Hon undersöker språkets roll i Göteborgs segregation

Att Göteborg och flera andra svenska städer tampas med segregation är en uppmärksammad samhällsfråga. Nu tilldelas forskningsprojektet ”Segregationens språk” nästan 18 miljoner kronor i bidrag från Vetenskapsrådet. I sex år ska en grupp forskare undersöka språkets roll inom segregationen, däribland Maria Löfdahl, forskare på Isofs arkiv i Göteborg.

Forskningsprojektet har som utgångspunkt att segregationen som präglar Sveriges städer inte bara är rumslig och socioekonomisk utan också språklig och symbolisk.

Man pratar ofta om segregation som att det är problem som bara skulle beröra vissa stadsdelar, till exempel socialt utsatta områden. Men det är minst lika segregerat i områden som exempelvis Masthugget, säger Maria Löfdahl, forskare på Isof.

Hon ingår i forskargruppen som i det tvärvetenskapliga projektet ”Segregationens språk”, fått 17,98 miljoner i bidrag från forskningsrådet för att undersöka och förklara språkets roll i segregationen i Göteborg. Undersökningen är ett samarbete mellan forskare från Institutet för språk och folkminnen, Göteborgs universitet och Södertörns högskola. I september stod det klart att projektet får 17,98 miljoner kronor i bidrag från Vetenskapsrådet.

Språket är en viktig del i hur människor umgås (eller inte umgås) med andra människor och grupper, och hur vi ser på och värderar varandra beror till stor del på hur vi pratar.

Olika språk värderas ofta olika, säger Maria Löfdahl.

Hon ska intervjua flerspråkiga personer, framför allt arabisk och somalisktalande, för att få deras syn på hur människor pratar om segregation, och om de har tankar om hur man kan jobba med frågan.

Jag kommer även att titta på det språkliga landskapet, som handlar om vilka språk som syns i gatubilden, och hur man jobbar med namn och namngivning av nya platser och gator, säger hon.

Syftet med projektet är att öka kunskapen om segregation och försöka problematisera begreppet.