Vanliga frågor och svar

I vår frågebank kan du hitta svar på vanliga frågor inom dialekter, folkminnen, namn, svenska och minoritetsspråk.

Frågebank

Det här formuläret postas automatiskt.

Kategori
Underkategori

16 träffar inom Dialekter

  • Finns det lika många dialekter i andra länder som i Sverige?

    Språklig variation har alltid förekommit, men dialektskillnaderna är inte lika stora överallt.

    I länder där en grupp med likartat språk har bott sedan lång tid tillbaka finns det ofta många och olika dialekter. I dagens Storbritannien finns det till exempel fler dialekter eller varianter av talad engelska än i USA, trots att USA har större befolkning.

    Läs mer om dialekter

  • Har dialekter alltid funnits?

    Skillnader mellan talspråket i olika delar av nuvarande Sverige kan beläggas åtminstone sedan medeltiden. Redan innan dess hade språket förändrats så att de nordiska språken kom att skilja sig från övriga germanska språk.

    Genom århundradena har sedan det svenska språket utvecklats. I vissa fall har en språkförändring medfört olika resultat i olika delar av landet. I andra fall har en nyhet bara slagit igenom på en del håll och på andra håll har då mycket gamla drag bevarats långt fram i tiden. Den så kallade dialektsplittringen är alltså en följd av att processerna inte varit desamma överallt. Under 1900-talet har skillnaderna mellan dialekterna i många fall minskat, men flera olikheter är märkbara än idag.

    Läs mer om dialekternas historia

  • Hur förhåller sig de svenska dialekterna i Finland till svenskan?

    I Finland talar man svenska i Österbotten, Åboland, Nyland och på Åland. Svenska är ett officiellt språk i Finland likvärdigt med finskan. De svenska dialekterna i Finland förhåller sig till svenska språket på samma vis som dialekterna i Sverige; de utgör språklig variation av svenskan i sin helhet.

    Riksgränsen och det faktum att finlandssvenskan har levt lite vid sidan av sverigesvenskan har bidragit till att de svenska dialekterna i Finland bevarat mer ålderdomliga drag än många dialekter i Sverige. I Finland har dessutom många av de svenska dialekterna under århundraden levt sida vid sida med finska dialekter och detta har gett avtryck bland annat i ordförrådet. Den språkliga variationen i Finland är alltså till viss del avhängig påverkan från dialekter som tillhör en helt annan språkfamilj. Samtidigt finns det finlandssvenska dialekter, till exempel i Österbotten, som nästan inte har fått något inflytande alls från finskan.

    Läs mer om svenskan i Finland

  • Hur har dialekterna förändrats under det senaste århundradet?

    Det senaste seklets omvälvande samhällsutveckling har medfört stora språkliga förändringar. Dialekterna har gått från att vara utpräglat lokala språkvarianter med många specifika särdrag, till att bli mer lika varandra över större regioner och mindre särpräglade.

    Denna förändringsprocess, ofta kallad dialektutjämning, tog ordentlig fart i Sverige från efterkrigstiden. Den kraftigt ökade rörligheten i samhället är troligen det som har haft störst påverkan på dialektutjämningen. Även långt tillbaka i tiden reste och flyttade folk naturligtvis från sin hembygd och träffade personer som talade annorlunda än de själva, men förflyttningen sker i mycket större omfattning nu än tidigare och över längre avstånd.

    Läs mer om språkliga förändringar

  • Hur har dialektskillnader uppkommit?

    Svenska språket har ur historiskt perspektiv genomgått stora förändringar som har avlägsnat det från det nordiska fornspråk som det har utvecklats ur. Förändringarna har lett till att svenskan, i likhet med danskan och norskan, har splittrats i dialekter.

    Utvecklingen har drivits av två krafter som drar åt varsitt håll. Å ena sidan finns en strävan att skilja ut den egna gruppen från andra genom att ta avstånd från deras sätt att tala. Å andra sidan kan det också finnas en önskan att närma sig andra grupper genom att efterlikna deras språk.

    Läs mer om dialekternas utveckling

  • Hur många dialekter finns det i Sverige? Var går gränsen mellan olika dialekter?

    Att uppge ett exakt antal dialekter är inte möjligt. En orsak till det är att det inte finns några tydliga gränser för var en dialekt börjar och en annan slutar.

    Tydligare gränser finns det däremot för de språkdrag som dialekterna består av. Varje dialektord har till exempel sin utbredning, uttalet av olika språkljud har sin och så vidare. Men utbredningen för dessa språkdrag sammanfaller sällan, vilket gör att det är svårt att dra gränser mellan enskilda dialekter. Språkforskare har dock kunnat dela in dialekterna i större huvudområden. Det har gjorts utifrån ett antal viktiga dialektdrag, som ganska väl sammanfaller i sin utbredning. Den vanligaste indelningen består av sex områden: sydsvenska mål, götamål, sveamål, gotländska mål, norrländska mål, östsvenska mål.

    Läs mer i kunskapsbanken om dialekter

    Läs mer om dialektområden och utforska Sveriges olika dialekter:

  • Ska den så kallade rinkebysvenskan klassas som en dialekt?

    Nej, den är snarare ett gruppspråk som utvecklats av ungdomar i invandrartäta storstadsförorter.

    Precis som slang används rinkebysvenska i vissa situationer och i vissa syften. Som kamratspråk är den ett uttryck för gemenskap och solidaritet inom den egna gruppen och markerar samtidigt avstånd från andra grupper.  

  • Uppfattas man olika beroende på vilken dialekt man har?

    Alla vet väl att stockholmare är snobbiga, göteborgare vitsiga, norrlänningar tystlåtna och smålänningar snåla, eller?

    Attityder är ofta knutna till fördomar som i exemplen ovan, men de kan också ha med maktrelationer att göra. Eftersom Stockholm som huvudstad förknippas med makt är stockholmskan ofta illa omtyckt i andra delar av Sverige. För många är det lättare att tycka om dialekter som talas långt ifrån huvudstaden, exempelvis värmländska eller gotländska. Även privata erfarenheter kan påverka våra attityder. Vi kan förknippa en dialekt med en enskild individ, och vår attityd till dialekten blir då densamma som till personen som talar den. Är din bästa vän skåning får du troligen positiva vibrationer av andra som talar samma dialekt. Fördomar är många gånger omedvetna.

    Läs mer om dialektattityder

  • Vad är skillnaden mellan språk och dialekt?

    Dialekter är språk – i första hand talade språk. Standardspråket är den variant av huvudspråket som används i officiella sammanhang och som ligger till grund för skriftspråket.

    De traditionella svenska dialekterna har utvecklats fritt och självständigt ur ett nordiskt fornspråk. Deras svenskhet bestäms framför allt av att de talas, eller har talats, inom det geografiska område som i dag har svenska som huvudspråk respektive officiellt språk, det vill säga Sverige plus delar av Finland. Vilka dialekter som i dag räknas som svenska beror alltså på historiska och politiska förhållanden snarare än språkliga.

    Läs mer om svenska dialekter

  • Varför är skillnaderna mellan olika svenska dialekter så stora?

    Dialekten är i hög grad en produkt av de levnadsbetingelser som människor har. Landskapets utformning: tillgång eller brist på berg, vattendrag, skog, och tillgång till färdvägar där de dialekttalande har bott, har spelat en viktig roll i dialekternas utformning.

    Människors kontaktmöjlighet med – och därmed möjlighet att bli påverkad av – omvärlden har varierat starkt beroende på var i Sverige de har levt och verkat. Det rör sig både om möjligheten till, eller brist på, kontakt med andra folkgrupper och med vilka. Hur trolig var kontakt med andra som inte talade på liknande sätt? Hur önskvärd var kontakt med andra som inte var från samma trakt eller by?

    Läs mer om dialektskillnader

  • Vilka är de största och minsta dialekterna i Sverige?

    Termen dialekt kan användas på olika sätt. En del tycker att norrländska är en dialekt. Andra anser istället att man i Norrland talar hälsingemål, västerbottniska och så vidare – eller att man ännu hellre ska benämna dialekterna efter enskilda socknar eller byar, som dellboska (dialekten i Delsbo) eller grämmersmål (dialekten i Granbergsträsk).

    Svaret beror alltså på vad man menar med ”största” och ”minsta”. Termen kan syfta på antingen storleken på ett geografiskt område eller antalet dialekttalare. Jämför till exempel ”västgötska”, som kan beteckna dialekt som talas över ett större område eller av många personer, med göteborgska, som talas i ett förhållandevis litet område men som ändå har många talare. Det hela kompliceras ytterligare av att folk talar dialekt i olika utsträckning, vilket gör det oklart hur många som faktiskt ska räknas som dialekttalare. Den som behärskar en viss dialekt kan dessutom i dag ofta bo någon annanstans än på platsen för själva dialekten.

    Läs mer om svenskans dialekter

    Läs mer om dialektområden och utforska Sveriges olika dialekter:

  • Är vissa dialekter mer populära än andra?

    Det är svårt att säga vilka dialekter som är mest populära i dag. Tidigare undersökningar har visat att dialekterna i norra och västra Sverige varit mer omtyckta än de i söder och öster. Men attityder till dialekter kan snabbt förändras, och ingen större undersökning har gjorts på 2000-talet.

    Dialekt i ett tv-program, hos en populär tv-personlighet eller i en poplåt kan räcka för att synen på denna dialekt ska svänga. Attityderna kan också variera i olika delar av landet. Norrländska är exempelvis mindre populärt i Skåne och skånska omvänt mindre populärt i Norrland än i övriga Sverige. Dessutom brukar dialekter i angränsande områden till det egna ofta bedömas mer negativt, eftersom vi är lite extra misstänksamma mot våra grannar.

    Läs mer om attityder till dialekter

  • Hur får arkivmaterialet användas?

    Isofs samlingar är ett gemensamt kulturarv som ska kunna användas och tillgängliggöras i så många sammanhang som möjligt. Vi prioriterar därför arbetet med digitalt tillgängliggörande. På vår webbplats finns en rad uppteckningar och inspelningar under Dialektkartan, Hitta folkmusiken, Matkult och Sägenkartan. Arkivmaterialet på Matkult kan tillgängliggöras under Creative Commons-licensen BY-ND. Det innebär att du enklare kan återanvända och dela materialet i olika sammanhang. 

    Du har alltid rätt att, med korrekt hänvisning, citera vårt material, men för att publicera material utan Creative Commons-licensen krävs tillstånd av Isof.

    Material som bygger på personliga erfarenheter individuella framföranden kan omfattas av upphovsrättslagen (SFS 1960:729) och även innehålla uppgifter som faller under sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400). För personarkiv kan det finnas olika förbehåll.

    Om du har frågor som rör tillgängliggörande av specifika uppteckningar eller inspelningar tar du kontakt med oss via vårt frågeformulär. Ange så många uppgifter som möjligt i meddelandet, gärna det så kallade accessionsnumret och eventuella namn på personer och platser där uppteckningen eller inspelningen är gjord.

    Läs mer om hur du kan använda arkiven

    Mer information hittar du på våra sidor Arkiv och insamling:Använd vårt arkivmaterialDigitala arkivtjänsterBesök våra arkiv och bibliotek
  • Hur hittar jag i era samlingar?

    Samlingarna i Isofs arkiv är organiserade på olika sätt, men uppgifter som namn på insamlare, namn på informant (uppgiftslämnare) ort och landskap finns alltid kopplade till en arkivhandling, en så kallad accession. Alla accessioner ges ett unikt nummer.

    Samlingarna är förtecknade i en databas, som vi som arbetar på arkiven hjälper till att söka i; databasen finns inte tillgänglig för externt bruk.

    Vid besök på arkiven i Göteborg och Uppsala kan du få hjälp att själv söka material antingen i realkatalogen (en ämneskatalog) eller i den topografiska katalogen (där materialet är sorterat utifrån geografisk plats). Dessa kortkataloger uppdateras inte längre utan omfattar främst de historiska samlingarna.

    Läs mer om hur du hittar arkivmaterial

  • Tar ni emot material?

    Isof tar främst emot material som hör ihop med pågående dokumentation eller som utgör ett komplement till våra samlingar. Vi tar i första hand emot donerat material tillsammans med beskrivningar av hur det har kommit till och med fritt förfogande. Om du vill donera något, eller har frågor som rör donationer, tar du kontakt med oss via vårt frågeformulär. Beskriv materialet och ange så många uppgifter som möjligt i meddelandet.

    Kontakta oss
  • Hur får jag tag i en inspelning?

    Isof påbörjade inspelningsverksamhet i stor skala redan under 1930-talet. Denna verksamhet har resulterat i ett omfattande ljudande material, som är en rik källa för studier av olika slag. Isof har i dagsläget runt 25 000 timmar digitaliserat tal fördelat på ca 15 500 grammofonskivor, drygt 18 000 rullband och närmare 9 000 kassetter. Stor del är digitaliserad och arbete pågår att digialisera återstående material.

    Om du är intresserad av någon inspelning, tar du kontakt med oss via vårt frågeformulär. Ange så många uppgifter som möjligt i meddelandet, gärna namn, ort, födelseår och uppgifter om platsen där inspelningen är gjord. Du kan lyssna på plats i Göteborg, Umeå och Uppsala eller, mot en avgift, beställa en kopia av inspelningen.

    Läs mer om våra inspelningar