Israel Ruong i Sorsele

Under 1940- och 50-talet gjorde Israel Ruong flera resor i Sorsele för att dokumentera samiska språk och samisk kultur i området. I hans efterlämnade samlingar finns förutom fotografier även inspelningar, anteckningar, ortnamn och ordlistor från området.

Om bildutställningen

Webbutställningen På resa i Sábme med Israel Ruong innehåller ett urval av Israel Ruongs fotografier från olika delar av Lappland. Förutom fotografier finns information om ortnamn i socknen, och länkar till mer digitaliserat och tillgängligt arkivmaterial från området.

Om fotografierna

Fotografierna i utställningen är beskurna och varje bild är länkad till den digitaliserade arkivuppteckningen i Folke där du kan se bilden i original. Israel Ruongs egna bildtexter till respektive fotografi är återgivet inom citattecken. I Ruongs anteckningar används ett äldre språkbruk som inte används i dag (läs mer på sidan Fördomar och äldre språkbruk i samlingarna).

Om ortnamnen

Ortnamn i bildtexterna följer den stavning som Israel Ruong använder i uppteckningen. Om det i dag finns andra officiella namn på samiska och/eller svenska anges detta inom hakparenteser. På varje sida lyfter vi också fram och berättar om några samiska ortnamn i socknen. Du kan läsa mer om samiska ortnamn på sidan Ortnamn på finska, meänkieli och samiska.

Vet du mer?

Känner du till någon av personerna som finns på bilderna, eller kan du berätta mer om platsen eller tillfället för fotografiet? Vid 1900-talets början var arkiven framför allt intresserade av dokumentera traditioner och språk. Därför saknas ofta namn och annan information om människorna som finns med på bilderna. Kontakta oss gärna om du har mer information om bilden!

Svartvitt fotografi föreställande en grupp ungdomar i samiska koltar och några vuxna varav flera i kostym med huvudbonader av persianpäls.

Samiskt ungdomsmöte i Sorsele mars 1945. Sittande i mitten på främsta raden syns den skogssamiska pionjären Karin Stenberg (Isof, ULMA 18397 sid 76).

Svartvitt fotografi föreställande två unga män och en flicka iklädda koltar framför en snödriva i stadsmiljö.

Samiskt ungdomsmöte i Sorsele mars 1945 (Isof, ULMA 18397 sid 75).

Svartvitt fotografi föreställande en grupp ungdomar i koltar eller kostym samt några vuxna ledare.

Samiskt ungdomsmöte i Sorsele mars 1945. Längst bak till vänster syns den skogssamiska pionjären Karin Stenberg (Isof, ULMA 18397 sid 74).

Svartvitt fotografi föreställande träställning för upphöjd förvaring med högt gräs runt.

”I Höbäcken i Sorsele. Suonger. Skums”. Sorsele år 1952 (Isof, ULMA 22002 sid 219).

Svartvitt fotografi föreställande en gammal timrad stuga med mosstak och skorsten.

”Smeden Nils Johanssons stuga i Rödingvik vid Tjulträsk [Stuarra Gïvnjuo/Stor-Tjulträsket]”. Sorsele år 1952 (Isof, ULMA 22002 sid 234).

Svartvitt fotografi föreställande en man på knä som istället för skohö förbereder förbereder videbark att ha i skorna.

”Anders Högberg, Tjulträsk [Gïvnjuo], demonstrerar hur man bereder muöissie videbark att användas i skorna på sommaren istället för skohö”. Sorsele år 1952 (Isof, ULMA 22002 sid 260).

Svartvitt fotografi med närbild av händer som förbereder videbark att ha i skorna.

Sorsele år 1952 (Isof, ULMA 22002 sid 261).

Svartvitt fotografi med närbild av en hand med videbark att ha i skorna.

Sorsele år 1952 (Isof, ULMA 22002 sid 262).

Svartvitt fotografi föreställande en kvinna i klänning som krattar hö med en torkställning för hö i bakgrunden, en så kallad hässja. Klädd i 1950-talsmode.

”I Rödingvik i Sorsele, en mil ovanför Ammarnäs [Gávtjávrrie]. Höslåtter hos Johan Sjulssons. I bakgrunden till höger syns en bit av Stor-Aigertens [Stuor-Ájgart] östsluttning”. Sorsele år 1952 (Isof, ULMA 22002 sid 276).

Svartvitt fotografi föreställande en man i mörk hatt och kikare på magen som förbereder ved tiil kaffekokningen.

”Anders Högberg från Tjulträsk [Gïvnjuo] vid kaffeelden”. Sorsele år 1952 (Isof, ULMA 22002 sid 327).

Samiska ortnamn i Sorsele

Israel Ruong intresserade sig för samiska ortnamn och upptecknade ortnamn under sina fältstudier och resor. Sorsele är flerspråkigt och ortnamnen finns ofta både på samiska och svenska. Många svenska ortnamn har umesamiskt ursprung och har lånats in till svenskan i försvenskad eller översatt form. Här kan du läsa om några av ortnamnen i Sorsele, och i Ortnamnsregistret hittar du uppgifter om sammanlagt mer än 6 500 olika ortnamn i socknen Länk till annan webbplats..

Deärnnájávrrie (Tärnasjön)

Det äldsta belägget är det norska Tern vandet från 1742. Sjöns umesamiska namn Deärnnájávrrie har en förled vars betydelse är ’tärna’, efterleden är -jávrrie med betydelsen ’sjö’. Det samiska namnet pekar på att det har funnits fåglar av arten tärnor i sjön. Det svenska namnet Tärnasjön är en försvenskning av det samiska namnet.

Dráhkie (Gargnäs)

Det umesamiska namnet på byn är Dráhkie, vilket är ett lån från det svenska dialektordet drag med betydelsen ’ed, smal landtunga’, här sannolikt med syftning på det näs i Gargån som orten ligger vid. Det svenska namnet Gargnäs är antingen hämtat från Gargån vars förled är en försvenskning av det umesamiska namnet på vattendraget, Gárgguojuhka, där förleden Gárgguo- betyder ’långsmal, torr höjdsträcka (omgiven av myrland eller slät mark)’ och efterleden -juhka betyder ’bäck; å’ eller så går det svenska namnet tillbaka på ett umesamiskt namn för näset där namnleden gárgguo ingått. Ett umesamiskt parallellnamn på vattendraget är Dráhkejiännuo, där förleden är Dráhke- till skillnad mot namnet på byn och där efterleden -jiännuo har betydelsen ’älv’.

Gávtjávrrie (Ammarnäs)

Byns umesamisk namn, Gávtjávrrie, är lånat från sjön Gávtjávrrie. Förleden är en förkortad form av gávttjá med betydelsen ’skål, tråg’ och efterleden -jávrrie betyder ’sjö’. Namnet har förmodligen att göra med formen på sjön eller att sjön är inklämd som en skål eller ett tråg mellan bergen. Det svenska namnet på sjön, Gautsträsket, återgår på det umesamiska namnet där efterleden översatts till svenska. Byns svenska namn, Ammarnäs, syftar på byns läge på ett näs nedanför Ammarfjället. Förleden Ammar- i det svenska namnet på fjället är inlånad från den umesamiska förleden Ámmar-, vilken förekommer i flera namn på fjället och i dess närhet och där ámmar med betydelsen ’hög, brant bergsutlöpare’ är ett nordiskt lånord, hammar.

Jilliesnållie (Jillesnåle)

Det äldsta belägget är Gillesnöle från 1789. Kapellplatsens umesamiska namn Jilliesnållie innehåller en bildning till jillie med betydelsen ’väster’ och nållie med betydelsen ’(litet) röse (fungerande som vägmärke)’. Namnet syftar på en tilläggsplats vid Storvindelns västra ände för båtfarande samer på väg västerut. Det svenska namnet Jillesnåle, med en äldre stavningsform Gillesnuole, är en försvenskning av det umesamiska namnet.

Suorssá (Sorsele)

Det äldsta belägget är för kyrkan från 1685, Såårsehls holbms kyrckia. Ortens nuvarande umesamiska namn Suorssá är ett återlån, som återgår på det försvenskade namnet där efterleden -sel betyder ’lugnvatten i å eller älv’. Kyrkan uppfördes på en holme med det umesamiska namnet Suörggiesuoluoj vars betydelse är ’grenholmen’, nuvarande Sorseleholmen, vars nuvarande umesamiska namn är Suorssásulla, vid en förgrening av Vindelälven. Ett lugnt parti av älven hette tidigare Suörggiesuvvane, vars betydelse är ’grenselet’, men som nu heter Suorsásuvanne. Namnet Suörggiesuvvane har av svensktalande lånats in som Sorsele, med en förkortad förled och översatt efterled.

Vidduoljiennuo, Vyöddaleiädnuo (Vindelälven)

Det umesamiska namnet för älven upp i fjällen bland umesamerna som talar fjälldialekten är Vidduoljiennuo, där förleden utgår från förleden i det svenska namnet Vindelälven, där substantivet, som är förleden Vindel- betyder ’slinga, slänga’, vilket hör ihop med verbet Vindla med betydelsen ’gå i vindlar, slingra sig’. Efterleden -jiennuo betyder ’älv’. Det umesamiska namnet nere i skogslandet bland umesamerna som talar skogsdialekten är Vyöddaleiädnuo, som har samma betydelse som Vidduoljiennuo. Ovanför Sorsele ligger sjön med det umesamiska namnet Stuora Vidduole, där förleden Stuora betyder ’stor’, vars svenska namn är Storvindeln. Det umesamiska namnet på samhället Vindeln, vilket tidigare hette Degerfors, är Vyöddale.

Utforska arkivmaterialet i Folke

En stor del av Israel Ruongs efterlämnade samling är digitaliserad och tillgänglig via arkivtjänsten Folke. Här hittar du länk direkt till Israel Ruongs fotografier och andra uppteckningar från Jukkasjärvi och Kiruna. Du hittar också en länk till övrigt publicerat arkivmaterial från Kiruna socken.