När midsommaren utvandrade till Amerika

Midsommaren följde med emigranterna över Atlanten, och firandet tog form i Amerika under 1900-talet. Det amerikanska midsommarfirandet har mycket gemensamt med det svenska, men har ändrats och anpassats efter amerikanska förhållanden.

Procession med musiker och barn klädda i folkdräkt. Längst fram går en man som spelar nyckelharpa.

Midsommarfirande i Scandia, Minnesota år 2011. Foto: Privat.

I ett brev från 1970 berättar svenskamerikanen John F Carlsson, född 1884 i Dalsland, om när han emigrerade till Amerika.

Min första resa hit var i juni månad 1902. Vi var på Atlanten i 8 dagar. Vi var där under midsommarhögtiden. Det var en stockholmare där som spelade dragspel. Han sade att han skulle presentera svenska folkets midsommarafton så han spelade och vi dansade nästan hela natten. Det var den roligaste midsommar jag någonsin haft ty här (i Amerika) firas ej midsommar.

Vid tiden för John F Carlssons emigration firades inte midsommar i Amerika, det finns åtminstone väldigt få rapporter om midsommarfirande bland svenskamerikaner från tiden. Kanske berodde det på att många som emigrerade från Sverige tog med sig det kyrkliga motståndet till midsommarfirandet, som man menade var en hednisk tradition. Det är också möjligt att midsommarfirandet upphörde efter emigrationen till Amerika eftersom det inte finns någon amerikansk motsvarighet (som det gör med julen) eller att den firade självständighetsdagen 4 juli ligger alldeles för nära inpå i tid. Midsommarfirandet var alltså svårt att infoga i den amerikanska almanackan.

Dock har många svenskamerikaner som emigrerade vid samma tid som John F Carlsson minnen av midsommarfirande i Sverige. Augusta Flink Taylor, bosatt i Fort Lauderdale och född 1877 i Östergötland, skriver i ett brev på 1960-talet: ”Alla högtidsdagar är i livligt minne för mig från hemlandet. De var så aktade och heliga”. Augusta som utvandrat år 1900 berättar att på majstången i Östergötland ”var ringar gjorda av en bunt långa kvistar till en ring, sedan virade med blommor. 3 till 4 hängdes på stången”. Det dansades omkring majstången ”hela natten”.

Uppsving för midsommar på 60-talet

I svenskamerikanska almanackor listas midsommar först på 1880-talet och i tidningen Svenska Amerikanaren inte förrän 1919. Det här sammanfaller med att midsommar i Sverige kring förra sekelskiftet, bland annat i och med skapandet av utomhusmuseet Skansen, blev en alltmer publik tradition. Kanske påverkade även besök av svenskar i Amerika, liksom svenskamerikaner i Sverige och dansgrupper på turné i USA. Vasaorden, lokala svenskklubbar och andra föreningar och organisationer inklusive lutheranska kyrkor började organisera midsommar i Amerika. Det var också först då som midsommarstången och firandet kom att symbolisera det ”riktigt svenska”. Som folklivsforskaren Nils-Arvid Bringéus skriver är midsommaren ”årets mest svenska helg, och midsommarstången är jämte dalahästen den främsta Sverigesymbolen”.

I Amerika var det dock egentligen inte förrän på 1960– och 70-talen som midsommarfirande fick ett ordentligt uppsving. När John F Carlsson skriver brevet är han således en gammal man och tillhör inte de svenskamerikaner som återupptagit midsommarfirandet.

Midsommarfirande i Mora, Minnesota

Midsommarfirande i svenskbygden Mora, Minnesota år 2012. Foto: Jenny Nilsson/Isof.

Omvandling och amerikanisering

Nutida amerikanskt midsommarfirande liknar i mångt och mycket det som firas i Sverige. Där som här ingår ofta midsommar- eller majstång, musik, folkdans, sånglekar och tävlingar med måltider utomhus. I några avseenden skiljer sig dock firandet i USA från det i Sverige. Det gäller kanske framförallt den folkliga magin kopplad till midsommarnatten. Kanske var det ett skäl till att det i Sverige vid det förra sekelskiftet fanns ett kyrkligt motstånd mot midsommarfirandet. Midsommarnatten är i Sverige en av årets ljusaste nätter och enligt folktron fylld av magi och övernaturliga väsen. Fortfarande i dag är det vanligt att unga plockar blommor att lägga under huvudkudden i avsikt att drömma om den tilltänkta. Även om få personer är övertygade om magins kraft har denna och andra magiska ritualer kommit att bli traditioner som årligen genomförs.

Andra delar av midsommarfirandet är typiskt amerikanska, det gäller kanske speciellt seden att kora framstående svenskamerikaner till kung respektive drottning eller att anordna skönhetstävlingar med svenskättlingar. Dessutom firas midsommar i USA på andra dagar än i Sverige, infogas i amerikanska traditioner eller omvandlas till egna högtider såsom Sweden Day, Skandia ball eller Svensk hyllningsparad. På vissa håll är inte heller midsommarstången i fokus utan det kan handla om en skönhetstävling eller parad. När midsommar omvandlas till Sweden Day så följs en, som folkloristen Barbro Klein skriver, ”allmän benägenhet att omvandla festbruk som i ursprungslandet är förbundna med den agrara-religiösa årscykeln, till etniska, politiska eller nationella manifestationer”.

Förvånansvärt många av de traditioner, inklusive midsommarfirande, som svenskar tagit med sig lever alltså kvar i Amerika, trots stark omvandling och amerikanisering. De lever förmodligen kvar för att de är positiva element i gruppens identitetsskapande, kan vävas in i det amerikanska livet och inte hotar centrala amerikanska värden och normer.

Människor i folkdräkt på scen under en paroll med texten Svenskarnas dag, A festival of Midsommar.

”Svenskarnas Dag, A Festival of Midsommar” – midsommarfirande i orten Scandia, Minnesota år 2011. Foto: Privat.

Svenskarnas dag, Midsommar Queen och Smörgåsbord

I de gamla svenskbygderna finns flera evenemang som infaller på eller runt midsommar.

I orten Scandia, Minnesota firas midsommar bland annat med midsommarpicknick och barnaktiviteten ”Immigrant for a Day”. På museet Gammelgården of Scandia Länk till annan webbplats. är det ”Festival Worship Service” i kyrkan, sång och dans runt midsommarstången och ”Midsommar Smörgåsbord”.

I Minneapolis ordnas årligen Scandinavian Summer Fest, Svenskarnas Dag Länk till annan webbplats.på den fjärde söndagen i juni. Bland aktiviteterna finns gudstjänst, resande av och dans runt midsommarstången, sång- och dansuppvisningar och kröning av ”Midsommar Queen”.

Människor som sitter framför scen i park.

Svenskarnas dag i Minneapolis den 28 juni 1964. Det här året fanns presidenten bland talarna och på parollen vid scenen står ”Hjärtligt välkommen president Lyndon Johnson”. Bilden togs i samband med en dokumentationsresa i de amerikanska svenskbygderna och ingår i Isofs svenskamerikanska samlingar. Foto: Folke Hedblom (Isof, ULMA 36000:27).

Midsommar som levande kulturarv

Levande kulturarv logga

Levande kulturarv är Sveriges webbplats om Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. I förteckningen hittar du flera traditioner kopplat till midsommar, till exempel Sång och dans runt midsommarstången Länk till annan webbplats., Midsommarkarnevalen i Ramsberg Länk till annan webbplats. och Smörgåsbordet Länk till annan webbplats..

Mer om midsommar

På isof.se kan du läsa mer om midsommarfirandet i Sverige:

Året runt i almanackan: Midsommar

Folkminnesbloggen: Midsommarnattens magi (juni 2020)

Lästips

Jennifer Eastman Attebery (2015): Pole raising and speech making: modalities of Swedish-American summer celebration. Logan: Utah State University Press.

Nils-Arvid Bringéus (1999): Årets festdagar. Stockholm: Carlssons.

Lizette Gradén (2003): On parade: making heritage in Lindsborg, Kansas. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.

Barbro Klein (2004): Old maps and new worlds: 125 years of place-names, stories, and material culture in New Sweden, Maine. Scandinavians in old and new lands: Essays in honor of H. Arnold Barton. s. 237–263.