Inspelningar på samiska

Mjölkhantering, sömnad, bakning. Slöjd för husb. marknad, väderlek, flyttleder.
Amul berättar om mjölkhantering, tillagning renost, förvaring, mjölkning i kärl eller i ex. tjalmas. Ibland tillfälligt mjölkade man i näven, vad man hade med sig som matsäck i olika tillfällen i renskötselarbetet. Bakning av stenhällsbröd.

Förvaring på höstplatsen. Fiske på hösten, namn på sjöar, och hur man fiskade, mängd. Förberedning av kött, för vår och sommarbehov, förvaring över vintern tills de återkom på våren. Hur många renar man slaktade för vår/sommar behov.

Benämning på belingar, för sömnad av skor och försäljning. Var man hyrde in getterna på vintern, och ersättning för skötsel av getterna. Om vad man sydde till husbehov. Berättar vad han själv slöjdar, ang. för buksföremål till hushåll och arbetsredskap sam skidor. Beskriver förberedning av björkrötter till rotflätning.

Beskiver ang. arbetsmaterial och tillverkning av ackjor, benämn. på ackjans olika detaljer och funtionsdelar. Olika typer ackjor. Vinterraid, benämn. samt ordningsföljd av raiden. Flyttningsvägar och väglag, tidsåtgång, förvaring av nödvändigheterna under flyttningen, bodde bl.a. i Brändön och Vaimat.

Förberedning till marknad, samling av de snabbaste körrenar, vistelsen på marknadsorten. Vinter- betesomr. vistelsetid, beskriver betesförhållanden. Flyttning på skare efter sjöarna mot vårl. Benämn. snö/väderleksförhållanden.

Berättar om en dal, där det fanns många björnar, om våren tog de många kalvar.

Om kåtaskolan i Tarradalen, och hur vardagen gestaltade sig. Om vinterskolan i Vajkijaure. Skollokalen hyrdes av någon bonde. Barnen bodde i kåtor. Om dåtidens skolpolitik. Samebarn skulle bo i kåtor. Fick ej ha potatisland och kor vid skolan. Berättar vad slags kläder barnen hade vinter och sommartid. Barnen var med vid renskiljningar och kalvmärkningar, De hade matsäck med, var där i flera dagar. Fick då smaka renmjölk.

Berättar om en flicka, som fick blodförgiftning. For då till Kvikkjokk, där en präst var som en doktor. Om barnens lekar: Barnen en gång fått tag i leksaksbilar. Fick gömma dessa, när skolinspektören kom. Han ville barnen skulle kasta lasso och leka på samiskt sätt. Berättar en gång då hon tvättade kläder vid älven. Då kom barnen hojtande, somliga gick först och lockade, några gick efter och drev på de andra barnen. En flicka kom sist, frågade henne, vad hon gjorde. Hon sade: Jag är hunden.

Berättar, att på vinterskolan var det många barn. Sommarkåtorna var kalla om vintern. En husmor skötte om barnen. Hade en särskild kåta, där husmor lagade mat och tvättade kläder. Barnen hjälpte till, diska, hugga ved, hämta vatten och risa kåtorna. Flickorna hjälpte till med att baka bröd. Fick ny skolinspektör. Blev förändring. Byggdes nya fasta normadskolor på flera ställen. Omtalar vad inspektören sagt: Samerna söderut vill bo i riktiga hus, liksom svenskarna. Många samer gick i Lannavara, för att bli lärare.

Jojkar och berättar om härkar på Guovddelistjavelk, luodoga.

Jojkar och renhjordar på Guovddelistjavelk. Jojkar och berättar om en stjärna i Karlavagnen. Stjärnornas benämningar. En jojk om Mávasjávrre. Personjojkar. Hájkkládjá. Hummbogelle. Snunk. Jojkar och berättar om Tjieskokgummo.

Berättar om Tjánko-Nijlek. Berättar om Slámkká. Berättelse om Slámkká. Berättar om morfadern som kallades Tsibbun och jojkar honom. Jojk.

Mor född 1895, gått någon vecka i skola.

Egen skoltid, lekar och hjälpte till på skolan. Vissa lekar som var förbjudna att leka, som var tabu för vuxna. Hur man lekte med hemmagjorda leksaker, inget var köpt.

Många lekte ute ensamma med framben av kalv. Var i Norge och besökte platsen där skolkåtan stod förr.

Språksituationen. Informanten kunde bara samiska när han skulle börja skolan. Inlärningen av svenska språket. Skolgången i Järvträsk och Hökheden.

Konfirmationen i Glommersträsk. Ingen millitärtjänstgöring för samer. Mönstring.

1935-1936 renflyttning till Bureåkusten. Boendet i Bovik. Cykelvägar. Gångstigar.

Spångade myrar. Beskriver en vanlig arbetsdag ( på samiska), forts på insp sker på samiska.