Namnbloggen
En blogg om namnen runtomkring oss.
-
Sibylla
Den 20 oktober har Sibylla namnsdag och här ska vi nu ägna detta förnamn litet uppmärksamhet. Namnet Sibylla har funnits i Sverige sedan 1550-talet. Idag bärs det av 885 personer här i landet.
-
När Karl Oskar Nilsson blev Charles O. Nelson (fast i Sverige)
Ett namn är inte alltid bara ETT namn – det som är ett enda namn på papperet kan ha flera parallella uttal. Så frågan hur ett namn uttalas kanske ibland bäst besvaras med ”det beror på”.
-
Babynamnens topplistor 2023
För första gången på tio år toppar varken Alice, Elsa eller Astrid flicknamnslistan. I stället har Vera klättrat upp till första plats för första gången. På pojksidan är det återigen Noah som toppar listan. Detta blir Noahs tredje förstaplats på fyra år. Här presenterar vi topplistorna över de nyfödda barnens tilltalsnamn och (nytt för i år!) även deras sidoförnamn, alltså de förnamn som inte är tilltalsnamn.
-
Marstrand
Under sommarmånaderna är Marstrand ett populärt utflyktsmål. Men har ni någon gång funderat över vad namnet egentligen betyder?
-
Små grodorna, små grodorna…
…är lustiga att se, är vi säkert några som sjunger och även skuttar runt i ring till på midsommarafton. Och särskilt i Uppland tycks grodorna ha satt sina spår även bland ortnamnen. Men allt är inte guld som glimmar, eller vi kanske borde säga att ”allt är inte grodor som hoppar”?
-
Kvinnonamnet Ingemo – eller vad hände under det förra 00-talet?
I dag bär 492 personer i Sverige kvinnonamnet Ingemo . Det är alltså inget vanligt namn, men antalet är ändå ganska imponerande, med tanke på att det inte tycks ha förekommit alls innan de första namnbärarna föds, i Sverige 1909, i Finland 1901. Både i Sverige och i Finland nådde namnet en topp omkring 1950 för att sedan gå ner. Föräldrars benägenhet att kalla sitt barn Ingemo ligger i dag på nollstrecket, men det kan förstås ändras i framtiden.
-
Alp-Rosen , Vampyren och Klarry – binamn hos kvinnor registrerade hos Besiktningsbyrån vid sekelskiftet 1900
Kvinnor som ansågs vara lösaktiga kunde skrivas in i rullorna vid Besiktningsbyrån i Stockholm mellan 1847 och 1918. I registren framgår det att flera kvinnor brukade olika inofficiella personnamn vid sidan av sina officiella namn, så kallade binamn. Vissa namn var självvalda medan andra var tilldelade.
-
Behöver Skånes högsta punkt ett namn?
I Sydsvenskan (20/1 2024) har det nyligen uppmärksammats att Skånes högsta punkt, belägen i Magleröd på Söderåsen, inte har något namn. Tidningen anordnade därför en tävling och uppmanade sina läsare att komma in med namnförslag, bland vilka en av tidningen utsedd jury skulle kora en vinnare. Det vinnande förslaget presenterades i Sydsvenskan den 24 februari: Skånehatten.
-
Sjörövarkaptenens oförutsedda arv
Vad har en kaparkapten i 1700-talets Halland och en nybyggare i Lycksele gemensamt? Båda bodde på Hammarkulla. Det kan låta som en inledning på en gåta eller ett dåligt skämt men är i själva verket en sann historia. Ortnamnet Hammarkulla finns idag på två vitt skilda platser och är ett intressant exempel på hur ortnamn färdas genom uppkallelse.
-
Krånk längs vägen
Nu ska det handla om spökerier! Eller var det kanske bara en myggsvärm? När man ser ortnamn innehållande ordet krånk kan det vara svårt att avgöra vilken betydelse som är mest trolig. Som utgångspunkt tittar vi närmare på några beryktade mylingar från Sala.
-
Kanske får du en Robban i julklapp i år — om individuell namngivning av maskiner och tekniska apparater
I flera frågelistor har Institutet för språk och folkminnen frågat om bruket att namnge föremål, en företeelse som inte alls är ovanlig. Svaren ger oss nya insikter i en tradition som kanske är extra aktuell i dessa juletider.
-
Kuxmyran ‒ Inte så koxigt
Namnet Kuxmyran väcker en hel del förundran och frågan är vad ett kux kan vara för något. För att lösa denna gäckande fråga är vi tvungna att bege oss ut på en tur till Jämtland, Ångermanland, Gästrikland, Uppland och sist men minst till Malå i Lappland.
-
Harry, här för att stanna
Har en prins bidragit till namnets status eller ligger en bokkaraktär bakom Harrys popularitet? Dagens namnsdag till ära kommer Sofia Carlsson att djupdyka i pojknamnet Harry som såg ut att försvinna från rampljuset i början av millenniet men gjorde en tidig återkomst.
-
Målvakt med diakriter
Skriv ut diakriter när de finns – livet blir faktiskt lite roligare då! Det föreslår namnforskaren Märit Frändén (vars namn utan diakriter skulle skrivas Marit Franden) apropå stavningen av namnet på en fotbollsmålvakt.
-
Vilket eller vilka efternamn väljs vid giftermål?
I Sverige finns idag många möjligheter för ett gift par att välja vilket eller vilka efternamn de ska ha som officiella namn. Vems namn har högst status? Här presenterar jag statistik för olikkönade par utifrån de olika valmöjligheterna i de två senaste namnlagarna. Jag återkommer i en senare text om samkönade pars namnval.
-
Olika sorters - löv -namn
En av våra äldsta bebyggelsenamnstyper är namnen på - löv (i danskan - lev ). De flesta av dessa är från folkvandringstiden, men några är betydligt yngre.
-
Fruntimmersveckan — namn och firande i äldre tider
Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina har namnsdag mellan den 19 juli och den 24 juli. Dessa sex namnsdagar har givit upphov till den så kallade fruntimmersveckan och både firande och folktro har uppstått kring dessa dagar. Men när tillkom denna namnsdagslängd och vad vet vi om namnen och firandet?
-
Vinga och Stora Pölsan - två fyrar
Den som seglar norrut längs Bohuskusten med Göteborgs södra skärgård i ryggen passerar inte mindre än tolv kustfyrar.
-
Ubba , ett tidigmedeltida kvinnonamn
Jag har länge avundats runologer, som med lite tur och mycket skicklighet har möjlighet att upptäcka tidigare okända personnamn. Materialet på pergament och papper från medeltiden är så pass väl genomtröskat att möjligheterna att upptäcka förut helt okända förnamn är begränsade. Hur som helst — nu har jag faktiskt upptäckt ett nytt förnamn, även om det skett genom att bläddra i en bok och även om jag inte står bakom läsningen. Emellertid tycks namnet inte ha uppmärksammats av namnforskningen tidigare, och det kan vara märkligt nog.
-
Skrabbhågna och andra höjder
”De lägste kallas af Jämtarne Ruar, hvarpå följa Vålar, så Hågnar och sist Stötar, som äro de högste, samt merendels hafva något högt och brandt skär” kan man läsa i Kungliga Svenska vetenskapsakademiens handlingar från 1763. Det finns onekligen en hel del olika begrepp för höjder på dagens karta, och hågna är ett element som ingår i flera ortnamn.
-
Varifrån kommer ditt efternamn?
Under 1900-talet bytte många personer i Sverige bort sina son-namn till unika efternamn. Dessa namn har ibland kallas ”tagna” efternamn, men vi namnforskare brukar istället säga ”nybildade” efternamn. Om du har ett nybildat efternamn finns det goda möjligheter att ta reda på mer om namnets ursprung.
-
Vad ska barnet heta? Ingen lätt fråga för svenska föräldrar med bakgrund i olika länder
Kan namnet påverka barnets möjligheter på arbetsmarknaden i framtiden? Kommer alla i släkten att kunna uttala namnet? Var kan barnet tänkas bo som vuxen – och hur kommer namnet att fungera där och då? Vår praktikant Frida Larsson Taghizadeh beskriver hur nyblivna föräldrar resonerar kring namnvalet och konstaterar att det inte bara handlade om att välja namn som de tyckte om.
-
Astrid och William populäraste babynamnen 2022
Statistiken för babynamn givna 2022 har kommit. Här finns några överraskningar men också gamla favoriter.
-
Nytt material till ortnamnsregistret
I Isofs arkiv och digitala ortnamnsregister finns det redan miljontals namn uppskrivna, men det betyder inte att jobbet är slut ännu. Då och då dyker det upp nytt material som ska läggas in i samlingarna och det är inget som görs med ett enkelt knapptryck. Så, hur går det egentligen till när nytt material kommer in?
-
Vid Tjekesberget och däromkring ‒ bland skåror, sluttningar och nipor i Ådals-Liden
Vad betyder egentligen namnet Tjekesberget ? För att lösa denna gåta blir vi tvungna att jämföra med liknande namn i Norrlands inland och titta på olika naturformationer!
-
Matrikeln över Jungfru Marie psaltares brödraskap i Vadstena 500 år
För 500 år sedan, år 1522, upprättades en matrikel över ett brödraskap i Vadstena. Matrikeln är intressant bland annat ur ett namnperspektiv. Den ger nämligen insikter i bruket av personnamn i Sverige under senmedeltiden.
-
Rygbykärret
Rugby ”spelas äfven med tillhjälp af händerna och rätt våldsamma medel äro tillåtna” skrev Dagens Nyheter 1904. Josefin Devine plockar fram ett namn ur ortnamnssamlingarna som vittnar om den tid då rugbysporten introducerades i Sverige.
-
Varför Jimmie Åkesson icke kan antas vara norrbottning
Man kan inte, bara utifrån efternamnet, avgöra varifrån i landet en person kommer. Men ibland kan man faktiskt göra en kvalificerad gissning.
-
Skomakare, bliv vid ditt torp!
Efter semestern är det kanske många som börjar fundera på om det är dags att söka nya utmaningar i arbetslivet. Kanske prova något helt nytt? Men som många kloka talesätt som stammar från latin så finns även rådet att inte ge sig på sådant man inte behärskar: Sutor, ne ultra crepidam (Skomakare, bliv vid din läst). Tidigare har det funnits många skomakare i Sverige som blev vid sin läst tillräckligt länge för att lämna avtryck i namnskicket.
-
Sommarnyheter i Ortnamnsregistret
Arbetet med att utveckla vårt digitala ortnamnsregister fortsätter, och här berättar vi lite om vad som är på gång just nu.
-
Namnlängderna under 1900-talet
Under 1900-talet fördes diskussioner i både riksdag och press kring vilka namn som borde finnas i almanackan, och namnlängden ändrades flera gånger. Här kan du läsa om debatterna och om de olika namnlängderna som användes.
-
Sövde – skogen vid sjön eller höjden vid sjön?
Sövde är i dag namn på by i Skåne men vad har namnet ursprungligen avsett? Mathias Strandberg utreder möjliga tolkningar av det skånska namnet.
-
Flerspråkiga moskénamn
Hur positionerar sig moskéer i det språkliga landskapet genom till exempel val av namn och språk? Det undersöks nu i en delstudie till projektet Språkliga landskap i Göteborg.
-
Vasa, Vasaborg, Vasagatan och Vasakronan
Det är inte bara Vasaloppet som fått namn efter Gustav Vasa. Namnbloggen tittar närmare på Vasa som namn och som element i andra namn.
-
Alice och Noah populäraste barnnamnen 2021
För andra året i rad toppar Alice och Noah listorna över de mest populära tilltalsnamnen bland nyfödda år 2021.
-
Grumlig etymologi i Grymmelpussen
Var fanns Grymmelpussen och vad betyder namnet? Josefin Devine berättar om ett namnpussel i Tensta socken där ett ett GIS-program och en 1700-talskarta bidrar till lösningen.
-
Andersson – Sveriges toppnamn
Sverige har fått sin första kvinnliga statsminister! Självklart firar vi det genom att titta närmare på hennes efternamn – Andersson .
-
Hårfagre, Blåtand och Tveskägg – om kungars kroppsliga binamn
För snart 150 år sedan firade Norge 1000-årsjubileum, räknat efter året 872 då Harald Hårfagre påståtts ha enat landet och bestigit tronen. Namnet Hårfagre syftar på kungens utseende, och kroppsliga binamn som syftar på håret, ansiktet eller huvudet är inte ovanliga i de medeltida källorna.
-
Kattkataberget och Vartasberget ‒ två berg med umesamiska substratnamn
Både Kattkataberget och Vartasberget i Umeå kommun har fått sina namn inlånade från umesamiskan. Namnet Vartasberget hör ihop med utsikten, medan Kattkatabergets namn tros höra ihop med umesamiskans geä đđ gie ’ sten’, eller geä ŧ kkie ’ järv’.
-
Namnens ekonomi – eller varför vin, medicin och tidningar säljer
Vad har tidningar, vin och medicin gemensamt med företag och butiker i England och Frankrike? Jo, de samsas i en rykande färsk rapport från en internationell konferens om namn och ekonomi i samhället i stort.
-
När almanackan fick nya namn
År 1901 genomfördes den första stora förändringen av almanackans namnlängd: 150 namn åkte ut medan 177 nya namn fick en namnsdag.
-
Skarpan , Kilen och Farfarshagen
Vilken farfar gav namn åt Farfarshagen ? Forskningsarkivarie Josefin Devine har tittat nämre på tre ägonamn i Uppland.
-
Svanhild
Hur hänger namnet på en färja ihop med Snorres Edda? Forskningsarkivarie Daniel Solling delar med sig av legenden om Svanhild.
-
Julian – ett kungligt namn i tiden
I mars utökades kungahuset med prinsen Julian. Sonja Entzenberg ger oss historien bakom namnet – som ökar i popularitet bland nyblivna föräldrar.
-
Vomb
Vomb är namn på en socken och dess kyrkby strax sydväst om Vombsjön (vars namn är bildat till bebyggelsenamnet) i mellersta södra Skåne, i de östra delarna av Lunds kommun.
-
Galten, Smörstacken och andra jämförelsenamn
Sjöfart och fiske har i alla tider präglat kustområdena, och detta återspeglas i många av de namn vi i dag ser omkring oss, till exempel längs den bohuslänska kusten.
-
De tre vise männen eller Heliga tre konungar
Den 6 januari firar vi trettonde dag jul med anledning av att några stjärntydare eller visa män kommit fram till Betlehem efter en omväg kring Jerusalem. De har i kristen tradition blivit till tre kungar och begåvats med namn ( Kasper , Melker och Baltasar ). Här skall vi uppehålla oss vid vad gruppen som helhet kallas: de tre vise männen eller heliga tre konungar .
-
Sylvester – en skogsman med fest och flärd
Att Sylvester har namnsdag på just nyårsafton är ingen slump. Daniel Solling förklarar mer om namnet som går att koppla till skog, festligheter och en mäktig påve på 300-talet.
-
Otaheiti – så nära men ändå så långt borta
Visste du att Otaheiti ligger norr om Arlanda? I dag berättar vi om ett ortnamn med kopplingar till både Tahiti och till alla platser som ligger riktigt långt borta.
-
Den krokiga vägen till ett nytt digitalt ortnamnsregister
Efter intensivt utvecklingsarbete släpptes i våras en ny version av det digitala ortnamnsregistret. Men hur skiljer sig egentligen den nya versionen från den gamla?
-
Kangasvägen i Junosuando i Junosuando socken i Norrbottens län
I byn Junosuando vars namn på nordsamiska är Čunusavvon och på meänkieliska Junosuanto finns Kangasvägen .
-
Inte bara Alice och William – om namngivning av småbarn under 2010-talet
Namntoppen för småbarn har varit stabil under hela 2010-talet. Samtidigt är det allt fler barn som får ett helt unikt namn eller en helt unik stavning. Namnforskaren Katharina Leibring redogör för trender och tendenser runt de senaste årens småbarnsnamn i Sverige.
-
Det blir en dag på stranden...
Än finns det förhoppningsvis tid kvar att njuta av sol och bad. Många tar sin tillflykt till Sveriges stränder utan att kanske tänka så mycket på vad de heter. Men inte vi namnforskare!
-
Sjöbo
Sjöbo är en tätort i södra Skåne och centralort i kommunen med samma namn. Den by som ursprungligen bar namnet Sjöbo låg i de sydliga delarna av det som i dag är tätorten, som växte fram som järnvägsknut under 1900-talet. Det äldsta belägget på namnet påträffas i ett brev daterat 1502, där namnet skrivs ”Søbo”.
-
”Mitt namn är Corona”
År 2020 kopplar många av oss namnet Corona till den pågående pandemin. Sonja Entzenberg ger en tillbakablick på namnets ursprung, och vida användning.
-
Eggskalet
Det må vara påsk- och pesachtider, men månadens aktuella namn har trots sin klang inget med ägg att göra. Isofs Josefin Devine fördjupar sig i ett ortnamn som vittnar om dess omgivande topografi.
-
Hedda och Frans klättrar på listorna
Hedda och Frans var årets klättrare på listorna över de mest populära namnen som gavs till nyfödda barn under 2019. Båda namnen är ursprungligen smekformer av andra namn och har sina rötter i helgonnamn.
-
Hyppeln, Hymplarna och Hympeln
Den runda formen har gett namn åt ön Hyppeln , grundet Hymplarna och undervattensberget Hympeln i Göteborgs norra skärgård.
-
Theoderik och Didrik – namnen som rykt från Rökstenen
Den högst aktuella nya tolkningen av Rökstenen har inneburit att flera personnamn nu är strukna ur historien. Här ska vi titta lite grann på ett av dessa, nämligen Þiudrikr .
-
Gran
Så här i julgranstider funderar vi över det ovanliga önamnet Gran . Namnet, som avser en ö belägen en mil utanför Hälsinglands kust, är trots sin korthet och genomskinlighet faktiskt höljt i ett visst dunkel.
-
Selma – från ortnamn till populärt förnamn
Namnet Selma dök upp i Sverige på 1700-talet och med den kända författaren Selma Lagerlöf slog namnet igenom ordentligt mot slutet av 1800-talet. Under 2000-talet har namnet fått ett uppsving och klättrar nu stadigt uppåt i namntoppen.
-
Fränninge
Skånska Fränninge har haft sitt namn åtminstone sedan 1200-talet. Namnet hänger troligen ihop med ett äldre namn på Vollsjöån.
-
Efternamnsbyten inget nytt
Efter den nya namnlagen var det många som ville ändra sina namn. Men det här är inget nytt i Sverige – för 100 år sedan var det också populärt med efternamnsbyten.
-
Västerås, Westeros och Östra Aros
Nu när sista säsongen av Game of Thrones är över är det många som kommer att sakna Westeros. Men misströsta inte alltför mycket, inom Sveriges gränser finns ju vårt alldeles egna Västerås.
-
Grebbestad
När våren är här längtar många ut till havet. Det lilla kustsamhället Grebbestad i Bohuslän är ett populärt utflyktsmål.
-
Bruzaholm
Bruzaholm är en småländsk bruksort med ett intressant namn, inte minst tack vare den lite udda stavningen med z .
-
Tua
Med anledning av att poeten Tua Forsström valts in i Svenska Akademien, tittar vi närmare på förnamnet Tua .
-
Maja
Maja är ett populärt namn som år efter år finns med i topplistan när namnstatistiken presenteras. Ursprungligen är det ett smeknamn för Maria och Margareta .
-
Arlöv
Arlöv är ett ortnamn som kan spåras till början av 1100-talet. Namnet har med arvegods att göra, men frågan är vad för arvegods.
-
Liedakka och Lieđek
Liedakka är det meänkieliska namnet på en ödegård som numera används som turiststuga i Karesuando socken i landskapet Lappland. Men vad vet vi egentligen om namnets ursprung?
-
Rosenbad – från badhus till regeringskansli
Våra ortnamn väcker ofta en mängd olika känslor och associationer, och det finns få namn som är så förknippade med makt som Rosenbad.
-
Vad heter partiledarna?
Så här i valtider är det svårt att undgå det politiska samtalet. Vi har dock fokuserat på en aspekt som inte debatteras så ofta – nämligen partiledarnas namn. Vi har utgått ifrån de partier som sitter i riksdagen just nu och frågan är: kan du lista ut vem som är vem?
-
Trollhättan och andra förtrollande namn
Nu när de ljusa sommarnätterna är på upphällningen och mörkret börjar återvända är det lätt att få för sig att man ser något mystiskt röra sig i skymningen. För inte allt för länge sedan var trollen en verklighet för många i vårt avlånga land och det har skapats många namn och historier kring platser tack vare trollen.
-
Smögen
Det lilla kustsamhället Smögen i Bohuslän är ett populärt semestermål. Men vad betyder ortnamnet egentligen?
-
Juni
I dessa fagra försommartider ägnar vi litet uppmärksamhet år förnamnet Juni .
-
Zacharias Topelius och Kuddnäs
För tvåhundra år sedan föddes den finländska författaren, redaktören och professorn Zacharias Topelius på gården Kuddnäs i Österbotten. Hur fick gården sitt namn och vad vet vi om själva personnamnet?
-
Johannes, Olaus och Saxo
De lärda männen Johannes och Olaus Magnus, som verkade under 1500-talet, är kända under sina latinska namnformer. Men vad hette de på svenska?
-
Saga
Den 8 mars i år kan Saga fira namnsdag för första gången under 2000-talet. Men varifrån kommer namnet?
-
Frostviken
Temperaturen ute är minst sagt omväxlande, men då och då är det i alla fall frost. Och frost hittar man även i ortnamn!
-
Jag önskar att jag vore i Luntertun
Jag önskar att jag vore i Luntertun , säger katten i den lågtyska versionen av Rävsagan. Den skånska staden Luntertun är sedan länge försvunnen men namnet lever kvar på platsen och fortsätter att intressera och förbrylla ortnamnsforskare.
-
Mörker och ljus
Den 21 december är det vintersolstånd, då går vi mot ljusare tider och lämnar mörkret bakom oss igen. Vad passar inte bättre då, än att lära sig lite om några namn i landet som har med just mörker och ljus att göra.
-
Gustav Adolf
Den 6:e november inträffar Gustav Adolfsdagen , som firas till minne av kung Gustav II Adolfs död i Lützen för 385 år sedan.
-
Från Vannamylle till Jädraås – och två kvarnar med parallella namn?
I mitten av 1800-talet ersattes namnet Vannamylle med Jädraås. Men det gamla skogsfinska namnet lever kvar i bygden trots vårfloder och språkets försvinnande.
-
Drakalyckan, Drakamåla och Draknäs – spår efter drakar i Sverige?
Nyligen har sjunde säsongen av den populära serien Game of Thrones visats i Sverige. Denna säsong har drakarna haft en mer framträdande roll än tidigare. De har i serien lämnat spår i namn såsom Dragonstone och Bay of Dragons . Hur är det då i Sverige? Kan vi se några spår av drakar här?
-
Fyrisfjädern – från tungviktare till lättviktare
Långt innan den första dubbelserven blivit bortdömd i Tuna backar i norra Uppsala låg här länge ett tegelbruk, och fältet intill benämndes på kartor som Tegelhagen. Numera ligger Fyrisfjädern i området – en badmintonanläggning tillhörande idrottsklubben med samma namn.
-
Midsommarkransen och andra somriga ortnamn
Midsommarkransen , Sommarlust och Sommarro . Med sommaren runt knuten tittar vi närmare på några särskilt somriga ortnamn.
-
Ibsen och Sankt Ibb
Vi tittar närmare på det berömda efternamnet Ibsen som kan kopplas till både Ven och Santiago de Compostela.
-
Adrian
Namnet Adrian har tagit ett stort kliv uppåt på namnlistorna det senaste året. En ökning som är svår att förklara med annat än att det finns en förebild. Men vilken är då denna Adrian?
-
Donald – ett namn i nyhetsfokus
Donald är ett namn som nämns varje dag i nyhetssändningarna. Den mest kända namnbäraren i dag är väl Donald Trump, men han är inte den enda.
-
Hovenäs
När vintern känns som kallast kan man behöva drömma sig bort, kanske till den bohuslänska sommaren.
-
Svea
Sedan 1901 har Svea äran att den 2:e januari inleda årets namnsdagar – nyårsdagen är som bekant allmän namnsdag.
-
Slutet (och Början)
Så här när året går mot sitt slut är det intressant att notera att det finns flera bebyggelser runt om i landet med namnet Slutet .
-
Ny personnamnslag
Den 9 november antar riksdagen regeringens förslag till en ny personnamnslag.
-
Harpsund – nykomling i Svenskt ortnamnslexikon
Nu har nya upplagan av Svenskt ortnamnslexikon äntligen kommit, och ett av de nytillkomna namnen är Harpsund .
-
Från Abbekås till Öxnevalla
Inom kort utkommer den nya utgåvan av Svenskt ortnamnslexikon . Boken tar oss med på en 6 300 namn lång resa genom landet, från första sidans Abbekås till sista sidans Öxnevalla .
-
Regna – en ovanligt regnig plats?
I skogarna i norra Östergötland finns en socken med namnet Regna . En ovanligt regnig plats? Nej, namnet har visserligen på sätt och vis med vatten att göra, men inte i form av nederbörd.
-
Om Kristi Flygare och soldaten Flygare
Kristi Himmelsfärdsdag kallas i folkmun för Kristi Flygare . Men Flygare är också ett efternamn – i dag heter nästan 900 personer så i Sverige.
-
Påskeberget och andra påskiga höjder
Påskabacken , Påskeberget , Påskakull – runt om i landet finns en hel del namn på små och stora höjder som börjar på Påsk -.
-
Värmeln och Värmland – en pusseldeckare
Redan vid första anblicken kan man ana att det finns ett samband mellan sjönamnet Värmeln och landskapsnamnet Värmland . Men hur hänger namnen egentligen ihop? Något enkelt samband rör det sig inte om, utan snarare om en riktig pusseldeckare!
-
Blåsenhus och den blåsiga backen
Kvartersnamnet Blåsenhus i Uppsala går tillbaka på namnet på en stuga som varit belägen i området. Men vad är egentligen bakgrunden till namnet?
-
Julfällan, Julafton och andra juliga ortnamn
Vad är Julfällan och hur undviker man den? Har du fiskat på Julafton någon gång? Borde man passa sig för Julegalten?
-
Visingsö – efterlängtad ortnamnstolkning
Just nu pågår arbetet för fullt med en ny, uppdaterad utgåva av Svenskt ortnamnslexikon. Ett namn som äntligen fått en tolkning är Visingsö .
-
Disälv – ett urgammalt namn
Kvinnonamnet Disälv har urgamla anor – redan för tusen år sedan vandrade det omkring ett antal Disälv i den här delen av världen. Vad betyder det och hur vanligt är det i dag?
-
Om Plebs och andra smeknamn på idrottslag
I Uppsala har den lokala rugbyklubben – som i dagarna fyller femtio år – ett något ovanligt smeknamn. Hur kommer det sig att denna benämning på en socialgrupp i det antika Rom har letat sig hit?
-
Stora och Lilla Sommarvädret
Stora och Lilla Sommarvädret har varit namn på undervattensgrund i den blekingska skärgården, en bit söder om Stickelön och Saltärna.
-
Om Håmö och en glupsk å
En historisk plats med hällristningar och hungriga vårfloder. Numera ligger Uppsala golfklubb här – men hur har egentligen Håmö utanför Uppsala fått sitt namn?
-
Josefinelust, Vilhelmslust och Sommarlust
När solen skiner och fåglarna kvittrar passar väl inget bättre än ett ortnamn med vårkänslor? Många ställen i Sverige har lite extra lust att komma med.
-
Örgryte – en grusig plats?
Våren håller på att göra sitt intåg, vilket märks inte minst genom mängden grus som täcker gator och trottoarer. Ett vanligt ord för grus i ortnamn är ör , som till exempel i Örgryte .
-
Snömossen, Snölösan och Snöberget
Nu när nästan hela landet ligger vitt passar det bra att berätta om några ortnamn på Snö- .
-
En glad hudik i Hudiksvall?
Bor det någon glad hudik i Hudiksvall? Vår nya bok om namn i Hudiksvallsområdet aktualiserar stadsnamnet Hudiksvall .
-
Leksands karriär som ortnamn
Leksand - inte bara ett ishockeylag. Namnet hör nära samman med kyrkans läge vid Siljans strand.
-
Alma och Hulda
Den 8 september har Alma och Hulda namnsdag. Båda namnen kan ha betydelsen 'mild'.
-
Kunta , Kukuvalder och Arsbal – om medeltidens nedsättande binamn
Peter Kukuval och Erik Arsbal fick dras med sina binamn även i officiella sammanhang. Men guldsmeden Knut accepterade inte att bli kallad Knut Kunta.
-
Maj och Juni
I Njurunda socken i Medelpad ligger byarna Maj och Juni och tätorten Juniskär. Namnen ger ofrånkomligen associationer till månadsnamnen maj och juni, men som många säkert anar, är ursprunget ett annat.
-
Lidköping (”vid Vänern”)
Nyligen har återigen aktualiserats Lidköpings kommuns önskemål om att få ändra ortnamnet Lidköping till Lidköping Vänern eller Lidköping vid Vänern . Kommunens motivering till det önskade namnbytet är att Lidköping ofta blandas ihop med Linköping i grannlandskapet Östergötland.
-
Marstrand, Långholmen och Sibirien
Marstrand, Långholmen och Sibirien har fått ge (ök)namn åt besvärliga och arbetssamma åkrar, ouppskattade arbetsplatser, gårdar med elaka husbönder och en gymnasieskola.
-
Vårgårda
Många av oss har i badrummet en blandare av märket Vårgårda och har kanske någon gång undrat över namnets ursprung.
-
Många Pelle och Maja i katternas värld
I katternas månad mars passar namnen Pelle och Maja bra. De är inte bara vanliga personnamn utan tillhör också de mest omtyckta kattnamnen i Sverige.
-
Disa och Hjördis
Disa och Hjördis står i almanackan den 3 februari. I båda namnen ingår det fornnordiska ordet dis ’kvinnlig gudom’ och i det ursprungligen fornisländska Hjördis ett ord för svärd, hiǫrr .
-
Jokkmokk
Tätorten Jokkmokk har vuxit fram vid en krök av Lilla Luleälven. På platsen fanns det tidigare ett samiskt vinterviste.
-
Martin och Mårten
Tionde och elfte november firar Martin och Mårten namnsdag. Deras namn har samma ursprung, nämligen latinets Martinus, som betyder ’stridbar’.
-
Öland – ön
Öland, Sveriges näst största ö, är en 13 mil lång kalkstensklippa utanför Smålands kust. Från början betydde namnet bara ’ö’.
-
Snoddas
Gösta Nordgren var en duktig bandyspelare, som tog två SM-guld med Bollnäs GIF på 1950-talet. Men han är mer känd som artisten och sångaren Snoddas .
-
Tomtebo och Tomteboda
På Lantmäteriets officiella kartor finns ett 70-tal bebyggelser med namnet Tomtebo och sex med namnet Tomteboda . Det är rimligt att tro att många av dem vill frammana folktrons tomte.
-
Vintergatan och andra vintervägar
Färdleder över frusna vatten kallades för vintervägar eller vintergator . Om dem minner åtskilliga ortnamn, såsom Vinterviken , Vinterled och Vintermyran .
-
Niklas, Nils och Nisse
Den 6 december har Nikolaus och Niklas namnsdag. Nikolaus är den latinska formen av ett grekiskt namn, som är sammansatt av elementen nike ’seger’ och laos ’folk’.
-
Birgitta
Den 7 oktober har alla Birgittor namnsdag. Då är det Brittmässa, och om vi har tur även brittsommar. Birgitta har en historia som går tillbaka till 400-talet i Europa och till 1200-talet i Sverige.
-
Flustret
Flustret är sedan drygt 170 år en av Uppsalas mest kända restauranger, starkt förknippad med stadens studentliv. Men varför har den fått namn efter det lilla bräde utanför en bikupa, flustret, där bina samlas?
-
Vikingaklottrarna Haursi, Åsmund, Eskil och Torlev
Den här månaden tittar vi närmare på fyra vikingatida namn som står inristade på ett av marmorlejonen från Pireus i Grekland.
Om bloggen
Isofs namnarkiv bloggar om ortnamn, personnamn och andra namn.