Sägner

En sägen utspelar sig i den riktiga världen och på en bestämd plats. Den berättas som om den skildrar en verklig händelse och det är ofta meningen att vi ska tro på den.

Teckning med en kvinna som står framför en öppen eld och ett troll med ett barn i famnen kliver in genom dörren.

På 1800-talet handlade många sägner om troll och andra väsen. Här har Carl-Martin Bergstrand, föreståndare för Isofs arkiv i Göteborg år 1934–1964, illustrerat en sägen han upptecknat om bortbytingar. På bilden syns trollet komma åter med det stulna människobarnet, sedan dess moder hotat att kasta trollungen i elden (Isof, IFGH 6858, sid 170–171).

Trovärdig berättelse

En sägen eller folksägen är en berättelse som berättas på ett trovärdigt sätt och som ofta innehåller verkliga personer och platser i berättarens närhet. Både plats och personer kan bytas ut beroende på vem som berättar.

Sägnen är ofta kort med fast intrig och ett spännande upplägg, ibland med finurlig eller skämtsam slutkläm. Den sprids ofta genom muntligt berättande, men också skriftligt genom exempelvis internet.

Sägner kan ha olika syften. En sägen kan innehålla möten med övernaturliga väsen, men behöver inte göra det. Den kan förklara ett namn på en plats, något utmärkande i naturen eller händelser i omvärlden. Den kan också ha en uppfostrande funktion och handla om hur ett visst beteende kan löna sig eller straffa sig.

Lokalsägner och vandringssägner

En del sägner är unika och kopplade till en bestämd plats. De sprids sällan utanför den egna trakten och brukar kallas för lokalsägner.

Andra sägner kan spridas över mycket stora områden och kallas då för vandringssägner. I en vandringssägen är själva grundberättelsen densamma, medan personer och platser anpassas till lokala förhållanden.

Sägner då och nu

Nya sägner uppstår hela tiden i takt med att samhället förändrats och de berättas i nya sammanhang. I äldre tid handlade sägner ofta om troll och häxor, medan vi i dag berättar om rymdvarelser eller råttkött på pizzan.

I vår tid har internet gjort att sägner kan spridas både snabbare och längre. Många nya sägner skapas och sprids via exempelvis sociala medier och olika nätforum. Exempel på kända vandringssägner som började på internet är berättelser om getmannen och Slender man (som du kan läsa mer om i kunskapsbanken Lär dig mer om väsen i folktron).

Vi och de, här och där

Sägner hjälper till att skapa samhörighet och vi-känsla eftersom de innehåller gemensamma beröringspunkter, erfarenheter och föreställningar hos berättaren och åhörarna. Samtidigt handlar många sägner om företeelser, möten och personer som upplevs som annorlunda och återspeglar rädslor, fördomar och synen på ”de andra”. Sägner både nu och då säger därför mer om berättarna och deras föreställningsvärldar än personerna och platserna de handlar om.

Sägenresan – om märkliga händelser och platser

Sagobygden har tagit fram en digital sägenresa för barn som berättar sägner från hela landet. Till Sägenresan finns också en pedagogisk handledning för dig i skolan.

Mer om sägner på isof.se/folkminnen:

  • Bild på en karta.

    Coronavirus, ryktesspridning och vandringssägner

    Blogg

    I samband med oro eller rädsla har vi människor en förmåga att bli okritiska. Nu när rapporteringen om coronaviruset sprider sig världen över följer ryktesspridningen i dess fotspår. I det här blogginlägget tittar Isofs forskningsarkivarie Tommy Kuusela närmare på några av de rykten som florerar om coronaviruset just nu, och ger även exempel på några vandringssägner med koppling till Asien.

  • Digerdöden

    Blogg

    Minnet av digerdöden levde kvar länge i folktraditionen. Här tittar vi närmare på sägner runt den förödande farsoten.

  • Bokomslag i rött med svartvitt fotografi av en man i samisk kolt.

    Några sägner, seder och bruk

    Publikation

    Upptecknade efter lapparna i Åsele och Lycksele lappmark samt Herjedalen sommaren 1917 af Torkel Tomasson. År 1917 fick Torkel Tomasson ett bidrag på etthundra kronor från Norrländska Stundenters Hembygdsförening för att under sommaren uppteckna samiska traditioner. Uppteckningsarbetet resulterade i det manuskript som här för första gången ges ut i sin helhet.

Utforska sägner i Isofs arkiv

I Isofs folkminnesarkiv finns mängder av upptecknade sägner om exempelvis väsen, naturen, farsoter, lycka och olycka, kloka och klokskap med mera. Du kan själv utforska materialet i våra digitala arkivtjänster Folke och Sägenkartan.

Sägenkartan innehåller omkring 10 000 arkivuppteckningar om sägner från Sverige, Finland och Norge. I Folke kan du hitta ännu fler sägner från olika delar av Sverige. Sök via kartan eller fritext.

Fördjupning & lästips

Bengt af Klintberg (2005). Glitterspray & 99 andra klintbergare. Stockholm: Atlantis.

Bengt af Klintberg (1994). Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid. Stockholm: Norstedt 1994.

Bengt af Klintberg (2015). Svenska folksägner. Stockholm: Nordstedt.

Bengt af Klintberg (1995). Råttan i pizzan: folksägner i vår tid. Stockholm: Norstedts.

Jack Werner (2014, utökad nyutgåva 2020). Creepypasta: spökhistorier från internet.

Länkar

Podden När man talar om trollen: Myt, saga, sägen Länk till annan webbplats. (september 2020)