Sill och nubbe, eld och vatten – om midsommar på Mallorca

Den svenska midsommaren och det mallorkinska Sant Joan-firandet sammanfaller i almanackan och har många likheter med varandra. Men för många svenskar som bor på Mallorca hålls traditionerna tydligt isär.

”Här på Mallorca kan du fira midsommar 22 juni och Sant Joan 23 juni” skriver webbaserade Mallorcanyheter i mitten av juni 2018. I år 2023 när jag besökte Mallorca sammanföll dock Sveriges midsommarfirande med datumen för det spanska. Jag ville ta reda på hur svenskar på Mallorca firar midsommar och Sant Joan. Integrerar de traditionerna eller håller de isär dem? Vilka element i de båda anser de vara viktiga och vilka är av mindre betydelse? Under min veckolånga vistelse på ön intervjuade och talade jag med svenskar som bor på Mallorca helt eller delvis. Jag deltog även i det katalanska Sant Joan firandet i Palma, besökte semesterorten Alcudia på öns norra kust, liksom butiker, restauranger och hotell som framhåller svensk prägel eller har svenska ägare. Alla personer i texten har getts fiktiva namn. Jag har också tagit del av mediamaterial och webbplatser där midsommar- och Sant Joan-firande beskrivs.

Tradition och migration

När vi människor migrerar över världen tar vi med oss traditioner som vi upprepar, förändrar och anpassar till de platser där vi lever och de människor vi interagerar med. Ibland blir traditionerna viktigare i sådana situationer, än vad de varit tidigare, ibland upphör vi helt eller under en period att fira traditionerna. I fokus för den här texten står hur personer med ursprung i Sverige som lever och bor helt eller delvis på Mallorca firar midsommar respektive Sant Joan. Texten är skriven inom ramarna för projektet Traditioner i rörelse, där jag undersöker hur traditioner förändras, omformas och upprätthålls när de migrerar från Sverige. Hur omvandlas traditionerna i denna process? Vad blir kvar? Vad rensas bort eller tystas ner? Vad accentueras och lyfts fram som autentiskt och svenskt?

Fester för Johannes Döparen

Sedan år 1953 firas midsommarafton i Sverige alltid på en fredag och infaller mellan den 19 och 25 juni. Ursprungligen var datumen fasta och midsommarafton firades den 23 juni och midsommardagen den 24 juni på Johannes Döparens dag, som har varit en festdag inom den kristna kyrkan i omkring 1 500 år. Runt om i världen firas denna dag, exempelvis St. John på Irland, St. Hans i Norge och San Juan i Spanien (Sant Joan på katalanska). På många håll inleds firandet på aftonen före Johannes döpares dag med fester och festivaler relaterade till sommarsolståndet. I Portugal hålls en stor fest i Porto, känd som Festa de São João do Porto. I Sydamerika äger det största firandet, Festa Junina, rum i de nordöstra delstaterna i Brasilien.

På Mallorca börjar Fiesta Sant Joan den 23 juni med Nit de Foc (eldens natt) som firas natten till Sant Joan-dagen (som alltså infaller den 24 juni). Fiesta de Sant Joan med Nit de Foc är en av årets största fester på Mallorca. Många samlas på Mallorcas stränder, klär sig i vitt, tänder stora brasor och äter tillsammans. Som någon skriver på Facebook ”samlas alla på Playa de Palma eller i Parc de Mar nedanför katedralen” i Palma de Mallorca. Det är ”folkligt och festligt på alla sätt”. Samma person noterar också att det kan ”gå vilt till bland eld och dansande demoner”. I festivalen på Nit de Foc ingår nämligen Revetla och Correfoc. Revetla betyder ungefär festligheter medan correfoc, som liksom revetla (eller revetlla) är katalanska, betyder eldlopp och beskrivs som ”lekfulla upptåg där man i rörelse sprider fyrverkerier från handhållna pjäser av typen fontäner eller häxkvastar, efterliknande Djävulens eller drakars eld”.

Födelsedagsmingel och lunch med vänner

Fältarbetet inleddes med att jag deltog på en informell födelsedagsfest med ett tjugotal svenskar i övre medelåldern. Födelsedagsbarnet Henrik och hans fru Annette som höll festen brukar inte fira midsommar på Mallorca eftersom de oftast är i Sverige och firar. Detta år är ett undantag eftersom de inte har möjlighet att ta ledigt mer än några dagar. Denna midsommar ska Henrik och Annette äta middag på restaurang med svenska vänner och sedan titta på Sant Joan firandet.

Det visar sig vara vanligt bland de som deltar på födelsedagsminglet, och som är åretruntboende på ön, att antingen besöka Sverige för att fira midsommar eller att ses informellt och sedan beskåda det spanska firandet. Deras midsommarfirande på Mallorca inleds ofta med sill-lunch som kan övergå i grillning och/eller Sant Joan firande.

Mattias driver hotell i Palma och har bott på ön i flera år. Han berättar att förra året ordande han midsommarfirande på hotellet, men i år var det inte tillräckligt många svenskar kvar på ön för att firande skulle kunna genomföras. För att det ska bli ett riktigt midsommarfirande krävs alltså ett visst antal svenskar, enligt honom. I år valde Mattias att, istället för att fira midsommar med svenskar, introducera midsommarfirande för sin dotters mallorkinska pojkvän och hans familj på deras gård. Det skedde då redan den 18 juni.

De flesta av dem som deltog på födelsedagsminglet verkade inte lägga alltför stor vikt vid varken firandet av midsommar eller av Sant Joan. Två av deltagarna skulle arbeta på midsommar, en med catering på ett bröllop och den andra på flygplatsen med att ta emot resenärer. Flera berättade dock om hur de brukade fira midsommar i Sverige med dans runt midsommarstång, kransar i håret och stora trädgårdskalas.

En person som deltog på minglet, och som till skillnad från flera av de andra satsade stort på att fira midsommar på Mallorca, var Kennet. Han var av de andra utsedd till midsommarexpert. De berättade att midsommarfirande i Kennets regi innehöll mängder av god mat, inklusive sill och nubbe, på en stor terrass i Palmas centrum med egenhändigt tillverkad midsommarstång. Inför midsommar har Kennet mycket att stå i, bland annat att lägga in sill.

De flesta traditioner inbegriper ett visst mått av normering och värdering, som handlar om att vi lär oss att det finns rätt sätt att genomföra en tradition på. Vissa personer brukar också utses (eller utse sig själva) som ansvariga för att en tradition utförs på rätt sätt. I det här sammanhanget har Kennet tilldelats den rollen. Han verkade dessutom vara villig att axla den.

Klassisk midsommar på stranden

För att kunna fira svensk midsommar ”så klassiskt det går” uppmanas alla i annonsen från 2018 att ta med vänner och grannar, filt, mat och dryck samt löv och blommor för att klä midsommarstången som redan finns på stranden. Här håller alltså skribenten, liksom personerna på minglet, tydligt isär svenskt midsommarfirande och mallorkinskt Sant Joan-firande. I dessa sammanhang framhåller flera att midsommarfirandet är lite lugnare än firandet av Sant Joan. Ett år kommenteras skillnaden såhär: ”Svenskt midsommarfirande i all ära men den stora festen är på söndag.” Midsommarfirande som i Sverige brukar betraktas som en helg präglad av festande beskrivs här som en lugn inledning till den stora (Sant Joan) festen på söndagen.

På semesteranläggningen Sunwing firas dock enbart midsommar. Anläggningen ligger i Alcudia på Mallorcas norra kust och tar huvudsakligen emot familjer från Sverige, Norge, Danmark och Finland. Där firas midsommar så svenskt som möjligt, säger Olivia, som jag intervjuade och som arbetar med event på anläggningen. Hon berättar att på anläggningen är de som i en ”liten svensk bubbla”. På midsommarafton gör de kransar och sådana saker ”för att folk ska känna sig lite som hemma”. Det är också en chans för personalen att få ”göra något lite roligare på jobbet och ge det lilla extra utöver det vanliga aktivitetsprogrammet” de har.

Midsommarfirandet på anläggningen inleds redan på förmiddagen med att personal och gäster gemensamt binder kransar. För det ändamålet har de ”beställt väldigt mycket blommor”. De håller till på en liten gräsplätt där de både gör kransar och klär midsommarstången. Vid halv två kommer anläggningens ”maintenance-gubbar” och bär den klädda stången i procession ner på stranden.

I programmet för midsommarafton ingår också ”midsommarvattengympa” och ”showteamet” ordnar midsommardans på stranden i tre stora ringar. Gemensamt dansar de till ”fyra, fem låtar”. Då deltar även anläggningens maskotar med kransar på huvudena. Därefter följer lite tävlingar, där personal och gäster brukar bilda motståndarlag, och lekar för barn över åtta år. Det är ”festlekar, hoppa säck, sked med ett ägg, springa till vattnet och fylla vatten i vattenflaska och den som har fyllt bägaren mest upp vinner”. Likaså ordnas ”barnpooldisco” med speciellt midsommartema.

Vid femtiden har de en ”speciell midsommar-show” som koreograferats till svenska midsommar-låtar, till exempel Ted Gärdestad och ”det blir lite singalong”. De enbart svenska artisternas låtar är förslag från researrangörens ”produktmanager hemma i Stockholm”. Klockan sex har de ”en stor midsommarbuffé”, som även personalen får äta. ”Det är en fantastisk dag”, konkluderar Olivia.

De viktiga barnen

Som framgår av intervjun med Olivia är det svenska midsommarfirande på Sunwing-anläggningen huvudsakligen inriktat på barnen. Sunwing-anläggningen går, som Olivia säger, ”i barnens anda liksom”. I samtalen med de som deltog på födelsedagsminglet blev det också tydligt att de delar av midsommar som de vill bevara och föra vidare, är de som är riktade till barnen. Magnus, som bor växelvis på Mallorca och i Stockholm, har en 4-årig dotter, och han berättar att de ännu inte börjat fira midsommar med henne eftersom de vill hålla sig borta från ”små grodorna” så länge som möjligt. Indirekt beskriver han alltså dans runt midsommarstången som ett nödvändigt ont och en del av barndomen för ”svenskar”.

De flesta som deltog på födelsedagsminglet hade dock vuxna barn. De berättade att när deras barn varit små hade firandet av midsommar och andra högtider varit viktigare. Med de små barnen hade de vissa år deltagit på arrangemang liknande det vid Sunwing-anläggningen. Andra gånger hade de rest till Sverige för att deras barn skulle få möjlighet att uppleva liknande midsomrar som de själva varit med om som barn.

Ett besök på webbplatsen och facebook-sidan för Svenska skolan i Palma de Mallorca indikerar också betydelsen av att lära barnen om svenska traditioner. Här firas nationaldagen, advent, jul, påsk och inte minst lucia. På Sunwing-anläggningen firas utöver midsommar även nyår, jul, sjuttonde maj (”som är jättestort”) och lucia. De har även teman kring Halloween och påsk, men som enbart riktar sig till barnen.

Tradition är en term med många betydelser. Ursprunget finns i den latinska termen ”traditio” som betyder att överföra privat egendom från en generation till en annan. Även om midsommar inte är en privat egendom så har firandet länkar till den här ursprungliga betydelsen. Det handlar om en slags kunskap (eller praktik) som överförs från en generation till en annan. Ur ett sådant perspektiv är det inte förvånande att barnen är i fokus eftersom det är de som ska ta hand om traditionen och i sin tur föra den vidare.

Ellen träffade jag i ett annat ”svenskt” sammanhang under min vistelse på Mallorca. Hon är uppvuxen i Göteborgs skärgård, har bott på Mallorca i nio år och har barn som går i spansk skola. Hon berättade att hon tycker att det är viktigt att överföra svenska traditioner till sina barn. Själv har hon fina minnen av midsommar från sin uppväxt. Då band de kransar, reste stång och samlades hela bygden. I år ska de inte fira med familjen eftersom barnen har mycket med skolavslutningen, men förra året band de kransar och åt smörgåstårta.

Den viktiga maten och de viktiga svenskarna

En viktig del av många traditioner är maten som tillreds och äts. Så är också fallet med midsommarfirande, men vad som anses typiskt att äta varierar, även om några inslag för många anses nödvändiga för en ”riktig” midsommar. Ellen och hennes familj åt, som nämnts, smörgåstårta på midsommar. De andra jag talade med framhöll istället jordgubbar, sill och nubbe som viktiga delar av midsommarfirandet. I spanska sammanhang är dock smörgåstårtan att betraktas som en typiskt svensk rätt, vilket gör att den för Ellen naturligt hör hemma i svenskt midsommarfirande.

För Titti, som deltog på minglet, är sill, snaps och jordgubbar viktiga på midsommar. Tittis make Johan tycker att det räcker med sill och nubbe för att markera att det är midsommar. Detta år planerar de att plocka fram en senapssill och en gammal Åhlborg som de har liggande i lägenheten i Palma.

När Mattias introducerade midsommar för sin dotters mallorkinska pojkvän och hans familj på deras gård bjöd han på lax, sill och nubbe. De var skeptiska, berättar han, men tyckte det var gott med både sill och lax.

Olivia berättar att det inför midsommarbuffén på Sunwing-anläggningen var många möten med den spanska kökspersonalen som frågade ”Vad är det man äter? Vad vill man ha? Personalen har också ”varit på Ikea och köpt lingon och senap och sådana saker”. Även här ser vi att mat som anses svensk kvalificerar för midsommarmat. Troligen är det få som har just senap och lingon på midsommarbuffén i Sverige, men buffén på Sunwing-anläggningen innehåller även mat som bjuds i Sverige till midsommar, ”mycket gravlax och ägg och räkor, mycket seafood” och naturligtvis ”jordgubbstårta”. På anläggningen har man dock inte tagit fasta på den svenska traditionen av att dricka nubbe. Oliva berättar att det är sangria och cava till de vuxna och juice till barnen, och det är ”inte så stort fokus på alkohol”.

Inte heller affären The Swedish shop som ligger centrala i Palma och som har funnits sedan 2020 säljer några alkoholrelaterade drycker. Sortimentet är huvudsakligen inriktat på svenska matvaror som kan vara svåra att få tag på i Spanien. Butiksägaren berättar att det som säljer mest inför midsommar är västerbottenost, sill, gräddfil och gravad lax. Förra året saluförde de även dekorationer som visade sig sälja väldigt bra. När jag besöker butiken ett par dagar efter midsommar finns endast ett paket pappersservetter med svenska flaggor kvar, samt några få bordsflaggor och flaggor för balkong. Ett exemplar av den engelska översättningen av boken Svenska traditioner (Swahn 2014) ligger uppslagen vid visitkorten på ett litet bord direkt innanför dörren.

I boken står att läsa om bakgrunden till det svenska midsommarfirandet, Johannes döparens dag, midsommarstångens tyska ursprung och midsommarnattens kärleksmagi. Jan-Öjvind Swahn skriver att ”det moderna midsommarfirandets meny med matjessill och nypotatis, följda av jordgubbar och glass” inte är speciellt gammal. Sillen var förr vardagsmat och istället åts filbunke eller lutfisk vid denna tid. Färskpotatis åts inte heller eftersom det skulle varit slöseri med ”Guds gåvor på en tid när missväxt kunde drabba landet”. Med andra ord är den numera så viktiga sillen med nypotatisen en relativt modern företeelse.

För dem jag talade med var dock sillen den minsta gemensamma nämnaren när det gäller vilken mat som hör midsommar till. I kombination med nubbe var det enligt flera det enda som behövdes när man träffade andra svenskar för att fira midsommar. Att midsommarfirandet enligt tradition bör ske utomhus för att välkomna sommaren var inget som framhålls av de jag träffade på Mallorca. Förmodligen beror det på att vädret där gör att utomhusätande tillhör vardagligheterna. Med andra ord var själva platsen för firandet inte viktig att framhålla för dem jag talade med, såsom den ofta är när det gäller midsommarfirande i Sverige.

Som nämnts, var däremot midsommarfirande för de flesta av de jag talade med en aktivitet som endast inbegrep svenskar. När Mattias valde att introducera midsommar för sin dotters pojkvän med familj skedde det inte på själva midsommarafton eller midsommardagen och när de jag träffade på minglet berättade om sina planer för midsommar så inbegrep det uteslutande svenska vänner och familj.

Samhörighet och skillnad

Traditioner kopplas ofta samman med vissa grupper av människor, till exempel att personer från en ort firar midsommar på ett visst sätt eller tillagar julmaten enligt speciella recept. På så vis sorterar traditioner in människor i grupper, skapar inne- och uteslutningar och tydliggör sociala gränser. När det gäller midsommarfirande så tycks det på Mallorca vara en tradition för de som räknas som (eller räknar sig som) svenskar (eller skandinaver när det gäller Sunwing-anläggningen). I så motto är traditionen också tvingande för de som ingår i gruppen svenskar och som är förpliktigade att ta ansvar för traditionen, praktisera den och föra den vidare.

Naturligtvis är det många svenskar som lever på Mallorca och som inte firar midsommar. Samtidigt vill många framhålla sin koppling till Sverige och demonstrera sin kunskap om traditioner de praktiserat som barn. När Titti och Johan skålar i Åhlborg och äter sill på midsommarafton upplever de kanske en samhörighet och tillhörighet till sitt eget och Sveriges förflutna. I en traditions överlevnad ligger också att den kan förändras, för om en tradition inte upplevs som angelägen och betydelsefull, eller om den inte fyller någon funktion för dem som utövar den, kommer den att upphöra. Vilka element och vilket innehåll som ingår i traditionen och som ska föras vidare är alltså överenskommelser som förändras över tid. För flera av de som deltog på födelsedagsminglet räckte det med sill och nubbe i sällskap med andra svenskar. För andra var någon form av dans kring midsommarstången en nödvändig del av firandet, även om personerna själva inte nödvändigtvis dansade kring stången varje år. Gemensamt för alla jag talade med var dock att de framhöll glädjen i det gemensamma firandet, ofta oavsett vad som ingick i det.

När jag frågar Olivia vad hon vill bevara av midsommartraditionen till framtiden säger hon att hon ”hoppas ju verkligen att den här gemenskapen, det här sättet att umgås finns kvar. Oavsett vad som händer den dagen spelar kanske mindre roll”. För henne handlar det inte främst om ”själva krans-mat-och-dans-grejen” utan om att ”man anstränger sig lite för den dagen” för ”alla är ansvariga för en fin dag tillsammans”.

Två olika traditioner

När jag inledde mitt fältarbete på Mallorca var jag intresserad av att undersöka hur svenskar som bor där integrerade midsommar och Sant Joan. Jag trodde alltså att traditionerna skulle vara mer sammanblandade än de visade sig vara. För dem jag talade med verkade midsommarfirande och Sant Joan-firande vara två helt olika saker, detta trots att de visade sig ha mer gemensamt än vad jag initialt trott.

Sant Joan inleds, som jag skrev, med Nit de Foc, (eldens natt), den 23 juni. Att det är en av Mallorcas största folkfester blir tydligt redan framåt eftermiddagen då stränderna runt Palma fylls med vitklädda grupper av människor. Det görs upp eld, grillas, äts, dricks, sjungs och dansas. Eldar ingår inte längre i svenskt midsommarfirande, men har tidigare varit en viktig del som numera förflyttats till Valborgsfirande, och eldar ingår i både norskt och danskt St Hans-firande.

På en stor scen nedanför katedralen i Palma framträder artister och i området kring scenen pågår mängder av aktiviteter för barn och vuxna, bland annat ringdans med rörelser som faktiskt liknar dansen ”små grodorna”.

I Svenska traditioner skriver Jan-Öjvind Swahn att det bara är ”Sverige och Finland som firar midsommar så grundligt att det motiverar en extra helgdag att ta igen sig på efter nattvaket” (1998:63). Med tanke på hur Nit de Foc firas i Palma bör nog även Mallorca inkluderas i gruppen med grundliga firanden. Inför 2014 års firande skriver Mallorcanytt att när klockan närmar sig elva är det dags för fyrverkerier och Correfoc, ”där dansande djävlar, iklädda skräckinjagande masker, uppträder med eld i alla former.” Fyrverkeriet detta år var hela 60 minuter långt och närmare 5000 pjäser och 130 kilo krut gick upp i rök.

Andra paralleller mellan svenskt midsommarfirande och katalanskt Sant Joan-firande handlar om nattens magiska potential. I Sverige är det många ungdomar som plockar blommar och lägger under huvudkudden i hopp om att drömma om den rätte, medan de unga på Mallorca hoppar över brasorna ett udda antal gånger och dyker i vågorna efter mynt i avsikt att rena sig inför kommande år. Både vatten och mynt var också delar av äldre tids midsommarfirande i Sverige, då ungdomar sprang barfota i dagg, besökte heliga källor och offrade en slant i hopp om att få hålla sig frisk.

Sammanfattningsvis finns alla förutsättningar för att integrera svensk midsommar med katalanskt Sant Joan-firande. Istället hålls de båda traditionerna isär och mycket sällan nämns att de har kopplingar till samma religiösa högtid, nämligen Johannes döparens dag. Som Mallorcanytt skriver är det först efter det ”trevliga midsommarfirandet i Svenska kyrkans regi” som det är dags för ”spanjorerna att fira deras Sant Joan”. Jag kan med andra ord konkludera att när det kommer till traditionerna kring Johannes döparens dag har mallorkinerna sina och svenskar som bor och besöker Mallorca sina.

/Susanne Nylund Skog