Namn är viktiga för identiteten

Inblicken. Vad har olika namn för roll i språket för flerspråkiga personer? Det tittar man närmare på i projektet Det mångkulturella Sveriges onomastikon.

Det mångkulturella Sveriges onomastikon är ett tvärvetenskapligt projekt som kombinerar namnforskning och andraspråksforskning. I projektet undersöks namnbruk, namnbildningar, namninlärning och relationen mellan ord och namn i språket hos olika grupper av flerspråkiga personer. Hittills har man fokuserat på tre grupper: barn som har svenska som förstaspråk men talar ett eller flera andra språk hemma, vuxna som nyligen flyttat till Sverige och håller på att lära sig svenska och resandefolket som har svenska som modersmål men även pratar resanderomska.

Stärker grupptillhörigheten

”I alla de här grupperna kan vi se att namn engagerar och har en förvånansvärt central roll i språket, inte minst som identitetsmarkörer”, berättar Maria Löfdahl som är forskningsarkivarie på Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg och en av de som driver projektet.

Hon tar namnskicket bland resandefolket som exempel:

”De vi har intervjuat lyfter fram namn och smeknamn som något viktigt för identiteten, något som stärker grupptillhörigheten. Många har två namn: ett som används i majoritetssamhället och ett som används i den egna gruppen.”

Bildar egna namn på platser

I gruppen med flerspråkiga barn har man i projektet tittat särskilt på hur barnen bildar egna inofficiella namn på platser, till exempel gårdar, lekparker och gator. Namnen är ofta enkla och konkreta som Gröna gården eller Vita gården.

”Namnen ska fungera för alla – både de som är nyanlända och de som har svenska som modersmål och oavsett vilka andra språk man pratar. Därför blir namnen enkla och tydliga till sin struktur. Barnen använder också mycket förkortningar när de talar om platser, Kaprisgatan blir Kapri”, säger Maria Löfdahl.

En del av språkinlärningen

För personer som nyligen flyttat till Sverige och lär sig svenska i vuxen ålder blir namn en viktig del av språkinlärningen. För att lära sig de nya namnen har de intervjuade använt olika strategier som att koppla till liknande ord i modersmålet, jämföra med hur namnen ser ut i hemlandet eller lära sig ordagrant vilka ord namnen består av och vad de betyder.

”Som ny i ett land är namnen bland det första i språket man kommer i kontakt med, till exempel namn på gator, orter och personer. Att förstå och behärska namn och namnbruket kan vara viktigt för identiteten och för att skapa sig ett hem i det nya landet”, säger Maria Löfdahl.