Isof föreslår fokus på utbildning i minoritetsspråk i nytt handlingsprogram

Hela utbildningskedjan, från förskola till högre utbildning och forskning, behöver förstärkas för att de nationella minoritetsspråken även i framtiden ska vara levande språk i Sverige. Detta är en av slutsatserna i Isofs förslag till handlingsprogram för de nationella minoritetsspråken.

Sommaren 2019 fick Institutet för språk och folkminnen, Isof, i uppdrag av regeringen att ta fram ett handlingsprogram för hur minoritetsspråken i Sverige kan främjas och stärkas. Sametinget fick ett motsvarande uppdrag för de samiska språken.

I arbetet med handlingsprogrammet har Isof valt att sätta individen i centrum. I en rad workshoppar som haft fokus på minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romska har myndigheten tillsammans deltagarna diskuterat vilka insatser som behövs för att stärka språken i olika skeden av livet. Sammanlagt deltog och bidrog över 100 talare och bärare av de nationella minoritetsspråken.

I handlingsprogrammet som lämnades till regeringen den 4 september 2020 föreslår Isof insatser på både kort och lång sikt. Fokus ligger på utbildningskedjan, från förskola till högre utbildning och forskning, där myndigheten ser stora behov. Fler lärare i nationella minoritetsspråk behöver utbildas, och barn och ungdomar behöver få ökade möjligheter att studera språken. Bland de 81 punkterna i handlingsprogrammet finns också förslag på insatser som gäller bland annat informationsförmedling, kultur och media.

– Isof välkomnar den ambitionshöjning som gjorts när det gäller politiken för de nationella minoritetsspråken, men kan också konstatera att framtiden för många av dem är hotade som levande språk i Sverige. Därför behövs kraftfulla insatser från samhällets sida, säger Martin Sundin, Isofs generaldirektör.