Bidrag till minoritetsspråken

Så här gör du för att söka eller redovisa bidrag till de nationella minoritetsspråken.

En av Isofs uppgifter är att främja och vårda de nationella minoritetsspråken. Det gör vi bland annat genom att fördela statsbidrag som uppmuntrar projekt och insatser som leder till att fler får tillgång till sitt språk.

Här hittar du information om hur du kan söka revitaliseringsbidrag, hur du ska redovisa bidraget och vilka projekt som har beviljats bidrag de senaste åren. Du kan också läsa om och inspireras av goda exempel på projekt som genomförts med bidragets hjälp.

Söka bidrag

Isof utlyser bidragen en gång om året, och vanligen är ansökningsperioden i december–januari. Nästa ansökningsperiod startar i december 2021.

Bidragen går till projekt som ska:

  • stärka den språkliga kompetensen (läsa, skriva, tala och förstå språket)
  • öka kunskapen om flerspråkighet, språket som kulturbärare eller språköverföring mellan generationer.

Bidragen kan sökas av föreningar, stiftelser och andra organisationer. Det går inte att söka pengar som privatperson, enskild firma, företag eller som statlig eller kommunal verksamhet.

Redovisa bidrag

Alla organisationer som fått bidrag ska lämna en ekonomisk redovisning. Redovisningen ska innehålla:

  • en ekonomisk redovisning
  • information om vilka resultat som har uppnåtts
  • information om resultaten stämmer med det som skrevs i ansökan om bidrag
  • kopia av årsmötesprotokoll

När redovisningen ska vara inlämnad står i det skriftliga beslut som skickades ut när bidraget beviljades.

Beviljade bidrag

År 2021 fick 38 olika projekt revitaliseringsbidrag

Inspireras av goda exempel

Vilken typ av projekt går minoritetsspråksbidragen till och hur ser det språkrevitaliserande arbetet ut i olika delar av landet? Vi berättar om några av de projekt och föreningar som fått bidrag de senaste åren.

Fakta: Språkrevitalisering

Under 1800- och 1900-talet rådde ett starkt språkideal i Sverige som innebar att alla helst bara skulle tala svenska. De barn som talade andra språk som finska, meänkieli eller samiska tvingades i skolan att överge sina språk till förmån för svenskan. Följden blev att flera generationer förlorade kunskaperna i sina modersmål.

Språkrevitalisering handlar om att återuppliva ett hotat språk. Genom olika insatser vill man att vuxna som har glömt eller bara har fått höra språket hemma som barn kan få väcka språket till liv igen och att barn inom de nationella minoritetsgrupperna ska ges möjlighet att lära sig sitt språk. Många föreningar anordnar t.ex. språkkurser eller språkbad, skrivarstugor för ungdomar, högläsning eller festivaler där man också för vidare kulturen som tillhör den nationella minoriteten.

Revitalisering av minoritetsspråken är viktigt eftersom de nationella språken är en del av det svenska kulturarvet. Därför behöver samhället på olika sätt uppmuntra och göra det enklare för dem som talar språken, eller vill lära sig dem, att föra kunskaperna vidare till nästa generation. Annars är risken stor att det inte längre finns någon som kan tala dem.