Projektet Traditioner i rörelse

En tradition kan i princip ha vilket innehåll som helst, den kan referera till kulturella praktiker, seder, vanor, ideologier och normer. Det handlar om trosföreställningar och handlingsmönster som överförs från det förflutna till samtiden. Ursprunget till begreppet hittar vi i den latinska termen ”traditio” som betyder att överföra privat egendom från en generation till en annan.

Traditioner är i ständig förändring, de fungerar som ett slags modeller av det förflutna som inte går att separera från tolkningar gjorda i nuet. Traditioner hänvisar till det bekanta, samtidigt som de förstärker samhörighet och skillnad. Traditioner fyller funktioner för dem som praktiserar dem, annars skulle de upphöra.

Projektets syfte är att undersöka hur traditioner omvandlas när de migrerar. Fokus är på tre traditionskomplex; Luciafirande, midsommarfirande och musikinstrumentet psalmodikon. Projektet genomförs av Susanne Nylund Skog.

Analyserna baseras på material från

1. Karl Gösta Gilstrings efterlämnade samling (ULMA 348 38).
2. Riksföreningen Sverigekontakts samlingar, speciellt Emigrantbrevsamlingen (GLA/B0065:29) och Klipp- och fotosamlingen (GLA/B0065:51).
3. Fältarbeten i anknytning till de tre traditionskomplexen.

Projektet vetenskapliga hemvist är i aktuell forskning om kulturarvsskapande och traditionsprocesser och anknyter metodologiskt till folkloristisk forskning om berättande och intertextualitet.

Projektet bidrar till ökad kunskap om traditionsskapande och kulturarv med fokus på migration och urbanisering. Projektet ansluter till digital humaniora och bidrar till digitalisering och tillgänglighet genom webbplattsformen I rörelse, där projektet löpande presenteras och avrapporteras. Projektet bidrar även till arbetet med UNESCO:s immateriella kulturarv och förteckningen Levande traditioner.

1. Psalmodikon

Det första traditionskomplexet som undersöks gäller musikinstrumentet psalmodikon. Psalmodikon är ett stränginstrument som var mycket vanligt under 1800-talet. Instrumentet har även kallats bland annat fattigmansorgel, notlåda och spellåda. Eftersom psalmodikonets storhetstid sammanföll med emigrationen till Amerika hittade instrumentet även dit.

När det gäller psalmodikon undersöks hur en folklig tradition med låg status, som var i det närmaste utdöd, manade till intresse och insamling. Numera finns psalmodikon och psalmodikonspel på Sveriges förteckningen över immateriella kulturarv.

Vad var det psalmodikonivrarna tog fasta på och ville bevara av denna tradition? Hur bidrog meddelarna i Gilstrings folkminnessamling till traditionens bevarande och omvandling? Omnämns psalmodikon i Riksföreningen Sverigekontakts samlingar och hur sker det i så fall?

I augusti 2022 genomfördes ett fältarbete på nordiska psalmodikonförbundets årsmöte i Karlshamn som detta år hade fokus på kontakterna med Amerika. Avsikten var att undersöka hur förbundets medlemmar arbetar idag för att uppmuntra till psalmodikonbyggande och spelande. Hur använder och förhåller de sig till det förflutna både i Sverige och i Amerika när de tillverkar, renoverar instrument och framför musik på psalmodikon?

2. Midsommarfirande

Det andra traditionskomplexet som undersöks är midsommarfirande, som sedan lång tid och i många sammanhang signalerar svenskhet. Forskning visar att midsommar firats i Norden sedan medeltiden, men att uppmärksamma solens högsta läge på himlavalvet har antagligen äldre rötter än så. Hur har midsommar praktiserats och beskrivits av emigranter från Sverige?

I dag har midsommar i Sverige frikopplats från Johannes döpares dag medan det på andra platser är just den dagen som firas. Spanien (speciellt Katalonien) är ett sådant exempel. Där sammanfaller svenskars midsommarfirande med firandet av Sant Joan (Johannes döpares dag) och I USA omvandlas ofta midsommar till en allmän svensk eller nordisk hyllningsfest. Hur iscensätts midsommar bland svenskamerikaner och bland svenskar boende på Mallorca och hur integreras firandet med andra traditioner?

3. Luciafirandet

Det tredje traditionskomplexet handlar om luciafirandet och luciatåg, som har en brokig historia med ofta omtvistade länkar till olika geografiska platser, tider och seder. Trots det har traditionen har kommit att bli en av Sveriges mest ”exporterade”.

Med utgångspunkt i Karl Gösta Gilstrings korrespondens med amerikaemigranter och Sverigekontakts emigrantbrevsamling kommer beskrivningar av traditionen att analyseras. Firades och firas Lucia av de som emigrerat och hur gestaltas detta firande i så fall?

Fältarbete kommer också att genomföras på Gran Canaria i byn Santa Lucia de Tirajana, där en Lucia från Luleå i svenska Norrbotten årligen reser för att möta sin kanariska katolska motsvarighet.