Projektet Antiziganismen och samlingarna

Forskningsprojektet Antiziganismen och samlingarna – kunskapsproduktion och samlande vid kulturhistoriska museer och arkiv under 1900-talet pågick 2016–2019.

Bakgrund och syfte

I folkminnesarkiv och på museer finns det gott om material från 1900-talet som handlar om romer och resande. Det kan handla om frågelistor, uppteckningar, fotografier, tidningsklipp, anteckningsuppgifter, beskrivningar och urval av föremål eller berättelser. Men sällan har de som materialen handlar om fått komma till tals. I stället speglar materialen till stor del snarare majoritetsbefolkningens syn på romer och resande. Att närma sig sånt material kan vara svårt, eftersom de inte sällan innehåller fördomar och stereotypiska kategoriseringar.

Hur ska dessa samlingar förstås? Hur och i vilka sammanhang skapades de och hur användes de i sin samtid, inom och utom det kulturhistoriska fältet? Kan de användas i dag, och i så fall hur? Frågor som dessa var grundläggande i forskningsprojektet, i vilket vi återvände till befintliga samlingar för att skapa förståelse för dem genom kritisk granskning av samlingarna, tillkomsten av dem och ingående studier av ett par av huvudaktörerna bakom dem. Vi fokuserade på de sammanhang, strukturer och aktörer som skapat samlingarna och informationen i dem, snarare än de människor som samlingarna skulle berätta om.

Om projektet

Projektet anslöt till det internationella, interdisciplinära forskningsfältet romani studies, som omfattar ämnen som till exempel historia, etnologi, sociologi och statsvetenskap. Projektet ingick även i ett förnyat och växande forskningsfält som fokuserar på kunskapsproduktionen vid folkminnesarkiven, och som söker efter nya metoder förankrade i samtida teori att närma sig gamla samlingar.

Projektet ingick också i Isof:s forskningsprojekt ”Nya perspektiv på gamla minnen – att återanvända folkminnessamlingarna” tillsammans med Susanne Nylund Skog och Fredrik Skott.