1. Fil/dokument

    I rörelse

    Dialekter Folkminnen Namn Svenska Kunskapsbank

    Traditioner i rörelse Traditioner följer med i flytten, och utvecklas i mötet med nya platser. Ord i rörelse Migration lämnar ofta språkliga spår i form av lånord. Om I rörelse Syftet med kunskapsbanken

  2. Fil/dokument

    Flyttar till, från och inom Sverige

    Dialekter Folkminnen Namn Svenska Kunskapsbank

    och kulturell betydelse. Ett påtagligt spår från den tyska invandringen finns i svenska språket som består av stor mängd ord som vi lånat in från tyskan under århundradenas lopp. Läs om lånord i svenskan 1580

  3. Fil/dokument

    Israel Ruong i Sorsele

    Folkminnen Namn Bildutställning

    och där ámmar med betydelsen ’hög, brant bergsutlöpare’ är ett nordiskt lånord, hammar. Jilliesnållie (Jillesnåle) Det äldsta belägget är Gillesnöle från 1789. Kapellplatsens umesamiska namn Jilliesnållie

  4. Fil/dokument

    Israel Ruong i Vilhelmina

    Folkminnen Namn Bildutställning

    av det fjällområde vars sydvästra del heter Ohtje Vielie, där förleden Ohtje betyder ’liten’. Ordet vielie med betydelsen ’fjäll’ är möjligen ett urnordiskt lånord och förekommer som efterled i samiska ortnamn

  5. Fil/dokument

    Padjelanta–Pärlälven

    Namn

    mark’. Pello tätort, Övertorneå sn, Norrbotten. – Orten delas av riksgränsen i en svensk och en finsk del. Namnet, äldst belagt 1539, återgår kanske på nordsam. biellu ’skälla, klocka’ (nordiskt lånord

  6. Fil/dokument

    Abbekås–Axvall

    Namn

    av nordsam. Ábeskovvu , vars efterled återgår på svenskans och norskans skog . Förleden är genitiv singularis av sam. áhpi ’hav, stort vatten’ (nordiskt lånord). Namnet kan möjligen tolkas som ’skogen

  7. Fil/dokument

    Öckerö–Öxnevalla

    Namn

    sundet öster om Frösön’). Samerna har haft flera namn på staden. Det mest använda och numera officiella sydsamiska namnet Staare innehåller ett nordiskt lånord med betydelsen ’stad’. Östertälje stadsdel

  8. Fil/dokument

    Jakobsberg–Jösse

    Namn

    möjligheten att namnet sammanhänger med det sydvästfinska ånamnet Eura , ursprungligen ett urgermanskt lånord med betydelsen ’(vatten)ådra’. Jävsjön sjö, Kalls sn, Jämtland. Giäfwan 1645, Jeffsiön 1685. – Halva

  9. Fil/dokument

    Sádijávrre–Sövestad

    Namn

    Sommere 1570-talet. – Namnet på denna unga villa- och sommarstugebebyggelse avsåg äldst ett ägomarks- och strandområde. Det innehåller troligen det lågtyska lånordet sömere ( somer ) ’kärl; spannmålsmått

  10. Fil/dokument

    Nacka–Nöttja

    Namn

    spärrstängsel’ (nordiskt lånord). En samisk flyttled passerar fjället, där det funnits ett rengärde. Det anförda äldsta belägget 1742 är en norsk form av namnet. Norrahammar f.d. brukssamhälle, delav Jönköpings