Nätverket som räddade nyckelharpan skrivs in på Unescoregister

Från ett okänt instrument med få utövare till ett internationellt nätverk av musiker, instrumentbyggare och entusiaster – nu skrivs Nyckelharpans nätverk in i Unescos register över goda metoder för tryggande av immateriellt kulturarv. Det är andra gången ett svenskt förslag tas upp i registret.

Syftet med Unescos register över goda metoder är att lyfta fram program, projekt och aktiviteter runt om världen som kan tjäna som förebilder i arbetet med att trygga levande kulturarv. Det handlar om traditioner, sedvänjor, färdigheter, uttryck och kunskaper som förs vidare mellan människor. Registret är en del av Unescos arbete med konventionen om tryggandet av det immateriella kulturarvet.

Nyckelharpans nätverk omfattar ett mångårigt arbete med att vidareföra och utveckla kunskaperna om att bygga och spela nyckelharpa. En viktig nod i nätverket är Eric Sahlström Institutet i Tobo.

”Utnämningen blev möjlig tack vare alla utövare: musiker, instrumentbyggare, folkdansare, folkmusikorganisationer och institutioner, skolor, forskare, producenter och arrangörer. Vi är oerhört glada och stolta”, säger Magnus Holmström, riksspelman och verksamhetschef på Eric Sahlström Institutet.

Maria Nyström är senior rådgivare på Institutet för språk och folkminnen och samordnar Sveriges arbete med Unescos konvention om tryggandet av det immateriella kulturarvet.

”Det är roligt att Nyckelharpans nätverk skrivs in i Unescos register. Nätverket är ett gott exempel på hur levande kulturarv kan tryggas genom samarbetets kraft, helt i linje med konventionens anda”, säger hon.

Nätverket är Sveriges andra förslag till registret. 2017 antogs Sagobygden, ett berättarnätverk i Alvesta, Ljungby och Älmhult som arbetar för att hålla liv traktens muntliga berättatraditioner.