Levande traditioner

Nyckelharpa, kärlekslås och dans runt midsommarstången – det är några av de levande traditioner som hittills har samlats in i förteckningen över det immateriella kulturarvet i Sverige.

”Det är viktigt att lyfta fram vilka levande traditioner som finns i Sverige. Det ger möjligheter till ny kunskap, mångfald och delaktighet.”

Det säger Annika Sjöberg som är samordnare för arbetet med Unescos konvention om det immateriella kulturarvet på Institutet för språk och folkminnen. Sverige skrev under konventionen 2011 och samtidigt fick institutet ansvar för det nationella arbetet med konventionen. De länder som har skrivit under konventionen ska skapa en eller flera förteckningar över det egna landets immateriella kulturarv och Sveriges förteckning Levande traditioner lanserades 2015.

”Förteckningen är ett viktigt sätt att visa att det finns olika former av immateriella kulturarv och få människor att upptäcka mer om vilka traditioner och kunskaper som finns i dag. Alla är välkomna att skicka in förslag till förteckningen, och jag vill verkligen uppmana såväl enskilda personer som föreningar och organisationer att göra det”, säger Annika Sjöberg.

Sådant som inte går att ta på

Immateriella kulturarv är något som i stort sett alla ägnar sig åt. Det handlar om traditioner och kunskap som förs vidare mellan människor, till exempel olika former av hantverk, ritualer, musik och berättelser.

”Det är sådant som inte går att ta på. När det pratas om ett hantverk som ett immateriellt kulturarv är det själva hantverket och den speciella kunskap som krävs i det som menas och inte den färdiga produkten. När jag är ute och informerar om konventionen och förteckningen är det många som blir förundrade över hur mycket tyst kunskap de bär på som de gärna skulle vilja föra vidare.”

En förteckning i ständig förändring

Annika Sjöbergs arbete går ut på att samordna arbetet med konventionen i Sverige och hon jobbar mycket med den växande förteckningen Levande traditioner. Det är ett arbete som ständigt pågår i och med att nya förslag skickas in.

”Det immateriella kulturarvet är ju något som hela tiden omskapas. Det kommer nya traditioner, de befintliga traditionerna förändras och några kanske försvinner. Förteckningens fokus är på det som är levande i dag och som kan vidareföras in i framtiden till kommande generationer. Inte på gamla traditioner i det förgångna.”

Internationella listor

Förutom de deltagande ländernas nationella förteckningar finns två internationella listor och ett register kopplat till konventionen: en lista för det som kallas representativt immateriellt kulturarv, en lista för kulturarv som behöver omedelbart stöd för att inte försvinna samt ett register med goda exempel på hur man kan arbeta med konventionen.

Regeringen beslutade tidigare i år att nominera verksamheten Sagobygden, som drivs av Berättarnätet Kronoberg, till registret över goda metodiska exempel.

I nuläget inriktas institutets arbete främst på att utveckla den nationella förteckningen Levande traditioner. Det arbetet är förutsättningen för att Sverige i ett senare skede ska ha möjlighet att lämna förslag till konventionens internationella listor. Det är något som har diskuterats i media på senare tid och som även kommenteras i ett pressmeddelande från institutet Pdf, 194.2 kB. (Pdf, 194.2 kB).

”Det blir ofta mycket fokus på de internationella listorna. Konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet handlar dock främst om att sprida kunskap om levande traditioner världen över och skapa samarbeten mellan organisationer och länder i FN:s anda. En viktig del är även att hjälpa världens utvecklingsländer att dokumentera och vidareföra sina levande traditioner genom såväl bistånd som expertkunskap”, säger Annika Sjöberg.

Fem förslag från förteckningen

Vad är en levande tradition? Här hittar du fem befintliga exempel från förteckningen.

Kärlekslås

I många europeiska städer har det under 2010-talet blivit allt vanligare att kärlekspar låser fast ett hänglås som en symbol för evig kärlek. Läs mer

Purim

Purim är en judisk högtid som brukar infalla i mars månad. Till traditionen hör bland annat att klä ut sig och äta festmåltid. Läs mer

Klapp- och sånglekar

So makaroni och Bro bro breja är exempel på klapp- och sånglekar som överförs muntligt från barn till barn. Läs mer

Luciatåg

Luciafirandet kan innehålla en mängd olika inslag och består ofta av sång och musik och ett luciatåg. Läs mer

Fika

Att fika är oftast förknippat med att ta en paus, umgås och dricka kaffe. I den svenska fikakulturen läggs även stor vikt vid tillbehören. Läs mer