Israel Ruong i Vilhelmina

Samiska ortnamn i Vilhelmina

Israel Ruong intresserade sig för samiska ortnamn och upptecknade ortnamn under sina fältstudier och resor. Vilhelmina är flerspråkigt och ortnamnen finns ofta både på samiska och svenska. Många svenska ortnamn har sydsamiskt ursprung och har lånats in till svenskan i försvenskad eller översatt form. Här kan du läsa om några av ortnamnen i Vilhelmina, och i Ortnamnsregistret hittar du uppgifter om sammanlagt nästan 9 000 olika ortnamn i socknen Länk till annan webbplats..

Vualtjere (Vilhelmina)

Det sydsamiska namnet Vualtjere är givet efter sjön vid vilken kyrkbyn är belägen. Detta namn är en sammandragning av en bildning till verbet vuelkedh med betydelsen ’fara, avresa’ och jaevrie med betydelsen ’sjö’. Platsen var viktig för samernas vårflyttning. Fram till år 1804 hette platsen på svenska Volgsjö vilket var en försvenskning av en äldre, längre form av det sydsamiska Vualtjere. År 1804 byttes det svenska namnet till Vilhelmina, ett namn givet efter Gustav IV Adolfs maka Fredrika Dorotea Vilhelmina.

Faepmie (Fatmomakke)

De äldsta beläggen är Fattmemakke och Fatmemakk från ca 1820. Kyrkplatsens nuvarande sydsamiska namn Faepmie är förled i kyrkplatsens svenska namn Fatmomakke, vilket är en försvenskning av det äldre samiska namnet för platsen. Detta namn innehåller kanske en samisk återgivning av den urnordiska motsvarigheten till fornvästnordiskans hvammr med betydelsen ’en av höga backar omgiven dal eller vik’. Efterleden är sydsamiska -mehkie med liknande betydelse, ’bukt, krok, ända, det innersta av något, dalbotten’.

Gäjka och Gäjkanjaevrie (Dikanäs och Dikasjön)

Byns sydsamiska namn är Gäjka och är givet efter sjön Gäjka(njaevrie), där förleden är avledd av det sydsamiska verbet gijkedh med betydelsen ’lysa (om solen), blinka, glänsa’ och är böjd i genitiv och efterleden är -jaevrie med betydelsen ’sjö’. Det svenska namnet Dikanäs är en omvandling av ett äldre Gikanäs, som under 1800-talet användes parallellt med Dikanäs, folkligt tolkat som ’lusnäset’ utifrån det sydsamiska dihkie med betydelsen ’lus’. Gikanäs är bildat till sjönamnet Gikasjön, likaså omvandlat till Dikasjön. Förleden Gika- är en försvenskning av förleden i sjöns sydsamiska namn.

Klimhpe (Klimpfjäll, Klimpen)

Det sydsamiska namnet för byn är Klimhpe, som är lånat från den svenska kortformen och äldre namnformen Klimpen på byn, vars officiella namn nuförtiden är Klimpfjäll, vilken är namngiven efter fjället Klimpfjället. Det svenska ordet klimp i ortnamn används för att beteckna begränsade, markerade toppar. Det svenska namnet Klimpfjället syftar på berget ovanför byn, vars namn i en uppteckning från 1936 och på Generalstabskartan från 1899 och 1932 är Klimpberget och där namnet enligt uppteckningen syftar på de båda klimparna på berget och där den ena klimpen på nutida kartor bär namnet Vajeklimpen. Förleden i det svenska namnet Vajeklimpen bör komma från ett sydsamiskt vaajja ’sänkning på ett fjäll, liten skoglös dal på ett fjäll; rymlig bäckdal i fjällsluttning’ och mycket riktigt finns det en rymlig bäckdal i en fjällsluttning med namnet Båvnedalen bredvid Vajeklimpen.

Saadteskenjuana och Suevniejohke (Saxnäs och Saxån)

Det sydsamiska namnet för fjällbyn, Saadteskenjuana, är ursprungligen namnet på den landtunga i Kultsjön där byn ligger. Namnets förled Saadteske- betyder ’sandig; sandstrand’, och efterleden -njuana betyder ’näs’. Det svenska bynamnet Saxnäs går tillbaka på det sydsamiska namnet. Förleden Sax- är en försvenskad sammandragning av det samiska namnets förled Saadteske-, och efterleden -näs motsvarar den samiska efterleden -njuana. Samiska namn som varit i bruk och som återgår på det svenska Saxnäs är ljudhärmande Saaksneese samt Skaarjalaedtie, där den senares förled Skaarja- är ett översättningslån och betyder ’sax’ , medan efterleden -laedtie här betyder ’by’ (annars vanligen ’svensk eller norsk (bonde) i motsats till same’). Ån som rinner från söder norrut till byn Saadteskenjuana/Saxnäs heter på sydsamiska Saadtsjeanoe, där förleden Saadts- antingen är en sammandragen form av saadteske eller en sammandragen form av saadtes med betydelsen ’sandstrand, sandsträckning’ och efterleden -jeanoe betyder ’älv’ och där det svenska namnet är Satsån, där förleden är en till svenskan anpassad form av den sydsamiska förleden och efterleden är en någorlunda översättning av det sydsamiska namnet. Bredvid ån ligger fjället med det sydsamiska namnet Saadtsvielie, där efterleden -vielie betyder ’fjäll’ och vars svenska namn är Satsfjället. In i ån rinner från väster bäcken Saadtsjohke, där efterleden -johke betyder ’bäck; å’ och vars svenska namn är Satsbäcken. Bäckens källsjö är Saadtsjaverie, där efterleden -jaevrie betyder ’sjö’ och vars svenska namn är Satssjön.

Det sydsamiska namnet på den nedre delen av ån som från väster rinner ner till Kultsjön, vid vilken byn Saadteskenjuana/Saxnäs ligger, är nuförtiden Suevniejohke, där förleden Suevnie- betyder ’grönskan som renen vädrar och dras till’, medan dess övre lopp heter Saaksenjohke, tidigare namn på hela åsträckan. Åns källsjö ligger på den norska sidan och heter på sydsamiska Saaksenjaevre och sjöns norska namn är Saksenvatnet. Bredvid källsjön ligger berget med det sydsamiska namnet Saaksentjahke, där efterleden -tjahke betyder ’fjälltopp’ och vars norska namn är Saksenfjellet. Förleden Saaksen- syftar förmodligen inte på grund av avståndet till byn på det sydsamiska namnet Saaksneese utan namnet kan vara avlett av verbet saaksedh med betydelsen ’härskna’ och torde syfta på vattnets kvalitet och/eller smak. Det svenska Saxån återgår på det samiska namnet Saaksenjohke.

Stoere Vielie (Östra Fjällfjället)

Det äldsta belägget är den norska formen Felle field från 1739. Det sydsamiska namnet Stoere Vielie med betydelsen ’storfjället’ åsyftar den nordöstra delen av det fjällområde vars sydvästra del heter Ohtje Vielie, där förleden Ohtje betyder ’liten’. Ordet vielie med betydelsen ’fjäll’ är möjligen ett urnordiskt lånord och förekommer som efterled i samiska ortnamn på sydsamiskt område. På svenska heter fjällområdet Östra Fjällfjället medan den sydvästra delen heter Västra fjällfjället. Förleden Fjäll- i namnet är en försvenskning av det sydsamiska vielie och till denna har en förklarande svensk efterled fogats.

Våajmoe och Våajmoenloekte (Vojmsjön, Vojmån och Vikenviken)

Det äldsta belägget för sjön är Veimosior från 1273. Det sydsamiska sjönamnet Våajmoe, som även är namnet på ån, återgår kanske på ett namn, bildat till ett med norskans veima med betydelsen ’göra svängande rörelser’ besläktat ord, åsyftande åns slingrande nedre lopp. Svenskans Vojmsjön och Vojmån är försvenskningar av de sydsamiska namnen. I sjön Våajmoe finns viken Våajmoenloekte, med förleden böjd i genitiv och en efterled med betydelsen ’vik’. Det äldsta belägget är Wikenvik från 1833 avseendes gården Vikenäs. Vikens svenska namn Vikenviken har en dunkel etymologi, men förmodligen är förleden en försvenskning av ett äldre samiskt namn på viken eller näset.