Projektet Samisk migration och samiska kulturarv i USA och Kanada

Projektet handlar om samisk migration till Nordamerika och vill belysa en mindre känd del av den stora emigrationsberättelsen.

Projektet ingår i Isofs projekt I rörelse – migration till, från och inom Sverige i vilket vi bland annat bygger upp en digital kunskapsbank om migration.

Porträttbilder på samiska emigranter.

Samiska emigranter fotograferade vid ankomsten till Ellis Island i Amerika någon gång mellan år 1905 och 1914. Kvinnan till vänster uppges komma från Norge och de båda barnen från Sverige. Det finns inga uppgifter om exakt vilket år bilderna togs eller vilka personerna är. Vet du? Kontakta oss gärna och berätta! Bilderna ingår i en samling bilder av fotografen August Sherman som finns tillgängliga på webben hos New York Public Library (klicka på bilden för att komma direkt till samlingen). Foto: August Sherman/The New York Public Library.

Emigration från Sápmi till Amerika

Kring tiden för förra sekelskiftet hade 1,3 miljoner svenskar lämnat Sverige för Amerika, vilket då motsvarade 20 procent av den svenska befolkningen. Denna emigrationshistoria är väl känd, dokumenterad och skildrad i både litteratur och film. Mindre känt och en tidigare underbelyst del av emigrationen är att det bland dessa emigranter också fanns samer som lämnade Sápmi (Norge, Sverige, Finland och Ryssland/Kolahalvön) för att försöka etablera sig i Amerika och Kanada. För närvarande bor cirka 30 000 ättlingar till samiska migranter från hela Sápmi i USA. 

Projektets syfte

Detta projekt vill skapa ny kunskap om samisk migration till Amerika som tillförs institutets befintliga och omfattande samlingar om migration till Amerika. Projektets syfte är att undersöka migrationsrörelser till Nordamerika samt hur samiskhet tar sig uttryck hos dagens ättlingar till samiska migranter. En övergripande frågeställning som undersöks är om och hur samiska traditioner, språk och kulturarv vidareförs, förvaltas och iscensätts i dagens USA. Finns det några hinder rörande vidareförande av språk och kultur? Identifierar sig dessa amerikaner fortfarande som samer och på vilka sätt iscensätts denna samiskhet? Vilka kontakter finns det mellan USA och Sápmi och hur ser dessa ut? Tidigare forskning om svenskamerikaners språk och kulturella uttryck har visat att språk, traditioner och dräktskick har kommit att förändras i den nya kontexten. Nya ord tillkommer, traditionella dräktskick får nya snitt och andra material används, traditionella firanden påverkas av andra högtider och får nya utformningar och innehåll. Går det att se liknande processer, som de svenskamerikanska, i den samiska miljön?

Insamlingsmetoder

Projektet kombinerar flera olika insamlingsmetoder och arbetar med frågelistor, fältarbete, intervjuer, nätetnografi (netnography) samt arkiv- och registerstudier. Under 2019 och 2020 har två frågelistor om migration distribuerats och spridits i det samiska samhället i syfte att få kunskap om migrationsrörelser till Amerika. Nästa steg är att genomföra materialinsamling genom intervjuer och fältarbete bland ättlingar till samiska migranter i USA.

Projektfakta

Projektansvarig
Charlotte Hyltén-Cavallius, forskningsarkivarie minoritetskulturer, Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala

Pågår
2019–2022