Infodemi

En farlig, global ryktesspridning kan kallas infodemi.

Coronavirusets framfart över världen har inte bara orsakat en masspridning av en sjukdom utan också en masspridning av rykten och felaktig information. WHO har kallat denna ”ryktesepidemi” för en infodemi.

Ordet har funnits i både engelskan (infodemic) och svenskan sedan början av 00-talet men har först nu fått större spridning i svenska medier.

Själva fenomenet är förstås betydligt äldre, och så här beskriver en artikel i Dagens Nyheter (8 februari 2020) problemet: ”Det är inget nytt, utan ses vid alla utbrott. Men i takt med sociala mediers växande betydelse kan nu rykten, missförstånd och myter sprida sig mycket snabbt och okontrollerat. Denna infodemi kan också skada insatser för att hindra smittspridningen. Under ett utbrott av gula febern i Angola cirkulerade ett rykte att den som vaccinerade sig inte kunde dricka öl på en vecka. Genast sågs en nedgång i andelen som vaccinerade sig.”

Lösningen är att stater i samarbete med sjukvården arbetar proaktivt med information på ett mycket tidigt stadium: ”Kort efter att utbrottet av det nya coronaviruset blev uppmärksammat publicerade WHO och nationella smittskyddsmyndigheter vanliga frågor och svar på respektive webbplatser. WHO söker också aktivt upp myter och rykten i sociala medier för att kunna bemöta dem. Organisationen har dessutom inlett ett samarbete med Google och de stora sociala medierna för att stoppa spridningen av falsk information” (samma källa).

Dessvärre tycks det informationsarbetet inte ha stoppat infodemin runt coronaviruset.

Så vilka rykten sprids nu om coronaepidemin? Det kan du läsa mer om i ett blogginlägg om ryktesspridning i samband med mänsklig oro som vår myndighets folkminnesarkiv publicerat. Där nämns bland annat rykten om virusets koppling till fladdermussoppa och öl (av märket Corona).