Symposium: Perspektiv på revitalisering

Välkommen till ett symposium om revitalisering av de nationella minoritetsspråken! Under två dagar bjuder vi på möjligheten att lyssna på aktuell forskning och få inspiration av framgångsrika revitaliseringsprojekt.

Fakta

Datum: 26–27 oktober 2023 

Plats: Saturnus konferens, Hornsgatan 15, Stockholm. Möteslokal: Ivar-lo. Symposiet kommer även att direktsändas via Isofs webbplats här: Perspektiv på revitalisering Live

Kostnad: Deltagande är avgiftsfritt och inkluderar fika och lunch båda dagarna. Vid anmälan utan närvaro debiteras en avgift på 500 kronor.

Anmälan: Antal platser till symposiet är nu fullt, och anmälan har därför stängt. För att ta del av direktsändningen från symposiet krävs ingen föranmälan.

Revitalisering av de nationella minoritetsspråken är en central fråga i vår tid. Isof har under 2022 inrättat språkcentra för finska, jiddisch, meänkieli och romska. En del av Isofs uppdrag är att samla och sprida kunskap om revitalisering. Nu vill vi bjuda in till en bred diskussion om revitalisering som fenomen och perspektiv. Under två dagar bjuder vi på möjligheten att lyssna på aktuell forskning och få inspiration av framgångsrika revitaliseringsprojekt. Dag ett ägnas åt forskning och dag två åt revitaliseringsprojekten. Symposiet vänder sig till såväl forskare som aktivister och alla som arbetar med eller är intresserade av minoritetsspråk och språkrevitalisering.

Program

26 oktober

9–10: Morgonkaffe – buffé (öppen 8–10)

10–10.15: Isofs generaldirektör Martin Sundin hälsar välkommen

10.15–11: Språkrevitalisering i digitala rum. Constanze Ackerman-Boström, universitetslektor med inriktning på flerspråkighet på Uppsala universitet.

Digitala medier spelar en stor roll för att skapa gemenskap och empowerment för minoritiserade grupper. För många språkminoriteter har särskilt sociala medier blivit viktiga plattformar för språkbevarande och språkrevitalisering. I mitt föredrag kommer jag fokusera på språkrevitalisering i digitala rum från ett globalt perspektiv och diskutera betydelsen av olika digitala verktyg för språklärandet, språkaktivism och återtagande.

11–11.40: Språkläger, skrivkurs, träffar och teater – mångsidig språkrevitalisering med hjälp av revitaliseringsbidrag. Revitaliseringsexpert Sari Pesonen och assistent Linnéa Backvall, Isof.

Isof delar årligen ut medel till stöd för de nationella minoritetsspråken, s.k. revitaliseringsbidrag. Dessa bidrag går till projekt och insatser som på olika sätt leder till att fler får tillgång till nationella minoritetsspråk. Vi presenterar preliminära resultat från en kartläggning av de projekt som beviljats medel sedan år 2010. Kartläggningen ger en bild av det viktiga arbete föreningar och organisationer gör för språkrevitalisering. I analysen av ansökningarna och redovisningarna ställs frågor om bland annat mål och syfte för projekten men också om metoder och resultat.

11.45–12.30: Sveriges samiska språk – vitalitet och revitalisering. Yair Sapir, universitetslektor i svenska med inriktning mot svenska som andraspråk vid Högskolan Kristianstad.

Med utgångspunkt i min studie från 2020 ämnar jag skissera viktiga konturer vad gäller de fem samiska språk som talas i Sverige, deras aktuella vitalitet och revitaliseringsinsatser. Mina data är dels hämtade från Sametingets diskussioner om språklig vitalitet och revitalisering, dels från intervjuer med föräldrar och språkaktivister. Mer specifikt kommer jag dessutom att söka identifiera centrala utmaningar, som de samiska språkgemenskaperna möter i samband med den språkliga revitaliseringen, och söka föreslå lösningar på dessa.

12.30–13.30: Lunch

13.30–14.15: Tala ditt eget språk! Sociala spänningar med koppling till det finska språket i Sverige. Lasse Vuorsola, universitetslektor vid Stockholms universitet.

Från ett revitalisationsperspektiv är det viktigt veta hur språk används. I mitt föredrag kommer jag därför att fokusera på hur sverigefinska ungdomar använder sina språkliga repertoarer i en tvåspråkig sverigefinsk friskola. Jag tar upp sociala faktorer som påverkar ungdomarnas språkbruk och språkliga utveckling. I mitt föredrag påpekar jag också att ungdomarnas språkbruk inte är enhetligt utan präglas av variation som borde tas i beaktan i möjliga revitalisationsprojekt.

14.20–15.05: Revitalisering – Förflyttningar: förutsättningar, villkor och konsekvenser. Owe Ronström, professor emeritus i etnologi vid Campus Gotland, Uppsala universitet.

Revitalisering och den nära släktingen revival är numer utbredda fenomen. Men vad innebär de egentligen? I mitt föredrag granskar jag revivalfenomen på några olika områden: musik, dans, kulturarv, traditioner och språk. Utgångspunkten är att revival innebär en förflyttning och en grundläggande förändring. Ett villkor för en sådan förflyttning är objektifiering och homogenisering, vilket får konsekvenser för det som ska revitaliseras. Jag ger också exempel från några olika håll i världen på hur revival av musik, artefakter av olika slag och språk kan samspela och påverka varandra.

15.10–15.40: Kaffe

15.40: Avslutande ord, Harriet Kowalski avdelningschef, Isof.

27 oktober

8.30–8.45: Kort information om dagen

8.45–9.15: Musik på meänkieli och Meänkieli för barn och unga i Kiruna kommun. Emma Kiviniemi, Svenska Kväner – Lantalaiset.

9.30–10: Kaffe

10–10.30: Gïelebiesie (Språkläger). Aanna Johansson Larsson och Lajla Marlene Toven, Saemiestibie.

10.40–11.10: Georg Riedels jiddischland och Familjen Singer – en familj med tre författare. Sara Schulman resp. Abbe Schulman, Jiddischsällskapet i Stockholm.

11.20–11.50: Mori chib – språkträffar för barn. Linda Turilow och Silvia Mutto, Fusion.

12–12.30: Diskussion i grupper: Intryck av exempel på revitaliseringsprojekt

12.30–13.30: Lunch

13.30–14.15: När språket flyttar ut på nätet – Exempel på gräsrotsinsatser för att revitalisera ladino. Kent Fredholm, universitetslektor vid Karlstad universitet.

Ladino eller sefardisk spanska är ett judiskt minoritetsspråk baserat på senmedeltida spanska uppblandad med andra romanska språk, turkiska, grekiska och hebreiska. Antalet modersmålstalare beräknas ligga mellan tio och femtio tusen. De flesta är över 60 och språket har i mycket liten utsträckning överförts till yngre generationer. Talarna lever utspridda i östra Medelhavsområdet, Nord- och Sydamerika och andra delar av världen, vilket försvårar kontakten mellan dem som ännu kan språket. Dess möjligheter att överleva beskrivs av alla dessa anledningar som små. Under covid-pandemin inleddes dock en stor mängd insatser online för att revitalisera språket och för att ge dess talare nya möjligheter att mötas. I föredraget ges exempel på sådana insatser. Med utgångspunkt i en nyligen avslutad intervjustudie med lärare i ladino diskuteras också behov för fortsatt språkrevitalisering.

14.20–14.50: Interaktivt språkbad på förskolan och Språkskola. Lea Vaattovaara, Anneli Holopainen, Annette Svensson, Åkersberga finska förening, samt Magnus Kortelainen, Uusi Teatteri.

15–15.30: Kaffe med buffé

15.30–16: Gällivare minoritetsspråksfestival. Julia Palo och Per Lidström, Kulturföreningen GiellaKieli.

16: Avslutning