Om Sägenkartan

Sägenkartan är ett samarbete mellan Isof, Norsk folkeminnesamling (NFS, Universitet i Oslo) och Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS).

På Hofjäll låg det ett jättekast. Jätten stod på Ryra och skulle slänga stenen mot Torps kyrka. Han nyttjade sitt ena strumpeband som slunga, men kastet gick inte fram, för strumpebandet gick av.

Uppteckning från Torp, Bohuslän

I Sägenkartan kan man läsa äldre berättelser om jättekast men också om häxor, näcken samt möten med både tomtar, varulvar och självaste Djävulen. På kartan finns ett litet urval, nära 10 000 uppteckningar, från arkivsamlingar och tryckta sägenutgåvor. Kartan är ett samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen (Isof), Norsk Folkeminnesamling (NFS, Universitet i Oslo) och Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS).

Vad är en sägen?

Sägner är ofta muntligt överförda berättelser om hur människor uppfattar omvärlden, det förflutna och hur det övernaturliga tar sig uttryck i vardagen. Det rör sig om korta, ofta enepisodiska, berättelser med fast struktur. Till skillnad från sagor utspelar sig sägner i den verkliga världen. De återberättas ofta, men inte alltid, som sanning – alltså med anspråk på att bli trodda på. Många sägner finns spridda över ett mycket stort geografiskt område, andra är mer lokala.

I Sägenkartan ingår förutom sägner även andra typer av berättelser, exempelvis självupplevda möten med det övernaturliga, så kallade memorat, trosbeskrivningar och en och annan saga.

Folkminnesarkivens samlingar

Berättelserna som finns i Sägenkartan tecknades ner under det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet. Arkivets utsända, ofta unga studenter, reste runt och intervjuade äldre människor om det förgångna, om liv och leverne i 1800-talets allmogesamhälle. Dessutom engagerades lokalt arbetande upptecknare i det omfattande insamlingsarbetet.

I fokus stod det som uppfattades som nationellt eller regionalt och som gammalt, rentav försvinnande. Detta gör att samlingarna idag ger ett exotiskt intryck och att de inte heller på något sätt ger en fullständig bild av vad människor berättade om och trodde på. I sin helhet utgörs samlingarna, trots sin storlek, av ett urval både vad det gäller vilka som intervjuades och vad som tecknades ned. Med en medvetenhet om dessa förhållanden är de dock en viktig källa till förståelsen för immateriella kulturarv.

Sägner handlar ofta om företeelser, möten och personer som upplevs som annorlunda. Ofta återspeglar berättelserna därför rädslor av olika slag, liksom fördomar. Ett exempel är sägner om trollkunniga, där ofta andra etniska grupper liksom präster pekas ut. Även språkligt sett används ibland ord och omnämnanden som är tydligt rasistiska. Med andra ord kan sägnerna användas för att synliggöra uppfattningar om De Andra under 1800- och det tidiga 1900-talet, men däremot knappast som källa till kunskap om hur de som pekats ut har levt, vad de har sagt eller trott i verkligheten, utanför sägnernas värld.

Norsk Folkeminnesamling

Norsk Folkeminnesamling (NFS) grundades 1914 och har alltsedan dess fungerat som ett arkiv för kulturhistoriskt material. Samlingen återfinns nu vid Institutt for kulturstudier og orientalske språk (IKOS), Universitetet i Oslo. På Sägenkartan har NFS valt att tillgängligöra ett urval av uppteckningar från 1800- och det tidiga 1900-talet. Läs mer om NFS och dess samlingar Länk till annan webbplats.

Svenska litteratursällskapet i Finland

Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) Länk till annan webbplats. har till uppdrag att samla in, bearbeta, sprida kunskap och stöda forskningen om den svenska kulturen i Finland. SLS har verksamhet inom sektorerna arkiv, forskning, utgivning och förmögenhetsförvaltning. Hos SLS arbetar cirka 100 personer, i både Helsingfors och Vasa.

På Sägenkartan har SLS valt att tillgängliggöra delar av Finlands svenska folkdiktning (FSFD), ett omfattande verk på 21 volymer som gavs ut under åren 1917–1975. Detta verk omfattar den äldre finlandssvenska folktraditionen, insamlad i slutet av 1800-talet och under 1900-talets första decennier. Huvudtanken med att ge ut verket var att sprida kännedom om den svenska folktraditionen i Finland både till forskare och till allmänheten. Bokserien är indelad enligt åtta folkloristiska genrer varav sägner är en. De över 3 100 sägner som nu finns med på Sägenkartan är tryckta i volymen Mytiska sägner. I dag kan du ta del av hela verket Finlands svenska folkdiktning i digital form Länk till annan webbplats..