Varför påbörjades insamling av folkminnen?

Intresset för folkliga traditioner har en lång historia med kopplingar tillbaka till 1600-talet, men kan dateras till 1800-talets andra hälft, till nationalismens, romantikens, omvandlingens och moderniseringens tid. Framstegstro parades med ett nostalgiskt tillbakablickande intresse för Sveriges historia.

Merparten av materialet i Institutet för språk och folkminnens arkiv tillkom under 1900-talets första hälft. På bara några få årtionden införlivades hundratusentals uppteckningar om det svenska folkets liv och leverne från 1850-talet och framåt i folkminnessamlingarna. Ett skäl till att man samlade in folkminnen handlar om att arkiven skapades i en tid av stora förändringar och arkiven fick härbärgera det man tänkte sig var oföränderligt och ursprungligt, och som höll på att försvinna. Det var dock inte möjligt att samla allt, utan man blev tvungen att välja. På så vis kom de folkminnesinsamlande arkiven också att bli medskapare av det typiskt nordiska och det typiskt svenska.

Dåtidens insamling av folkminnen är nära sammanbundet med vetenskapernas framväxt. De tidiga folkminnesforskarna var påverkade av naturvetenskapliga arbetssätt där systematik var ett ideal som ofta blev synonymt med vetenskap. I motsats till de äldre kuriosasamlingarna skulle objekten nu placeras i logiska sammanhang, i systematiska serier med en tydlig klassificering. Kunskapen att urskilja och välja blev viktig. Vetenskapligt forskande som hittills varit inriktat på att beundra och glorifiera skapelsen ersattes av den nya vetenskapen med kataloger, innehållsförteckningar och bibliotek i avsikt att studera. De tidiga folkminnesforskarna sällade sig till raden av vetenskapsrepresentanter som gjorde inventering och insamling av stora mängder material och kategorisering till metod för att uppnå vetenskaplig kunskap.

Målsättningen och metoderna för att samla in material har skiftat med tiden, liksom tekniken för att dokumentera och bevara kunskap om folkminnen. I dag strävar vi efter att samla in material som speglar och representerar landets mångfald. Inom folkminnesområdet gör vi kontinuerligt dokumentationsinsatser för att inhämta kunskap och årligen har vi flera insamlingar med hjälp av frågelistor, som framför allt skickas ut digitalt.

Läs mer