Texterna omkring oss

En bild säger mer än tusen ord – likaså en skylt! Hur språk paketeras säger något om både avsändare och mottagare. Maria Löfdahl fördjupar sig i de skrivna budskap vi möts av i vardagen.

Vi omges dagligen av olika typer av skriftliga budskap, både inomhus och utomhus. Det kan handla om kommersiella skyltar som tillhör affärer, restauranger eller caféer, vägskyltar, olika typer av trafikskyltar, graffiti och en mängd andra typer av texter. Alla dessa texter har avsändare och olika (tänkta) mottagare.

Inom språkforskningen har under senare tid det skrivna språk vi dagligen omges av allt mer börjat uppmärksammas. Ofta står inte det skriftliga budskapet på en skylt ensamt utan förstärks i många fall av andra typer av resurser, något vi ofta inte tänker speciellt mycket på även om det påverkar hur vi avkodar och tolkar skylten. Sådana stödjande så kallade semiotiska resurser kan vara illustrationer, färgval eller val av typsnitt. Inom fältet språkliga landskap, som detta forskningsfält kommit att kallas, studerar man inte bara den skrivna texten utan beaktar även andra semiotiska resurser och analyserar skylten som en helhet. I detta synsätt ligger en ökande medvetenhet om bildens närvaro och betydelse i vårt samhälle. Val av typsnitt, bild och färger på skyltarna betraktas som meningsskapande.

En text, som till exempel en skylt, har flera funktioner. För det första är den informativ; den hjälper oss att orientera oss eller markerar en aktivitet eller verksamhet som pågår på en speciell plats. För det andra är den symbolisk och uttrycker något mer än att bara identifiera en plats eller en verksamhet.

Bakom det växande intresset för fältet språkliga landskap ligger bland annat den ökade globaliseringen som medför ett alltmer flerspråkigt och kulturellt heterogent samhälle. Många texter som möter oss idag i svenska urbana miljöer innehåller helt eller delvis språkmaterial på ett annat språk än svenska. I områden som präglas av social och politisk konflikt blir val av språk på skyltar laddat, och får en närmast symbolisk funktion. Bruk av minoritetsspråk i ett majoritetssamhälle kan vara ett sådant exempel. Språkval på texter i det offentliga rummet kan bli ett sätt att markera gränser mellan etniska och nationella grupper och förstärka den kollektiva identiteten. Man skulle kunna hävda att det finns ett samband mellan ett enskilt språks synlighet i ett område och motsvarande språkgrupps vitalitet och maktposition. På så vis återspeglar synlighet på offentliga platser därmed maktförhållanden i samhället. Vilka språk som hörs och syns i ett område hänger samman med hur individer uppfattar platsen och om de känner tillhörighet. Om en individs förstaspråk helt saknas (såväl talat som skrivet) i ett område är det lätt att uppleva utanförskap.

På många kommersiella skyltar (t.ex. skyltar till butiker eller näringsställen) förekommer andra språk än svenska. Åtskilliga texter är flerspråkiga och vilket språk som är att betrakta som huvudspråk varierar. Denna flerspråkighet kan se delvis olika ut. Ibland förekommer exakt samma text på två eller flera språk. Ibland har endast delar av texten översatts. Ibland framhävs något av språken genom grafiska uttrycksmedel som typsnitt, bokstävernas storlek eller färgval.

Flerspråkigheten kan också ha olika funktioner. Ibland är den rent informativ och är relaterad till de individer som bor och rör sig i ett område, dvs. speglar vilka språk folk förstår och talar. I andra fall är flerspråkigheten symbolisk. Flerspråkighet på skyltar har ibland rent kommersiellt syfte där avsändaren genom val av språk vänder sig till en viss målgrupp. Italiensk text på skylten till ett café vänder sig inte primärt till en italiensktalande publik. Den signalerar däremot att det som serveras är italienskt eller åtminstone bör associeras med Italien. Språkval kan alltså förstärka ett varumärke eller affärsidé.

Det är inte ovanligt att kommersiella skyltar innehåller personnamn (Moussas livs, Sylvias salong, Yones handel eller Safa butik). Även om personnamn bukar betraktas som neutrala (dvs. inte tillhöra något specifikt språk utan gå att föra till det språk det används i) har de i kommersiell skyltning ofta funktionen att förmedla ett budskap, en känsla, lite på samma sätt som språkval. Och det är just det som är det spännande – de texter vi dagligen möter säger något om alla oss som lever och rör oss i samhället, hur vi fungerar som kulturvarelser och hur vårt samhälle ser ut.

/Maria Löfdahl