Namnbloggen

Kanske får du en Robban i julklapp i år — om individuell namngivning av maskiner och tekniska apparater

I flera frågelistor har Institutet för språk och folkminnen frågat om bruket att namnge föremål, en företeelse som inte alls är ovanlig. Svaren ger oss nya insikter i en tradition som kanske är extra aktuell i dessa juletider.

Fotografi av en vit robotdammsugare.

Robotdammsugare. Foto: Wikimedia commons.

Vi människor namnger inte bara varandra och platser runtomkring oss utan även ting får namn. I flera frågelistor har Institutet för språk och folkminnen frågat om svenskarnas attityder till att namnge föremål och samlat in information om de namn som getts till olika föremål. I den här bloggtexten kommer jag att redogöra för några av resultaten i framför allt en av frågelistorna från 2020. Frågelistan behandlade namn på maskiner och tekniska apparater och vi talar då inte om produktnamn utan om individuella namn på en specifik maskin eller apparat som t.ex. bilen Sören eller robotgräsklipparen Balder.

Av de knappt 700 svarande på frågelistan var det drygt 70% som angav att de namnger eller har namngivit maskiner och tekniska apparater. Men vi börjar med att kika på varför de andra knappt 30% av de svarande inte namnger.

Varför namnger man inte?

Det vanligaste skälet till att man inte väljer att namnge en teknisk apparat eller en maskin är att man inte tycker att det är nödvändigt. Det näst vanligaste skälet är att man tycker att det räcker att kalla en maskin för sin beteckning, t.ex. dammsugaren eller bilen, eller kanske använda ett produktnamn när man talar om den. Att föremål inte är levande är den tredje vanligaste anledningen till att man inte ger dem något namn. Andra svarande anger att de aldrig har tänkt på att man skulle kunna namnge maskiner och tekniska apparater eller att de inte gör det eftersom dessa saker inte har någon själ och personlighet eller något medvetande. Vissa uppger att de inte ger namn till maskiner och tekniska apparater eftersom de inte känner tillräckligt starkt för dem. En grupp uttrycker en direkt aversion mot att namnge föremål. En svarande skrev: ”Min mamma hade namn på saker när jag var liten och det var det larvigaste jag varit med om kände jag då.”

Varför namnger man?

De flesta som svarat på frågelistan väljer emellertid att namnge maskiner och tekniska apparater i sin närhet. Den vanligaste orsaken till att man gör det är att det är tradition i familjen eller i släkten. En annan är att man tycker att det är roligt att ge namn till maskiner och tekniska apparater. Den tredje största gruppen utgörs av dem som ger namn för att de vill individualisera ett föremål och en annan relativt stor grupp av de svarande ger namn då de tycker att maskinen eller apparaten har likheter med en levande varelse eftersom den rör på sig. Här kan man tänka sig att de avser robotdammsugare och robotgräsklippare som ju åker runt i bostaden eller på gräsmattan till synes av egen fri vilja och beter sig litet som ett husdjur. En annan orsak till att namnge sina föremål är att man har flera av en sort och lättare kan åtskilja dem om man har olika namn på dem. Den ena bilen kanske heter Mumin och den andra Lilla My, och genom att använda namnet går det fort att uttrycka vilken bil man avser att begagna för att åka någonstans.

Vilka maskiner och tekniska apparater namnges?

Det vanligaste är att de svarande namnger bilar. Över 40% av namnen avser en bil. Det näst vanligaste föremålet att namnge är datorer (oftast bärbara sådana), tätt följt av robotgräsklippare och robotdammsugare. Det är heller inte ovanligt att vanliga dammsugare och gräsklippare får namn. Men även andra typer av maskiner och tekniska apparater får namn som t.ex. mobiltelefoner, läsplattor, tvätt- och diskmaskiner, fjärrkontroller och GPS:er. Människors fantasi gällande vilka maskiner och tekniska apparater som namnges känner (nästan) inga gränser; även t.ex. bordfläktar, eltandborstar, golvlampor, grenkontakter, hårtorkar, högtalare, kaffebryggare, kameror, luftavfuktare, modem, pelletsbrännare, skrivare, skruvdragare, TV-apparater, värmefläktar och många, många fler olika typer av föremål namnges i vårt avlånga land.

Vilka namn får maskinerna och de tekniska apparaterna?

De absolut vanligaste namnen bland svaren i frågelistan var Bettan och Gamla Bettan, säkert inspirerat av namnet på armborstet som förekommer i den sekvens ur den tecknade filmen om Robin Hood vilken ingår i Kalle Anka och hans vänner önskar God jul som sänds i TV på julafton varje år. Vissa namngivare anger också explicit att det är därifrån de hämtat inspirationen till namnet på sitt föremål. Andra vanliga namn är Pärlan, Robban – ofta på en robotgräsklippare eller robotdammsugare – Bamse, Bosse, Nisse och Skalman. Men också mer ovanliga namn som t.ex. Gunnarito, Hoppbanan, Jordgubbsbilen, Kent-Bodil, Käften, Plättchen, Pusia, Rådi, Skorplådan och Vronskij förekommer. Ofta är dessa namn kopplade till något som har en speciell betydelse för namngivaren och dennes närmsta krets.

Hon är säker, gamla Bettan.

Varför får maskinerna och de tekniska apparaterna ett visst namn?

Maskinerna och de tekniska apparaterna får sina namn av olika anledningar. Den största gruppen utgörs av dem som fått namn efter en fiktiv eller verklig förebild som t.ex. robotgräsklipparen Bertil som fått namn efter en gammelfarfar som ”bodde […] i huset där gräsklipparen finns” eller bilen Gudrun som ”fick namn efter kvinnan som spelar triangel i Kurt Olssons damorkester”. Den näst största gruppen har på något sätt fått namn efter sitt utseende som bilen Finlandsfärjan som ”var stor och vit” eller DVD-spelaren Gamla Guldis som ”helt enkelt [är] väldigt gammal och guldfärgad”. Den tredje största kategorin innehåller sådana namn som bygger på ett företags- eller produktnamn som bilen Konstantin Opel och gräsklipparen Jane Honda efter ”klipparens fabrikat”. I båda dessa fall visar namngivaren också prov på en viss humor.

Bilar får ofta namn som utgår från bokstäverna i registreringsskylten som Härken vars registreringsnummer innehåller bokstäverna HRK eller Sören med förklaringen ”Anspelade på registreringsskylten (SRN)”. En annan stor grupp är de föremål som ingår i något slags kategorinamngivning för maskiner och tekniska apparater i namngivarens eller dennes familjs krets såsom datorn Karenin, robotdammsugaren Anna samt TV-apparaten Vronskij som alla finns i ett hushåll. Namngivningen av dem förklaras med att ”[a]lla apparater i hemmet är personer i den största romanen någonsin.” Andra skäl att man ger en viss maskin eller teknisk apparat ett visst namn kan vara olika typer av personliga associationer som t.ex. kameran Bella: ”För att jag vill ta fina bilder” eller att man vill leka med språket som i exemplen Konstantin Opel och Jane Honda ovan.

Avslutning

Som synes finns stor fantasi när vi namnger maskiner och tekniska apparater i Sverige och måhända tänker vissa av oss litet extra på dessa typer av föremål och vilka namn man ka ge dem nu inför julen. Har du varit riktigt snäll i år ligger det kanske en Robban och väntar i en julklapp under granen.

Daniel Solling

Källa och vidare läsning:

Frågelista: Namn på maskiner och tekniska apparater, Isof, accessionsnummer: NAU04851.

Aldrin, Emilia (2019): Båtnamn som sociolingvistisk resurs. En studie av svenska fritidsbåtsägares syn på namnvalet. I: Namn och bygd 107. S. 83–107.

Kvillerud, Reinert (1994): Vardagliga namn på bilar. En studie om namngivning. I: Jóhannesson, Kristinn, Karlsson, Hugo och Ralph, Bo (utg.): Övriga namn. Handlingar från NORNA:s nittonde symposium i Göteborg 4–6 december 1991. Uppsala. S. 229–241.

Leibring, Katharina (2023): Rörelser inom onomastikonet i det 21:a seklet. I: Syrjälä, Väinö, Ainiala, Terhi och Gustavsson, Pamela (utg.): Namn och gränser. Rapport från den sjuttonde nordiska namnforskarkongressen den 8–11 juni 2021. Uppsala. S. 7–21.

Ottersbach, Ambra och Solling, Daniel (2022): Staubi & Robban – Individualnamen für Maschinen und technische Geräte im deutsch-schwedischen Vergleich. I: Beiträge zur Namenforschung. 57.3. S. 311–341.