Visselblåsa om missförhållanden inom Isof

Om du känner till missförhållanden inom Institutet för språk och folkminnen kan du rapportera det via vår rapporteringskanal.

Sedan 2021 finns en ny lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, även kallad visselblåsarlagen. Lagen ger ett skydd för personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang rapporterar missförhållanden av allmänintresse. Syftet med lagen är att vi i högre utsträckning ska kunna upptäcka missförhållanden och oegentligheter inom en organisation.

Isof uppmuntrar att missförhållanden rapporteras. Vi vill dock vara tydliga med att visselblåsarlagen endast ger lagstadgat skydd för rapportering av missförhållanden av allmänintresse. Isof ger alla personer som rapporterar missförhållanden av allmänintresse samma skydd, så länge det sker i god tro. Läs mer om vad skyddet innebär.

Läs igenom informationen på den här sidan innan du bestämmer dig för att rapportera ett eventuellt missförhållande av allmänintresse. Om du istället vill framföra klagomål är du välkommen att kontakta myndighetens registrator.

Varför ska du kunna visselblåsa?

Enligt lag (2021:980) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, den så kallade visselblåsarlagen, ska alla arbetsgivare med 50 eller fler arbetstagare tillhandahålla en kanal för rapportering av missförhållanden som anses ha ett allmänintresse.

Vad menas med allmänintresse?

Med missförhållanden av allmänintresse menas att missförhållandena angår en krets av personer som kan betecknas som allmänheten. Exempel på allmänna missförhållanden är korruption, jäv, oegentligheter eller obehörigt användande av allmänna medel.

Vem kan rapportera?

Personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang har fått ta del av eller inhämtat information om allmänna missförhållanden i organisationen kan rapportera detta via visselblåsarfunktionen. Dessa personer kan till exempel vara:

  • arbetstagare (även tillfälligt anställda),
  • volontärer och praktikanter,
  • konsulter och andra uppdragstagare,
  • arbetssökande till organisationen,
  • kategorier som tidigare tillhört ovan nämnda kategorier eller som i andra arbetsrelaterade sammanhang fått information om missförhållanden.

Vad kan du rapportera?

Visselblåsarlagen ger endast lagstadgat skydd för rapportering av missförhållanden av allmänintresse och det du rapporterar ska vara  arbetsrelaterat. Det kan handla om följande typer av missförhållanden:

  • allvarliga tjänstefel,
  • bedrägeri eller stölder,
  • personuppgifts- eller informationssäkerhetsincidenter,
  • mutor och korruption,
  • kränkande särbehandling och diskriminering,
  • intressekonflikter eller jäv,
  • överträdelser mot interna regler inom organisationen.

Vad händer när du rapporterar?

När du rapporterar missförhållanden är det Isofs externa samarbetspartner, Ernst & Young AB (EY), som tar emot anmälan. EY gör en initial bedömning och föreslår hur Isof kan hantera ärendet. En intern hanteringsgrupp på Isof tar ställning till om ärendet ska utredas vidare och åtgärdas eller om det ska hanteras på annat sätt.

Ärendet blir en allmän handling

Ärendet blir en allmän handling som kan begäras ut av allmänheten. Innan ett utlämnande sker görs en sekretessprövning i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Möjlighet till viss anonymitet

Anmälaren har möjlighet att lämna information och kommunicera med EY anonymt. Det kan dock vara bra att ange kontaktuppgifter eftersom det i vissa fall inte är möjligt att utreda ett ärende utan denna information. Notera att bifogade filer inte anonymiseras, till exempel dokument med e-postkonversationer, bilder, skannade dokument, chatloggar och dylikt.

Vilket skydd har den som visselblåser?

Skyddet för personer som rapporterar om missförhållanden enligt visselblåsarlagen är starkt och omfattar både ett skydd mot repressalier och i form av ansvarsfrihet.

Det betyder att arbetsgivaren inte får försöka hindra en visselblåsare eller utsätta personen för negativa följder. Negativa följder kan exempelvis vara ändrade arbetsuppgifter, utebliven lön eller uppsägning. Visselblåsaren får heller inte göras ansvarig för att ha brutit mot tystnadsplikten, förutsatt att anmälaren hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det rapporterade missförhållandet.

Medveten rapportering av falsk information omfattas inte av skyddet.