- Startsida
- Arkiv och insamling
- Arkivsamlingar
- Minoriteter
- Samiskt material
- Det samiska i Örnsköldsvik
- Samiska ljudfiler i Örnsköldsvik
Samiska ljudfiler i Örnsköldsvik
År | Plats | Insamlare | Informanter | Språk | Innehåll | Lyssna/Acc.nr. |
|---|---|---|---|---|---|---|
1959 | Karasjokk, Norge | Israel Ruong | Ellen Maria Anti (f. 1909) | Nordsamiska | Äldre tiders renskötsel, förhållanden och hushållning. Om sin samtid i Karasjokk. | |
1982 | Dikanäs, Vilhelmina, Lpl | Stina Fjällström | Anna Elisabet Sjulsson (f. 1905) | Sydsamiska | Berättar på Vefsendialekt om renskötsel och bosättningen i Saxenvardo [Saadtsvaartoe]. Om tillvaratagande och förvaring av mat, kläder och skor samt tvätt. Om första tiden i Daunefjäll [Daevnie]. Om förnödenheter och samekvinnans arbete inom hemmet. Om sin skoltid, barndomsminnen och arbete i föräldrahemmet. Arbete hos Anders Blackfjäll och flyttning efter Burgfjället [Borgafjällen]. | |
1982 | Borkan, Vilhelmina, Lpl | Olavi Korhonen och Ando Andersson | Elisabeth Stinnerbom (f. 1901) | Sydsamiska | Berättar om förvaring av mat, brödbak, förnödenheter som köpts från Norge, klädtillverkning, tvätt, husgeråd och matlagningsseder. Också om vilka som bodde i kåtan, sommarflyttning, ren och varg. | |
1982 | Saxnäs, Vilhelmina, Lpl | Olavi Korhonen och Ando Andersson | Axel Kråik (f. 1917) | Svenska, fåtal ord på sydsamiska | Berättar om renflyttningar och flyttningsvägar, kalvmärkning, att ta päls och fällskinnen och hur man livnärde sig främst på kött och blodmat. Alla familjer flyttade var för sig. Omtalar att svenskarna var vänligt inställda till samerna. Bofasta samer hjälpte de renskötande med renflyttningen. Också om båtar och båttillverkning. | |
1960 | Karasjokk, | Israel Ruong | Thor Frette (f. 1918) | Nordsamiska | Berättar om Jakob Fellmans bok Anteckningar under min vistelse i Lappmarken och om jojk. | |
1960 | Karasjokk, | Israel Ruong | Per Balk Nilsen (f. 1900) | Nordsamiska | Berättar om sin härkomst, hur han blev fiskarsame och vad man levde av: Rysshandel och Pomarhandel där man bytte till sig näver, timmer, bräder och mjöl med mera. Om Stuorvuona [Storfjorden] marknad i Norge. Om valfångst, fisklever, bär och ett slags gräs man åt. Om flyttningar mellan kusten och fjället. | |
1977 | Kitajaur, Jokkmokk, Lpl | Olavi Korhonen | Anna Maria Omma (f. 1893) | Nordsamiska | Berättar om flyttningar. Om renmjölkning, ost och smör. Att hon aldrig gick i skolan. Om snöstormar i fjällen. Om barn och barnafödslar i kåta. Om folket i Senja, Jokkmokk och Lannavara [Láttevárri]. Om språket. Om religion. Om rovdjur, renar och betesområden. Om affärsresorna till Norge med ren och pulka. Att renskötseln nu inte är som förr. Om kläder och seder. Om varsel, folkmedicin och folktro. Om tvångsförflyttningen från Lannavara till Jokkmokk. | |
1978 | Kiruna, Lpl | Inger Blind-Egermyr | Sylvia Sunna (f. 1934) | Nordsamiska | Berättar om språket: att hon själv har samiska som hemspråk och svenska som skolspråk. Att hon varit språklärare vid högstadiet och undervisat i samiska för samebarn. Om dagens skola. Om hemmen, föräldrarna och barnen som går i skolan. Om samiska språkets status. Om det egna språket med inblandningar av andra språk. Om att lära ut samiska jämfört med andra språk. Om dialekterna. Om läromedlen. Om språkets utveckling. Om läromedel i samiska. Att stödet hemifrån är viktigt för samebarnen. | |
1978 | Talma sameby, Kiruna, Lpl | Inger Blind-Egermyr | Ella Karin & Olov Gustav Anders Blind (båda f. 1925) | Nordsamiska | Ella Karin berättar om sin barn- och ungdomstid i Könkämävuoma [Könkämä] sameby. Hur hon följde med fästmannen Olov vid flyttning från Karesuando till Jukkasjärvi. Om språket, religionen, barnens skolgång, renarna, siidasällskapen, kalvning, mjölkning och renuppköparna. Olov berättar om flyttningen från Könkemä [Könkämä] till Talma [Talma sameby]. Om tiden under andra världskriget med renar i Norge. Om myndigheternas bestämmelser: tvångsförflyttningen 1946 började från Närvä [Nearvá /Mertajärvi] till Jukkasjärvi, Kurravara och vidare efter träsket till Pålno. Om faderns död under flyttningen från Råsto [Rostu] till Pålno. Om flyttningen från Djupviken [Bolnoluokta] och vidare till det nya sommarvistet. Om dygnet runt-vallning av renar som flyttats från Karesuando till ett nytt och okänt område. | |
1981 | Borkan, Kiruna, Lpl | Sara Sarri-Hansegård | Inger Blind-Egermyr (f. 1927) | Nordsamiska | Berättar om väckelsemöte vid Ribasjaure [Ribasjávri]: barnen och religionen, vuxna och synden, skolan och religionen. Om julen förr med julbockar. Om hur föräldrar respekterades och ärades. Hon avslutar med en spökhistoria. | |
1965 | Kiruna, Lpl | Olavi Korhonen | Elly Marit Hufva (f. 1883) | Nordsamiska | Berättar om motsättningar inom samebyn när renarna spred sig om hösten. Om den tidens socialvård. Om djur och hushållning. Om varsel, folkmedicin och folktro. Om präster, skolor och undervisning, bland annat Viktoriahemmet i Karesuando. | |
1981 | Kiruna, Lpl | Inger Blind-Egermyr | Ingrid Jatko (f. 1931) | Nordsamiska | Berättar om den renskötande släkten. Om skolgång i Norge. Att vara same i Norge och Sverige. Om språket och dialekten. Att förfäderna kommer från Ryssland och namnet. Mötet med Pålnoborna och bli nordsame i Sverige. Rädsla att det samiska försvinner i Aravuobmi [Áravuopmi/Vassdalen (i Norge)]. | |
1979 | Vassijaure, Kiruna, Lpl | Inger Blind-Egermyr | Nils Lars Jatko (f. 1925) | Nordsamiska | Berättar om hur han gick i skola i Norge om sommaren. Om flyttningar och renskötseln då och nu: intrång i markerna, renskötseln i Pålno inklusive renkatastrofen. Att han sedan arbetat vid järnvägen. Om skotern i renskogen och hur man gammalt levde endast av och för renen. | |
1981 | Kiruna, Lpl | Okänd insamlare | Sara Sarri-Hansegård (f. 1912) | Nordsamiska | Berättar om flyttning med renar och hur de sedan var bosatta i Lattilahti och skaffade jordbruk. Om skoltiden i Laimo [Laimolahti] och Jukkasjärvi. Om gamla och nya tider i Lattilahti. Om folkmedicin. Om den samiske författaren Johan Turi som hon var piga hos. | |
1965 | Lannavara, Kiruna, Lpl | Olavi Korhonen | Gustav Nilsson Simma (f. 1906) | Nordsamiska | Berättar om hur hela Lainiovuoma flyttade till Mauken (i Norge). Om död och begravning. Om varsel, folkmedicin och folktro. Om djur och vädertydor. Om rentämjning och renmjölkning samt andra världskrigets inverkan på renskötseln. | |
1974 | Ato, Tärna, Lpl | Sture af Ekenstam | Thomas Lambert Klementsson (f. 1889) | Svenska | Berättar han om flyttningar, boende och renskötsel. Om historiska platser och berättelser om gömda skatter. Om när Norrbottenssamerna kom och hur deras renskötsel skilde sig från den i Vapstens sameby. Om rovdjur och förändrad renskötsel. Om samiska språken idag. I inspelningen figurerar även svärdottern Frida Eriksson (f. 1904). | |
1979 | Nausta/Návsta, Jokkmokk, Lpl | Olavi Korhonen | Eva Svanström (f. 1883) | Svenska | Berättar om relationen mellan samer och bönder, hur samer hyste in sig i Anundsjö, Tibertusåret och kaffeost. | |
1967 | Vilhelmina, Lpl | Olavi Korhonen | Kristina Fjällström | Sydsamiska/Svenska | Berättar om föräldrarna: de började i nomadskolan 10−11 år gamla och måste lära sig katekesen. Modern blev änka. Man fick 6-7 renar som lön per år. Vidare om marknader, frieri och flyttning. Om hösten, att handla i Dorotea [Kraapohke] och renslakten. | |
1967 | Frostviken, Jtl | Olavi Korhonen och Gunnar Hedström | Teodor Torkelsson (f. 1890) | Sydsamiska/Svenska | Berättar samisk folklore: hur Stallo sägs ha rövat bort en sameflicka och äter människor samt om Jähna [jättar]. Om svenskar och norrmän. Om ogifta kvinnor som hade barn. Om juomo [ängssyra] och renen: hanrenens namn efter ålder, att kastrera tjurar, dragrenar. Flyttning och att man under vintern befann sig nära städerna. Arbeten som man utförde vid kåtorna. Om läkemedel. | |
1967 | Frostviken, Jtl | Olavi Korhonen och Gunnar Hedström | Teodor Torkelsson (f. 1890) | Sydsamiska/Svenska | Berättar om hur han vaktat renar i Norge: på natten blev han varse en låga som gick sakta utefter sjöstranden. En norsk kamrat kallade det för elms-eldar. De förebådade ingenting utan var vanligt. Vidare om gömda skatter: gamla samer har berättat att det gömts en stor kittel inte så långt från kåtan där Teodors föräldrar bodde. Skatter kunde bestå av silversmycken. Silvret var viktigt, förr köptes mycket silver. De välbärgade kunde köpa silver av handelsmannen och betala med pengar eller renkött som byteshandel. Renköttet hade man i bodar. Det fanns olika sorters bodar, härbren med fyra fötter, t.o.m. med en fot. De var byggda så att djur inte skulle komma in med hissanordning och stege, en stock som kluvits och försetts med hack. | |
1970 | Tännäs, Hrj | Anders Lööv och Torsten Ordeus | Edvard Willenfeldt (f. 1912) och Axel Rensberg (f. 1909) | Sydsamiska | Berättar om renskötseln med komplikationer. | |
1970 | Tännäs, Hrj | Anders Lööv och Torsten Ordeus | Pauline Viberg (f. 1927) | Sydsamiska (lite norska) | Berättar om samisk slöjd och helger. Om årlig vandring och levnadsmönster under informantens barndom och ungdom. | |
Okänt insp. år | Vilhelmina, Lpl | Erik Nilsson-Mankok | Okända informanter | Sydsamiska | Läser texter på sydsamiska. | |
1982 | Borkan, Vilhelmina, Lpl | Olavi Korhonen och Ando Andersson | Elisabeth Stinnerbom (f. 1901) | Sydsamiska | Berättar om sin skoltid: hon var fem år då hon började lära sig att läsa. Missionen betalade barnens uppehälle. Barnen fick hjälpa till hos dem de var inackorderade hos, hugga ved och skura. Missionen gav också kläder till barnen. Samebarnen bar samiska kläder: gáptá=kolt [standardisering: gaeptie], buonge-skuvmie=barmkläde [boengeskuvmie] och giergie-belt´e = bälte som var broderat med pärlor [gierkiebeelhte]. I skolan användes endast svenska böcker och de talade inte samiska. Skolan började på hösten: hon fick då gå ensam till skolan. Först de 12 milen till Vilhelmina, sedan den 7 mil långa sträckan till Saldien [Sjeltie/Åsele], sedan ytterligare de två milen ned till Gavsen [Gååpsene/Gafsele]. Hade matsäck med sig. Under rasterna lekte de med de svenska barnen. Lekte ej samiska lekar. Sprang ikapp med de svenska barnen. Skolmat. Mest saltat kött av får, ko eller oxe, Fick gröt och mjölk varje kväll. Fick hjälpa till att laga mat och hämta ved. Hemfärden från skolan. På våren fick de gå ensamma tillbaka upp till fjällen. Fick då matsäck med sig i form av kött, smör och bröd. Matsäcken skulle räcka ända tills de kommit hem. Sommarlovet. Fick då följa med på flyttningen upp till sommarlandet. De kövjade ibland. Men för det mesta bar de det mesta på ryggen. Hade då torkat kött och brödsäckar med sig, Mjöl köpte de även från Norge under sommaren. Där köpte de även getost och smör. Använde tältkåtan under sommaren, senare användes och gjordes även torvkåtor, som man brukade under sommaren. Husgeråd: gávzeh = träskålar [gaavtjeh] och nábieh = mjölkskopor av björkvrik gjorde man själva [naehpieh], träskedar köpte man av svenskar. | |
1964 | Dikanäs, Vilhelmina, Lpl | Okänd insamlare | Elisa Johansson Barruk (f. 1898) och Per Markus Bals (f. 1898) | Sydsamiska/Nordsamiska | Sjunger psalmer, läser böner och berättar för Elisabeth Stinnerbom om sitt liv och hur hon kom till Bergsund, Norge. Sjunger psalmer ur den norsk-samiska psalmboken Salbmagirji 1879 [Sámi Sálbmagirji]: nr 192 Morgonpsalm, 243 Domsöndagspsalmen, 232 Julpsalmen, en obekant psalm), 259 Tiobudspsalm. | |
1982 | Dikanäs, Vilhelmina, Lpl | Stina Fjällström | Anna Elisabet Sjulsson (f. 1905) | Sydsamiska | Berättar om arbetet hos Anders Blackfjäll och flyttning efter Borgafjällen. Minnen från Saxenvardo [Saadtsvaartoe] när stugan och ladugården byggdes. Flyttning med renar vid nio års ålder. | |
1982 | Dikanäs, Vilhelmina, Lpl | Stina Fjällström | Britta Jonsson (f. 1896) | Sydsamiska | Berättar på sydsamisk Vefsendialekt om flyttningen till Dainan och bosättningen på fjällägenheten på Dainannäset. Vidare om sin skoltid: sommararbete under ferierna, förberedelser inför skolstarten med att bland annat sy kläder till sig själv, vägglöss, skolarbete och fritid under skoltiden i Gafsele [Gååpsene]. Skolbarnens inackordering hos ortsborna. Kläder under skoltiden. | |
1992 | Vilhelmina, Lpl | Olavi Korhonen | Pia Persson | Sydsamiska | Läser ur Ella Holm Bulls lärobok i sydsamiska. | |
Okänt insp. år | Jokkmokk, Lpl | Israel Ruong | Elisabeth Stinnerbom (f. 1901) | Sydsamiska/svenska | Okänd sageskvinna berättar samisk folklore: vittras [saajve] renhjord. Om två män, den ena var nåjd och den andra kristen. Om en samepojke som fick se en vitterflicka. Om Nähkkuorguornie [Näkkuorgöörnj´e] och hans vita renhjord. En sägen om Nähkkuorguornie och döden. | |
Okänt insp. år | Jokkmokk, Lpl | Israel Ruong | Okänd kvinna | Sydsamiska | Okänd sageskvinna berättar fadern heter Sjul Jonsson. Flyttningsvägar. Renmjölkning. Personer som kan jojka. Benämningar på renen. | |
Okänt insp. år | Gällivare, Lpl | Israel Ruong | Erik Jakob Poggats | Nordsamiska | Erik Jakob Jonsson Poggats från Girjas sameby berättar: Vinterbeteslanden. Höstvisten. Sommarbeteslanden. Renskötseln under kalvningstiden. | |
2006 | Aspsele, Björna, Ång | Ingemar Söder, Susanne Idivuoma och Per Martin Israelsson | Paul Klemetsson (f. 1933) | Svenska/Sydsamiska | Berättar om samiska ortnamn. | |
2006 | Borgafjäll, Vilhelmina, Lpl | Ingemar Söder, Susanne Idivuoma och Per Martin Israelsson | Arne Jonasson (f. 1935) | Sydsamiska/Svenska | Berättar om samiska ortnamn. | |
1967 | Glen, Oviken, Jtl | Israel Ruong | Lars Thomasson, Junetta Danielsson och Nils Thomasson (f. 1880) | Sydsamiska/Svenska | Lars berättar om sitt liv som renskötare och när han var dräng hos Nils Thomasson. Junetta och Johansson berättar om hur de träffades. Nils visar bilder från Härjedalen och berättar. Också om fotografi taget av Johan Tirén i slutet av 1880-talet eller början av 1890-talet. | |
Okänt insp. år | Storvallen, Vilhelmina, Lpl | Israel Ruong | Sigrid Rutfjäll (f. 1898) och okänd man | Sydsamiska/Svenska | Berättar först på sydsamiska och sedan samma sak på svenska. Om mat: hur man gör blodkorv av det färglösa blodet. Korvskinnet gör man av renens tarmar. Man kokar korven i en gryta med kokande buljong. Man kan äta korven med lingon eller med messmör. Den godaste buljongen blir när man kokar ryggkotorna. Klipp gör man av vetemjöl och vatten. Ibland gör hon även klipp av det färglösa bloda. Koka bringa. Renköttet kokar man ungefär en timma. Man ska inte späda köttkoket för mycket med vatten för då blir det för vattensmak. Nu har hon även börja ha grönsaker i sina köttkok. Hur man kokar märgben tillsammans med hjärta, njurarna och mellangärdet. Levern kokar man i en egen gryta eftersom det är stark i smaken att de ger smak till det övriga köttet. Märgbenen kokar man i 15-20 min. Hur man kan se att märgbenen är färdigkokt. Hur man slaktar en ren. Även om skosömnad. En okänd sagesman kommer med inlägg i berättelsen: om fiske, slakt och hur renhornen används. | |
1953 | Tärnaby, Tärna, Lpl | Israel Ruong | Maja Ruong, Okänd man, Einar Grundström, Rut och Ida Sofia Stinnerbom (76 år) | Sydsamiska/Svenska | Maja sjunger en visa. Okänd sagesman berättar om samiska benämningar på renen: ålder, kön, färger och horn. Om tänkbara sagespersoner området. Einar berättar om skolan och tänkbara sagespersoner i i Tärnaby och dess omnejd. Rut och Ida Sofia berättar om ålderdomshemmet. Vidare om livet och sin uppväxt, uppväxtort och föräldrarna. Att hon inte arbetet med renar, men lärde sig samiska av sina föräldrar. Hon har en dotter som bor i Lövlund, Tärnaby. Om Skarmos där hon växte upp. Jon Jonsson Goruk var den första som bodde i Skarmos [Skalmodal?]. Pratar lite grann om jojk. Israel försöker få henne att jojka och jojkar. Hon har glömt alla jojkar. | |
Okänt insp. år | Lappland | Israel Ruong | Hanna Good, barn som sjunger, Nils Erik Larsson och Emma Larsson | Sydsamiska | Jojk: 1. Björnjojk. 2. Miessi (renkalven). 3. Nils Anders Winka. 4. Gamm-Tellström. Berättar om Tellström som var en duktig björnjägare. Jojk: Prästen Himmelstrand. Berättar om prästen som bl.a. var präst i Sorsele efter prästen Westerlund. Jojk: Sorsele. Hanna jojkar: 1. Sorsele. 2. Om människor som bor i Kraddsele [Kráddá]. 3. Beuka (Holmfors, en by som ligger söder om Sorsele). 4. Om släkten Norsa. Barnkör sjunger sveriges nationalsång. Från nomadskolhemmet. Husmor och ytterligare en kvinna säger några ord om den gångna vintern på skolhemmet. Jon Levi berättar en Stallo-historia. Ruong frågar om några barn pratar samiska. Edvin Dorra berättar hur han tagit åker från Hosjöbotten till Storvallen. | |
Okänt insp. år | Lappland | Israel Ruong | Nils Erik Larsson och Emma Larsson | Sydsamiska | Berättar hur man syr skinnkängor. Emma om vilket material man använder med mera. Vad de olika delarna av skorna kallas. Nils Erik berättar hur man syr kängor och när man använde dem: om skor som man bland annat kunde använda om hösten och hur man syr kängskor som man använde på sommaren. Om senor som man använde när man sydde: var på renen man tog senorna och att de bästa senorna finns i benen. Om skoband. Vidare om hur man ska slakta renen. De samiska namnen på kroppsdelar hos renen. Hur man tillvaratog köttet och tillagade det. Skötesrenar. Om ripor: ripjakt och allmänt om fågeln. Hur han sålde fåglarna till Norge, dit han körde med häst. | |
1960 | Karlebotn, Norge | Israel Ruong | Torleif Berg och Per Balk | Norska/nordsamiska | Berättar om utgrävningarna i Karlebotn [Stuorravuonna i Norge] och om fynden samt om marknaden i Karlebotn. | |
1967 | Vilhelmina, Lpl | Olavi Korhonen | Kristina Fjällström | Svenska och lite sydsamiska på slutet | Berättar om att bota sjukdomar: ögonont och åderlåtning. Om folklore: bjäran. Offer åt gudar. Varsel: att ha hört och sett när någon skulle dö. Kapplöpning, mannen får näsblod. Om en blodstillare och jorddragning. Ljud i skogen. Förstör vargen en röst. Barn som hörs ropa vid en bäck. Flyttning om hösten. | |
1955 | Storvallen, Vilhelmina, Lpl | Karl Hampus Dahlstedt och Per-Uno Ågren | Elis Holmgren (f. 1884) och Lydia Holmgren (f. 1881) | Svenska | Berättar om hur man bar småbarn. Samisk barnvagga. Om getning av kor och att locka på kreatur (får, getter, kor). Om insekter. Kökning. Getarköken (melodi). Om skolgång i Gafsele [Gååpsene] för samer. Om renar och lockrop på ren. Utfrågning av samiska ord. Historier om Johan Olof i Klimpen. Skohö. Johan Olofs handelsfärder. Berättelser om riphandel. Hurra nedför Dorrompiken [Durrenpiken] och hurra på skidor. Handelsfärder till Norge (vägen), handelsmän i Mosjön [Mosjøen/Mussere i Norge] och uppehållet med logi. Om vargar. Mer om getning. Om tysken som drack 14 kaffekoppar på en dag. Historia om smuggling. |