Finska nu och då

Finska är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk, men också majoritetsspråket i Finland. Det påverkar finskans ställning och det arbete som man gör för att vårda och hålla språket vid liv i Sverige.

Finska har talats i Sverige mycket länge. Det var också länge det näst största språket i Sverige (numera tror man att arabiskan är det näst största språket efter svenskan). Människor har rört sig fritt över Bottniska viken under många århundraden och Finland och Sverige var under 600 år samma land, fram till 1809. Men några större invandringsvågor kan urskiljas.

På 1500- och 1600-talen flyttade många människor från nuvarande Finland till Sverige. De kallades skogsfinnar eller svedjefinnar eftersom de utnyttjade en speciell odlingsteknik: svedjebruk. Tekniken innebär att man bränner ner skog och använder den brända marken med askan för odling av säd.

Även på 1800-talet flyttade många människor från Finland till Sverige för att undkomma kriget, men också av politiska skäl efter att Sverige förlorat Finland till Ryssland 1809. Mot slutet av århundradet flyttade många för att arbeta inom träindustrin.

Under andra världskriget skickades cirka 70 000 finländska barn till Sverige för att slippa kriget i Finland och de umbäranden som det innebar för familjerna. De här barnen brukar kallas för finska krigsbarn. Många återvände hem efter kriget, men omkring 15 000 blev kvar i Sverige.

Svartvitt fotografi på barn tillsammans med två sjuksköterskeklädda kvinnor.

Barn från Finland som evakuerats till Gävle i samband med andra världskriget. Foto: Carl Larssons Fotografiska Ateljé AB/Länsmuseet Gävleborg (CC BY-NC).

På 1960- och 1970-talen flyttade väldigt många människor från Finland till Sverige för att arbeta. Man brukar tala om arbetskraftsinvandring under de här årtiondena. Det fanns gott om jobb i Sverige och lönerna var bättre än i Finland. Ofta var också standarden på bostäder högre i Sverige. Bara under året 1967 flyttade drygt 40 000 människor från Finland till Sverige.

Nationellt minoritetsspråk 2000

Eftersom finska har talats så länge i Sverige fick finskan år 2000 status som nationellt minoritetsspråk. År 2000 fick finskan också en särställning genom att man skapade så kallade förvaltningsområden. Man valde ut fem kommuner där det ansågs bo många finsktalande: Haparanda, Kiruna, Gällivare, Pajala och Övertorneå. Invånarna i dessa kommuner fick rätt att använda finskan i kommunikationen med olika myndigheter. År 2020 ingick 66 kommuner i förvaltningsområdet. Där har alltså finskspråkiga lite större rättigheter att använda sitt språk. Man har rätt att kommunicera med myndigheter på finska, att låta sina barn gå i tvåspråkig förskola och få äldreomsorg helt eller till väsentlig del på finska.

I Sverige finns några sverigefinska skolor där undervisningen sker delvis på finska och delvis på svenska. Det finns även en del finskspråkiga klasser. Man kan studera finska vid tre universitet i Sverige och det finns ett antal studieförbund som arrangerar kurser i finska i olika delar av landet. Finskspråkiga elever har också en uttalad rätt till modersmålsundervisning och det räcker med att en elev i klassen önskar undervisning, så ska skolan arrangera det.

Områden i Sverige där finska talas i dag

I norra Sverige och Finland har finska talats mycket länge på båda sidorna om den nuvarande riksgränsen. Andra områden där det har bott finskspråkiga under lång tid är trakterna runt Stockholm och Mälardalen. Under arbetskraftsinvandringen flyttade många finnar till bruks- och industriorter i Sverige, som t.ex. Eskilstuna, Fagersta och Borås. I dag bor det finsktalande i hela Sverige.

Antal talare

Eftersom det inte förs statistik över vilka språk som invånarna i Sverige talar vet man inte heller antalet talare av finska i Sverige. Man vet dock att det finns drygt 700 000 personer med finsk bakgrund i Sverige. Det betyder att antingen de själva, någon av deras föräldrar eller någon av deras mor- eller farföräldrar är född i Finland. Men det säger förstås ingenting om modersmålet; en del personer födda i Finland har ju svenska som modersmål (finlandssvenskar) och en del som är födda i Sverige av finska föräldrar kanske inte kan finska.

Det har dock gjorts beräkningar på hur många i Sverige som skulle kunna ha finska som modersmål. En sådan beräkning har lingvisten Mikael Parkvall presenterat i boken ”Sveriges språk i siffror – vilka språk talas och av hur många?”. Han menade att det år 2012 kunde finnas cirka 175 000 modersmålstalare av finska i Sverige.

I Finland talar cirka 90 procent av invånarna finska, det vill säga ungefär 4,9 miljoner. Många finländare flyttade vid förra sekelskiftet till Nordamerika och till Australien, så finska talas även där.

Finnar, finländare och sverigefinnar

Man kallar dem som kommer från Finland och har finska som modersmål för finnar. Men om man menar personer som kommer från Finland, oavsett vilket språk de har som modersmål, till exempel svenska, finska eller samiska, brukar man säga finländare. De finnar som bor i Sverige och talar finska eller som har föräldrar som talar finska kallas för sverigefinnar.

I rörelse – om flyttar mellan Finland och Sverige

I rörelse är en kunskapsbank som handlar om flyttar till, från och inom Sverige. I temaområdet Flyttar över Östersjön kan du läsa mer om migration mellan Finland och Sverige: