Ny bok granskar antiziganismen i arkiven

Historiska källor om romer och resande i Sverige är ofta fördomsfulla, ensidiga och i många fall sårande. Boken Ett lapptäcke av källor riktar strålkastarljuset mot insamlarna för att förstå materialet i arkiven.

Den 4 september 2020 släpptes boken Ett lapptäcke av källor – kunskapsproduktion och samlande vid kulturhistoriska museer och arkiv under 1900-talet Länk till annan webbplats. av Charlotte Hyltén-Cavallius och Lotta Fernstål.

I folkminnesarkiv och på museer finns det gott om material från 1900-talet som handlar om romer och resande. Det kan handla om insamlade frågelistor, beskrivningar och urval av föremål eller berättelser. Men sällan har de som materialen handlar om fått komma till tals. I stället speglar materialen till stor del snarare majoritetsbefolkningens syn på romer och resande. Att närma sig sånt material kan vara svårt, eftersom de inte sällan innehåller fördomar och stereotypiska kategoriseringar.

Vill göra de äldre samlingarna mer representativa

Isof har tidigare drivit projekt för att komplettera de äldre samlingarna med samtida romska röster och erfarenheter. Ett av dem är projektet I stadens utkant – svensk-romska liv och lägerplatser från 1900-talet som bland annat genererade nytt arkivmaterial till Isof genom intervjuer med romer som växt upp och levt i Sverige under 1900-talet. Projektet drevs av Charlotte Hyltén-Cavallius, Isof, och Lotta Fernstål, Statens historiska museer.

Sen 2016 har Charlotte Hyltén-Cavallius och Lotta Fernstål fortsatt sitt samarbete i projektet Antiziganismen och samlingarna – kunskapsproduktion och samlande vid kulturhistoriska museer och arkiv under 1900-talet, finansierat av Kulturrådets och Riksantikvarieämbetets medel för centrala museers forskning. Nu har projektet resulterat i boken Ett lapptäcke av källor. Kunskapsproduktion om romer och resande vid arkiv och museer.

Boken sammanfattar projektet, där vi har gått tillbaka och undersökt skapandet av äldre arkivsamlingar om romer och resande. Vi har fokuserat på de forskare som skapat samlingarna. I vilken tid de var verksamma, hur tidsandan har påverkat vilka frågor de ställt och vad de har velat förmedla, säger Charlotte Hyltén-Cavallius.

Vill lyfta vikten av att förstå samlingarnas kontext

Trots att materialet i många avseenden speglar en mörk tid och diskriminerande människosyn är källorna inte värdelösa, menar Charlotte Hyltén-Cavallius.

Samlandet av material vid arkiven pågick på sätt och vis ganska aningslöst parallellt med att andra världskriget pågick. Samtidigt finns det många intressanta detaljer att få inblick i, som försörjningsmönster, hantverk och olika strategier man använt för att överleva. Materialet ger en inblick i romers och resandes liv då. Men, för att kunna använda materialet i dag behöver man förstår hur och med vilka kunskapsmål det samlades in, berättar Charlotte Hyltén-Cavallius.

Positiva upptäckter i arkiven

Ett kapitel i boken är ett resultat av en mer positiv upptäckt, då Charlotte Hyltén-Cavallius och Lotta Fernstål kom över mer representativt material som tidigare inte undersökts.

Vi hittade inspelningar som en insamlare gjort efter att ha klivit in i ett romskt läger i Småland och intervjuat en familj om deras liv. Det är sällsynt, och väldigt givande, att få höra romer formulera sig om sig själva i arkivmaterial. Inspelningen analyserar vi i boken. Och ett annat kapitel handlar om två berättelser som en romsk man och en resande skrev om sina liv och som vi hittat i Nordiska museets arkiv.

Charlotte Hyltén-Cavallius betonar att sista orden i boken inte markerar ett slut på projektet, utan att det fortfarande går att hitta intressant innehåll i de äldre samlingarna.

Det finns mer material, i både arkiv och museer, som bara väntar på att bli utforskade. Man kan få inblick i romers och resandes liv genom tiderna genom materialen om man bara är medveten om vilka omständigheter som format dem.