Tomten i dialekterna

Goenisse, tomtbise och lellegubben. I svenska dialekter hittar vi många olika ord för tomten.

Tecknad bild i svart och vitt föreställande två luvförsedda tomtenissar som skrattar tillsammans.

Teckningen ”To nisser” av konstnären Erik Werenskiold år 1896. Foto: Dag Andre Ivarsøy/Nasjonalmuseet (CC BY).

I våra dialektsamlingar hittar vi många ord för gårdstomten från olika delar av landet. Ofta är det olika sammansättningar med tomt-, till exempel tomtenisse, tomtbise, tomtgubbe och tomtkarl.

Tomten kan kallas goenisse i Blekinge, Halland, Småland och Skåne. I skånskan finns också lognissen och loftnissen. I Dalarna finns lillhättgubbe och i Värmland lellegubben. Ytterligare fler exempel från våra samlingar är lillnisse, tomtebese, tomtpyssel, tussen och tömtvittra.

I flera dialekter används nisse ensam. Det är en smeknamnsform till namnet Nils och har använts som benämning för gårdstomte sedan slutet av 1600-talet.