Rim och ramsor

Rim och ramsor är en typ av folkdiktning som vänder sig till både barn och vuxna.

I våra folkminnessamlingar finns många olika typer av rim och ramsor, för alla åldrar – både barn och vuxna. De har mestadels upptecknats efter muntligt berättande, vilket gör att rimmen och ramsorna ofta finns i flera olika versioner. Inte sällan är de upptecknade på dialekt.

Folkdiktning för barn

Rim och ramsor är en typ av folkdiktning som i många fall vänder sig till barn och används av barn. Ramsorna bygger på rytmiska uppräkningar och innehåller ofta rim. Ramsor för små barn skiljer sig från övriga barnramsor eftersom de lärs ut av vuxna till barn, och används av barn och vuxna tillsammans. En sådan ramsa är exempelvis ”Rida rida ranka”, när ett barn rider på en vuxens knä. Andra exempel är ”Baka baka kaka” och olika finger- och tåramsor.

Tröstramsor och räkneramsor

I samlingarna ingår även tröstramsor, som ofta kommer från folkmedicinen och som lästes över sår och småkrämpor. Överhuvudtaget är det många ramsor som går att spåra till folkmedicinen, till exempel ”Har du ont i magen så gå till Per i hagen”. Per i hagen var en benämning på växten rölleka, som ansågs kunna hjälpa vid magproblem.

Andra vanliga ramsor är räkneramsor som bland annat används för att räkna fram eller ut någon, i Västsverige även kallade palerim av verbet att pala. Några exempel är ”Ole, dole, doff ” och ”Äppel päppel pirum parum”. De innehåller ofta nonsensord och ord från andra språk, till exempel ”Ellinga vällinga” eller ”Esicke desicke luntan tuntan”.

Ole, dole, doff
Kinkiade koff
Koffiane birke bane,
Ole, dole, doff.

Deltagarna stå (i en ring) med båda händerna framsträckta knutna. Ledaren – också med knutna händer – slår med sin högerhand i tur och ordning ett slag på var hand – även sina egna – under det att han upprepar ramsan med ett ord för var slag. Den hand, på vilken det sista doff faller, sänkes ned och deltager ej mera i räkningen. Ledaren fortsätter omedelbart på ny kula. Och så vidare. Så snart ett barn får båda händerna ”utslagna”, är det fritt och går ur ringen. Den som till sist står där med en hand (möjligen båda händerna) oslagna, han är dömd och får stå, när leken börjar.

Berättat i Göteborg, Västergöland år 1931 (Isof, IFGH 2441) Länk till annan webbplats.

Hoppreps- och minnesramsor, tungvrickare och ramsor knutna till året

En annan typ av ramsor är hopprepsramsor och klapplekar. De tidiga hopprepsramsorna var ofta baserade på kända sånglekar. Det finns även minnesramsor som ”30 dagar har november, april, juni och september”, pedagogiska ramsor som ”A-B-C-D råttan kokar te”, och lekramsor som ”Bulleri bulleri bock”.

Tungvrickare används för att visa upp sin färdighet, antingen genom att minnas en väldigt lång ramsa eller att, utan att staka sig, läsa en ramsa med svåra ljudkombinationer. Till dessa ramsor hör exempelvis ”Flyg fula fluga flyg”, ”Sex laxar i en laxask” och ”Packa pappas kappsäck”. Tungvrickare har mycket gemensamt med kedjeramsor, som i sin tur är besläktade med kedjesagor, där en handling leder till en annan och upprepning används som effekt.

Dessutom förekommer rim och ramsor kopplade till årscykeln, till exempel till första april och första maj, i påskbrev och vid rim till julgröten.

April, april
di dumma sill
ja kan narra dej vart ja vill.

Berättat av kvinna född 1900, Vättlösa, Västergötland (Isof, IFGH 2606) Länk till annan webbplats.

Maj, maj måne,
dumme fåne,
jag kan narra dej till Skåne.

Berättat av kvinna född 1900, Vättlösa, Västergötland (Isof, IFGH 2606) Länk till annan webbplats.

Namnrim, retramsor, skämtramsor och härm

Likaså finns namnrim, till exempel ”Anna panna stekte fläsk”, och retramsor som ”Skvallerbytta bin bång, går i alla gårdar, slickar alla skålar”. I äldre folklig tradition förekom också lögnramsor, smädesramsor och hånramsor. I samlingarna finns också många skämtramsor.

Allting har en ände,
korven den har två,
pannkakan har ingen,
men den går åt ändå.

Upptecknat i Töllsjö och Sandhult, Västergötland år 1928 (Isof, IFGH 1816, sida 16) Länk till annan webbplats.

Allting har en ände,
men korven den har två,
skär en å´n på metten,
så e de två ändå.

Berättat av kvinna född 1864, Bergum, Västergötland (Isof, IFGH 2758, sida 13) Länk till annan webbplats.

Härm är en särskild typ av ramsor som imiterar eller uttyder exempelvis djurläten eller ljudet av arbetsredskap.

På måndagskvällen klagar hjulet på spinnstolen: ”Vicka ä lång.”

Upptecknat i Västra Vingåker i Södermanland 1940 (Isof, ULMA 13557)

Älskar, älskar inte och andra orakelramsor

Det förekommer även rim som läses vid knäppning av knappar, knappramsor. De hör till orakelramsorna, alltså ramsor som läses för att utröna framtiden. Orakelramsor används också samtidigt som blad plockas från en blomma, även kallade prästkrageramsor. ”Älskar, älskar inte” känner många till, men i våra äldre folkminnessamlingar finns även andra varianter.

När de plockade sönder en prästkrage för att få veta, om en viss person tyckte om dem, läste de så här: Han vill, hon vill, båda vilja, ingen vill.

Berättat av man född 1853, Hyssna, Västergötland (Isof, IFGH 4793) Länk till annan webbplats.

Han älskar av hjärtat, rätt mycket, helt litet, alls intet.

Berättat av kvinna född 1910, Ränneslöv, Halland (Isof, IFGH 5118) Länk till annan webbplats.

Det finns också knapp- och prästkrageramsor med andra teman, exempelvis den kommande bostaden, ”Herrgård, bonnagård, torp, backstuga”, men också med teman som klädsel och åkdon.

Barnen skulle räkna knapparna i mors tröja eller blus och säga: Sammet, siden, trasa, lump, och se om de fick det bra när de blev stora.Berättat av kvinna född 1898 , Gällared, Halland (Isof, IFGH 6128)

Man brukar räkna på prästkragar: Åkkärr, dyngkärr, trilla, vagn.
Sista bladet i prästkragen man plockar av, visar vad man kommer att få åka i. På senare åren har man förändrat leken till: Lyxbil, bil, kärra, gigg.

Upptecknat år 1934 i Sunnemo socken, Värmland (Isof, IFGH 3397) Länk till annan webbplats.

Exemplen ovan visar ett axplock från arkivsamlingarna. Fler rim och ramsor finns att söka i vår digitala arkivtjänst Folke.