Nyhetsbrev 9 språkcentrum
Isof fortsätter med sitt uppdrag att etablera nationella språkcentrum för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romska. Uppdraget är treårigt 2022–2024. Här kan du läsa vad som hänt sedan juni vid språkcentrumen samt om planerna framåt.
Alla fyra språkcentrumen har på hösten samlats i Uppsala för att ta fram konkreta aktivitetsplaner för 2024. Språkcentrumen har även besökt Isof i Göteborg för att diskutera möjliga samarbeten med arkivverksamheten och folkminnen. Språkcentrumen och styrgrupperna samlades i Stockholm i oktober för att diskutera språkcentrumens roll. Rollen har bland annat definierats som ett kunskapsnav inom revitalisering som i växande grad kan bidra med sakkunskap och sprida olika metoder för språkrevitalisering.
De olika projekten och aktiviteterna framskrider vid språkcentrumen. Projekten och aktiviteterna har sin grund i olika behov hos språkbärare och arbetet med behovsinventeringen pågår löpande.
Språkcentrum finska
Språkcentrum finska anordnade en inspirationsdag för pedagoger i augusti med över 100 deltagare. Pedagogerna har lyft betydelsen av nätverk och dagen erbjöd förutom inspirerande föreläsningar även möjligheter för erfarenhetsbyte. Efter inspirationsdagen startade språkcentrumet digitala nätverksträffar för sverigefinska förskolepedagoger. Träffarna äger rum den första torsdagen varje månad.
Språkcentrumet fortsätter med att ta fram en aktuell lägesbild över finskspråkig verksamhet i förskolan. Vidare arbetar språkcentrumet med att anpassa både den finska Lukumummi-metoden
Länk till annan webbplats. och Kulturrådets Bokstartsmaterial Länk till annan webbplats. för sverigefinska målgrupper.
Språkcentrumet har också skapat ett verktyg för att samla barnens tankar och önskemål. Toivomuspuu/Önsketrädet har sytts på ett tyg dit barnen kan lämna sina texter och teckningar. Toivomuspuu har använts på två sommarläger med barn och unga samt vid Finlandsinstitutets evenemang för barn och barnfamiljer.
Den 30 november anordnas en inspirationsdag för samordnare inom det finska förvaltningsområdet i samarbete med Finlands ambassad, Finlandsinstitutet, Sverigefinländarnas delegation, Sverigefinska riksförbundet och Sverigefinska ungdomsförbundet.
Här skriver Språkpolitikbloggen om revitalisering av finska.
Språkcentrum jiddisch
Under sommaren och tidiga hösten har Språkcentrum jiddisch dykt upp i en mängd olika sammanhang som till exempel det årliga jiddischseminariet som anordnas av Jiddischförbundet och familjekollot som anordnas av Judiska församlingen i Stockholm. Under bokmässan, som i år hade judisk kultur som tema, var Språkcentrum jiddisch inbjudet till inte mindre än sex programpunkter.
För Pride-veckan framställde språkcentrumet en ordlista som delades ut under veckan.
Kulturrådets Bokstartsmaterial håller på att tas fram även av Språkcentrum jiddisch. Materialet är riktat till barn 0–3 år och ska anpassas till familjer som vill lära sina barn jiddisch. Språkcentrumet kommer även att ta fram metodmaterial för språkcaféverksamhet.
För att underlätta för pedagoger, familjer och föreningar att enkelt kunna skapa ett roligt, interaktivt och utvecklande sammanhang planeras Spelbox jiddisch. Det är en samling pedagogiska spel för den som vill använda jiddisch genom en spelaktivitet.
Isof har påbörjat ett projekt för att ta fram en teknisk lösning för en smidig webbpublicering på jiddisch. Syftet är att underlätta den jiddischspråkiga publiceringen inte bara för Isof utan även för andra myndigheter och instanser som vill publicera på jiddisch online.
Håll koll på Isofs sida för lediga tjänster, vi söker en fjärde språkfrämjare till Språkcentrum jiddisch, annonsen kommer att publiceras inom kort.
Här skriver Språkpolitikbloggen om revitalisering av jiddisch.
Språkcentrum meänkieli
Språkcentrum meänkieli invigde sin verksamhet i Kiruna i augusti med kulturinslag och tal. Språkcentrumet har nu full bemanning med fyra språkfrämjare, två i Kiruna och två i Övertorneå.
Språkcentrumet arbetar med att ta fram ett språkpaket för unga vuxna. Paketets syfte är att på olika sätt uppmuntra enskilda att ta tillbaka sitt språk och erbjuda olika verktyg för det.
Språkcentrum meänkieli anordnar inspirationsdagar för pedagoger och kommer att organisera digitala träffar för pedagoger.
En handledning med inspiration, erfarenheter om och praktiska tips för hur man ordnar ett språkläger är ett ytterligare projekt som Språkcentrum meänkieli arbetar med. Vidare ska språkcentrumet ta fram en utbildning för att arbeta med språkspärrar. Många kan meänkieli, men av olika anledningar använder man inte språket utanför hemmet. Dessa personer kan ha hjälp av språkspärrsmetodiken. Därmed skapas även bättre förutsättningar för att föra över meänkieli till nästkommande generationer. Kursen utgår från en metod som Jane Juuso i samarbete med Samiskt språkcentrum Länk till annan webbplats. har tagit fram och den anpassas till meänkieli.
Den 15 november anordnar Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset Länk till annan webbplats. ett slutsymposium ”Dåtid, nutid, framtid”. Språkcentrum meänkieli kommer att delta i symposiet. Där överlämnas kommissionens slutbetänkande till kulturminister Parisa Liljestrand, Svenska Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset, STR-T och ungdomsorganisationen Met Nuoret.
Här skriver Språkpolitikbloggen om revitalisering av meänkieli.
Språkcentrum romska
En ungdomsgrupp har bildats för Språkcentrum romska och består av romska ungdomar mellan 17–23 år från olika delar av Sverige. Ungdomsgruppens syfte är att bidra med sitt perspektiv till språkrevitalisering och föreslå aktiviteter som är intressanta för barn och unga. Gruppen träffas två till tre gånger per termin.
Språkcentrumet har även anställt fyra projektassistenter för att göra behovsinventering för kale och resanderomani. Projektassistenterna ska träffa unga kaleromer och resanderomer för att samla idéer och förslag om metoder för språkrevitalisering utifrån behov som ungdomarna uttrycker. Projektassistenterna ska jobba fram till jul med detta projekt.
Språkcentrumets utställning om det romska språket ska inom kort skickas till alla bibliotek i landet för att sprida kunskap om språkets historia och göra språket mer synligt.
Språkcentrum romska är involverat i Kulturrådets Bokstartsprojekt och paketet ska tas fram på romska. Språkcentrumet har också påbörjat ett projekt för att utarbeta språkcaféhandledning för romska utifrån materialet Fika på finska.
Här skriver Språkpolitikbloggen om revitalisering av romska.
Gemensamma aktiviteter
Utvecklingen av språkcentrumens webbplatser pågår. Webbplatserna kommer att bli centrala plattformar för kommunikation och spridning av kunskap om språkrevitalisering och olika metoder för språkrevitalisering.
Den 23–25 november deltar alla språkcentrumen i MR-dagarna i Helsingborg med gemensam monter samt panelsamtal. Panelsamtalet äger rum på lördagen den 25 november kl. 10–11 i lokalen Henry med rubriken: Nationella minoritetsspråk: utmaningar och möjligheter. Under samtalet delar unga språkbärare med sig av tankar och erfarenheter om varför det är viktigt att få möjlighet att återta och utveckla sitt språk.
Språkcentrumen har fortsatt att informera om sitt uppdrag och träffat både målgrupper och myndigheter och andra aktörer som har olika typer av regeringsuppdrag att främja de nationella minoritetsspråken. Syftet är att diskutera uppdragen för att göra avgränsningar och samtidigt hitta samarbetsmöjligheter. Under hösten har språkcentrumen bland annat träffat Statens kulturråd, Skolverket, Kungliga biblioteket och resursbiblioteken för att diskutera de olika roller som myndigheterna har inom språkrevitalisering. Språkcentrumen har även haft fortsatt dialog med lärosäten med särskilt ansvar för nationella minoritetsspråk (Lunds universitet, Stockholms universitet, Södertörns högskola, Umeå universitet).
Språkcentrumen har medverkat i den Europeiska språkdagen i Stockholm där syftet är att visa att det är viktigt och roligt med språk. Europeiska språkdagen är ett initiativ av EU och Europarådet och infaller den 26 september varje år. I år deltog skolklasser från högstadiet och gymnasiet och de fick bekanta sig med alla nationella minoritetsspråk och många andra språk som talas i Sverige.
Styrgrupperna har haft flera möten digitalt och fysiskt. Den 12–13 oktober träffades alla styrgrupperna i Stockholm för att diskutera språkcentrumens roll. Styrgrupperna fick även en introduktion till det uppdrag om indikatorer för att följa utvecklingen av de nationella minoritetsspråken över tid som Isof har. Isof ska ta fram indikatorerna i dialog med Sametinget och uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2025.
Uppdaterad vägledning Språklagen i praktiken!
Enligt Språklagen ska alla offentliga verksamheter skydda och främja våra nationella minoritetsspråk. Men hur gör man i praktiken? Vägledningen Språklagen i praktiken har ett särskilt kapitel om nationella minoritetsspråk och ger konkreta tips och råd för praktisk handling. Här finns också intervjuer där myndighetsanställda delar med sig av goda exempel och beskriver hur de hanterar språklagens utmaningar i sitt dagliga arbete. Några exempel lyfts i blogginlägget Språk och demokrati från vision till vardag – det är i verkligheten det hettar till. Informationen är uppdaterad från första utgåvan som kom 2011.
Svara på enkät om språkcentrum
Nu vill vi samla in synpunkter och idéer om språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romska. I samband med delrapporteringen av uppdraget att etablera språkcentrum vill Isof genom samråd samla in synpunkter och idéer om verksamheten så här långt.
Hjälp oss att utveckla verksamheten och svara på frågorna i vår enkät: Enkät språkcentrum.
Vi vill tacka för det stora engagemanget som finns för språkcentrumens verksamhet och önska en fin höst!
/Harriet Kowalski,
avdelningschef för nationella minoriteter och svenskt teckenspråk
Elina Majakari,
enhetschef för språkcentrum