Språket meänkieli

Meänkieli är ett finskt-ugriskt språk och språkgruppen som meänkieli tillhör kallas östersjöfinska språk. Till östersjöfinska språk hör också exempelvis estniska och karelska.

Träd.

Men meänkielis närmaste släktingar är finska och kvänska, som är ett nationellt minoritetsspråk i Norge. Talare av kvänska och meänkieli förstår varandra. Bägge språken visar också influenser från germanska språk som norska och svenska.

Liksom svenska och norska är meänkieli och finska närbesläktade språk och talare förstår till stor del varandra. I synnerhet i norra Finland är förståelsen mellan språken stor, eftersom de finska dialekterna där har flera gemensamma egenskaper med meänkieli, medan finska språket i övriga landet har färre likheter i exempelvis ordförråd. Mellan finska och meänkieli är det vanligt att man hittar ord som skrivs och uttalas likadant men har olika betydelse och böjning, så kallade falska vänner. Ett exempel är verbet pyörtyä, som betyder att svimma på standardfinska, men har betydelsen att gå vilse på meänkieli.

Dialekter

Grovt indelat talar man om tre dialekter av meänkieli, där grammatik och ordförråd skiljer sig i viss grad. Tornedalsdialekten eller Torneälvdalsdialekten talas i Pajala, Övertorneå och Haparanda. Skriftspråket meänkieli är baserat på den. I området kring Gällivare talas Gällivaredialekten, vilken har påverkats av samiska i högre grad än de andra. Lannankieli talas i exempelvis Kurravaara och Jukkasjärvi och talarna kallas lantalaiset. I den relativt unga staden Kiruna talas både lannankieli och tornedalsdialekten. Skillnaderna mellan dialekterna är inte så stora, utan alla förstår varandra.

Uttal och grammatik

Meänkieli skrivs med det latinska alfabetet. Bokstaven H är meänkielis kännetecken och dialektmarkör, bokstavsljudet hörs i de flesta ord. I meänkieli betecknas korta vokaler och konsonanter med en bokstav och långa med två: uni (dröm) respektive uuni (ugn).

Skriftspråk och standardisering

Meänkieli har historiskt varit ett talat språk. Under de senaste årtiondena har man arbetat med att ta fram en beskrivande grammatik och att skapa ordböcker för den som vill ta reda på vad orden betyder och hur de skrivs, eller för den som vill lära sig meänkieli. Att etablera ett skriftspråk höjer språkets status. Flera ordboksprojekt kring meänkieli har genomförts och i dag finns det ordböcker för flera behov.

Lyssna på meänkieli

Rödluvan på meänkieli

Här kan du lyssna på inledningen till sagan Rödluvan på meänkieli

Rödlyyva
Olipa kerran pikku piika joka oli saanu fiinin punasen lyyvan hänen siivolta mummulta. Siksi piikaa kututhiin Rödlyyvaksi. Yhtenä päivänä Rödlyyvan äiti käski hänen mennä mummun tykö, ko mummu makasi saihraana hänen pienessä mökissä pimeässä synkässä mettässä. Rödlyyva sai ruokakorin ja lääkheet matkhaan ja äiti muistutti tyärtä ette marsia suoraa tietä mummun tykö eikä topata välilä praatimhaan kenenkhän kans.

Översättning

Det var en gång en liten flicka, som hade fått en fin röd huva av sin snälla mormor. Därför kallades flickan Rödluvan. En dag bad mamman att flickan skulle gå till mormor, som låg sjuk i sin stuga djupt inne i skogen. Flickan fick en korg med mat och medicin att ta med. Mamma förmanade flickan att gå raka vägen till mormor och inte stanna och prata med någon på vägen.

Några fraser på meänkieli

Hei!
(Hej!)

Mikä sinun nimi oon?
(Vad heter du?)

Missä sie asut?
(Var bor du?)

Mitä luokkaa sie käyt?
(Vilken klass går du i?)

Mikä sinun mubiilinumero oon?
(Vad har du för mobilnummer?)

Oleks Facebookissa?
(Finns du på Facebook?)