Vanliga frågor och svar

I vår frågebank kan du hitta svar på vanliga frågor inom dialekter, folkminnen, namn, svenska och minoritetsspråk.

Frågebank

Det här formuläret postas automatiskt.

Kategori
Underkategori

9 träffar inom Folkminnen

  • Hur hittar jag information om årets dagar och högtider?

    Traditioner som rör årets och livets dagar hörde till det första som folkminnesarkiven dokumenterade i början av 1900-talet. Sedan dess har ny kunskap tillförts; årsfester och livshögtider förändras ständigt och är ett område som Isof kontinuerligt följer. Det är också ett av våra mest efterfrågade material.

    Det enklaste sättet att nå information om speciella dagar är under rubriken Året runt i almanackan. Där finns bakgrund till många av de högtider som firas i Sverige och exempel ur samlingarna. Om du vill veta mer, eller ha fler exempel, så tar du kontakt med oss via vårt frågeformulär. Ange så många uppgifter som möjligt i meddelandet, till exempel om du är intresserad av material från någon särskild plats.

    Läs mer om händelser i almanckan

  • Hur hittar jag släktingar i arkiven?

    Hundratusentals personer har i över hundra år bidragit till att bygga upp Isofs samlingar, genom att låta sig intervjuas, genom att själv dokumentera, skriva ned och skicka in uppteckningar till arkivet eller genom att svara på de frågelistor som arkiven skickat och fortfarande skickar ut.

    Om du vet att en släkting har bidragit till Isofs samlingar och är intresserad av att besöka oss eller beställa material så ta kontakt via vårt frågeformulär. Ange så många uppgifter som möjligt i meddelandet, gärna namn, ort, födelseår och uppgifter om plats där personen levt eller berättar om.

    Kontakta oss!
  • Hur hjälper jag till att samla in material till arkiven?

    Isofs folkminnessamlingar bygger på att människor delar med sig av erfarenheter, minnen och berättelser. Vi söker personer i alla åldrar, med olika bakgrund, från land och stad, som vill bidra till dokumentationen genom att svara på frågor inom olika ämnesområden.

    Vill du ha information om frågelistor? Läs vidare på Isofs webbplats under rubriken ”Berätta för oss”, där det också finns ett anmälningsformulär.

    Läs mer om våra frågelistor

  • Vad är folkminnen?

    Folkminnen är idag ett paraplybegrepp för folklig kultur, i betydelsen berättelser om människors liv och leverne i vardag och fest, från 1800-talets fiske- och bondesamhälle fram till dagens mångfaldssamhälle. Folkminnesverksamheten besitter kompetens inom områden som folkloristik, etnologi, minoritetsstudier, religionshistoria och berättelseforskning.

    Under 1900-talets första hälft diskuterades om undersökningar av både immateriell och materiell kultur kunde rymmas inom samma vetenskapliga disciplin, eller om det var rimligare att dela upp studiet av folket i flera olika ämnen med tillhörande arkiv. Det var vanligt att skilja på folkminnes- och folklivsforskning, där den första inrymde undersökningar av vad som i samtiden benämndes andlig folkkultur och det sistnämnda studiet av social och materiell kultur. På folkminnesarkivens lott föll att ta tillvara ”vad som bevarats i folkets minne av tro, sed och dikt”, alltså det som kallades folkminnen. Materiell kultur föll under Nordiska museets och länsmuseernas domän. På universitetsnivå gick det att studera både folkminnes- och folklivsforskning.

    I mitten av 1900-talet upphörde folkminnesforskning att vara ett självständigt universitetsämne. Från 1946 och framåt blev folkminnesforskning, senare kallat folkloristik, istället en inriktning inom folklivsforskning som därmed omvandlades till ett enhetsämne för studiet av folklig kultur. I början 1970-talet bytte folklivsforskning namn till etnologi.

    I dag används begreppet folkminnen framför allt av folkminnesarkiven. Betydelsen av begreppet har dock förändrats. Numera inbegriper det inte bara studiet av föreställningsvärldar, ritualer och berättande utan också sådant som tidigare hörde till folklivsforskningens områden, till exempel erfarenheter och kunskaper som också kan gestaltas i materiella ting.

    Läs mer om folkminnen

  • Varför insamling av folkminnen?

    Intresset för folkliga traditioner har en lång historia med kopplingar tillbaka till 1600-talet, men kan dateras till 1800-talets andra hälft, till nationalismens, romantikens, omvandlingens och moderniseringens tid. Framstegstro parades med ett nostalgiskt tillbakablickande intresse för Sveriges historia.

    Merparten av materialet i Institutet för språk och folkminnens arkiv tillkom under 1900-talets första hälft. På bara några få årtionden införlivades hundratusentals uppteckningar om det svenska folkets liv och leverne från 1850-talet och framåt i folkminnessamlingarna. Ett skäl till att man samlade in folkminnen handlar om att arkiven skapades i en tid av stora förändringar och arkiven fick härbärgera det man tänkte sig var oföränderligt och ursprungligt, och som höll på att försvinna. Det var dock inte möjligt att samla allt, utan man blev tvungen att välja. På så vis kom de folkminnesinsamlande arkiven också att bli medskapare av det typiskt nordiska och det typiskt svenska.

    Dåtidens insamling av folkminnen är nära sammanbundet med vetenskapernas framväxt. De tidiga folkminnesforskarna var påverkade av naturvetenskapliga arbetssätt där systematik var ett ideal som ofta blev synonymt med vetenskap. I motsats till de äldre kuriosasamlingarna skulle objekten nu placeras i logiska sammanhang, i systematiska serier med en tydlig klassificering. Kunskapen att urskilja och välja blev viktig. Vetenskapligt forskande som hittills varit inriktat på att beundra och glorifiera skapelsen ersattes av den nya vetenskapen med kataloger, innehållsförteckningar och bibliotek i avsikt att studera. De tidiga folkminnesforskarna sällade sig till raden av vetenskapsrepresentanter som gjorde inventering och insamling av stora mängder material och kategorisering till metod för att uppnå vetenskaplig kunskap.

    Målsättningen och metoderna för att samla in material har skiftat med tiden, liksom tekniken för att dokumentera och bevara kunskap om folkminnen. I dag strävar vi efter att samla in material som speglar och representerar landets mångfald. Inom folkminnesområdet gör vi kontinuerligt dokumentationsinsatser för att inhämta kunskap och årligen har vi flera insamlingar med hjälp av frågelistor, som framför allt skickas ut digitalt.

    Läs mer om insamling till arkiven

  • Hur får arkivmaterialet användas?

    Isofs samlingar är ett gemensamt kulturarv som ska kunna användas och tillgängliggöras i så många sammanhang som möjligt. Vi prioriterar därför arbetet med digitalt tillgängliggörande. På vår webbplats finns en rad uppteckningar och inspelningar under Dialektkartan, Hitta folkmusiken, Matkult och Sägenkartan. Arkivmaterialet på Matkult kan tillgängliggöras under Creative Commons-licensen BY-ND. Det innebär att du enklare kan återanvända och dela materialet i olika sammanhang. 

    Du har alltid rätt att, med korrekt hänvisning, citera vårt material, men för att publicera material utan Creative Commons-licensen krävs tillstånd av Isof.

    Material som bygger på personliga erfarenheter individuella framföranden kan omfattas av upphovsrättslagen (SFS 1960:729) och även innehålla uppgifter som faller under sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400). För personarkiv kan det finnas olika förbehåll.

    Om du har frågor som rör tillgängliggörande av specifika uppteckningar eller inspelningar tar du kontakt med oss via vårt frågeformulär. Ange så många uppgifter som möjligt i meddelandet, gärna det så kallade accessionsnumret och eventuella namn på personer och platser där uppteckningen eller inspelningen är gjord.

    Läs mer om hur du kan använda arkiven

    Mer information hittar du på våra sidor Arkiv och insamling:Använd vårt arkivmaterialDigitala arkivtjänsterBesök våra arkiv och bibliotek
  • Hur får jag tag i en inspelning?

    Isof påbörjade inspelningsverksamhet i stor skala redan under 1930-talet. Denna verksamhet har resulterat i ett omfattande ljudande material, som är en rik källa för studier av olika slag. Isof har i dagsläget runt 25 000 timmar digitaliserat tal fördelat på ca 15 500 grammofonskivor, drygt 18 000 rullband och närmare 9 000 kassetter. Stor del är digitaliserad och arbete pågår att digialisera återstående material.

    Om du är intresserad av någon inspelning, tar du kontakt med oss via vårt frågeformulär. Ange så många uppgifter som möjligt i meddelandet, gärna namn, ort, födelseår och uppgifter om platsen där inspelningen är gjord. Du kan lyssna på plats i Göteborg, Umeå och Uppsala eller, mot en avgift, beställa en kopia av inspelningen.

    Läs mer om våra inspelningar

  • Hur hittar jag i era samlingar?

    Samlingarna i Isofs arkiv är organiserade på olika sätt, men uppgifter som namn på insamlare, namn på informant (uppgiftslämnare) ort och landskap finns alltid kopplade till en arkivhandling, en så kallad accession. Alla accessioner ges ett unikt nummer.

    Samlingarna är förtecknade i en databas, som vi som arbetar på arkiven hjälper till att söka i; databasen finns inte tillgänglig för externt bruk.

    Vid besök på arkiven i Göteborg och Uppsala kan du få hjälp att själv söka material antingen i realkatalogen (en ämneskatalog) eller i den topografiska katalogen (där materialet är sorterat utifrån geografisk plats). Dessa kortkataloger uppdateras inte längre utan omfattar främst de historiska samlingarna.

    Läs mer om hur du hittar arkivmaterial

  • Tar ni emot material?

    Isof tar främst emot material som hör ihop med pågående dokumentation eller som utgör ett komplement till våra samlingar. Vi tar i första hand emot donerat material tillsammans med beskrivningar av hur det har kommit till och med fritt förfogande. Om du vill donera något, eller har frågor som rör donationer, tar du kontakt med oss via vårt frågeformulär. Beskriv materialet och ange så många uppgifter som möjligt i meddelandet.

    Kontakta oss