Teckenrummet och den tecknandes kropp

Här behandlas hur den rumsliga dimensionen i området framför den tecknande utnyttjas språkligt på textnivå.

Den tecknande kan utnyttja riktningar och positioner i området framför sig för att representera referenter, och även den tecknandes kropp kan representera en referent och ha en referens och textbindande funktion i en teckenspråkstext. Genom att skapa så kallade mentala föreställningar kan man få mottagaren att koppla samman en viss riktning, position eller den tecknandes egen kropp med en viss referent.

Det finns inte någon egentlig motsvarighet i det talade språket till hur teckenrummet och den tecknandes kropp används i teckenspråk. Det som ligger närmast som jämförelse är att man ibland kombinerar prat med gester eller föremål, som kan få representera andra referenter. Till exempel kan man ställa två koppar alldeles intill varandra eller slå ihop sina händer för att beskriva hur nära två hus står varandra, och gesten eller kopparna får då representera husen. På så sätt skapar den som pratar en mental föreställning hos mottagaren så att koppen eller gesten liknas vid ett hus. I tecknade språk ingår denna rumsliga dimension i språkets uppbyggnad.

De teckenkategorier som har en särskild funktion i teckenrummet är avbildande verb, utpekande verb och pronomen. Vissa lexikala tecken, inklusive bokstaverande tecken och handalfabetet, har också möjlighet att förändra tecknets läge efter en viss riktning/position i teckenrummet. Flera komponenter, däribland huvud- och blickriktning, samverkar med tecknet när man utnyttjar olika riktningar eller positioner i teckenrummet.

I denna grammatik beskriver vi fyra olika sätt som mentala föreställningar kan skapas på, beroende på vad som är textens huvudsakliga innehåll:

• områden i teckenrummet
• avbildande verb i teckenrummet
• den tecknandes kropp
• avbildande verb och perspektivtagande i samverkan

De olika sätten att skapa mentala föreställningar på kan kopplas till olika texttyper. Sättet att skapa mentala föreställningar på skiftar beroende på om det rör sig om en informativ, beskrivande eller berättande text.