Skämthistorier, vitsar och gåtor

Skämt och gåtor är ofta nära sammankopplade med tidsålder och människans existensvillkor. Vad som uppfattas som roligt förändras därför över tid. I våra folkminnessamlingar finns många exempel på skämthistorier, vitsar och gåtor.

Skämthistorier och vitsar

Skämthistorier och vitsar är ofta tidsbundna – vad som uppfattas som roligt eller inte förändras över tid. Ett skämt kan användas för flera olika ändamål. Utöver det uppenbara syftet att roa, kan ett skämt i rätt ögonblick lätta upp en tryckt stämning, ett skämt kan utmana samhällshierarkier och uttrycka samhörighet i olika grupper.

Skämt kan baseras på verbala kvickheter, ordvitsar och andra ordlekar, de kan vara ironiska och till och med surrealistiska. Ett skämt kan i många fall kräva en viss förförståelse. Ibland ger skämthistorier uttryck för stereotyper, och ibland ligger skrattet i det förbjudna.

I våra äldre folkminnessamlingar finns huvudsakligen folkliga skämt om olika yrkespersoner, som prästen, pigan eller drängen. Skämthistorierna kan exempelvis handla om husförhör, om gubben och gumman, och om kungar och andra historiska personer.

Exempel ur arkiven

På ett stelle hade en ko blivet sjuk, en klok gubbe tillkallades, efter att denne undersökt kon, ordinerade han husmodern att koka en gröt, av risgryn och mjölk, samt mycke socker och smör uti, när så gröten blev färdig, gick gubben åt ladugården mäd den, dock efter att först ha befallt, att ingen fick vara mäd honom, en pojke lade sig dock på lur för att genom en springa iaktaga, vad gubben gjorde, inkommen i ladugården satte sig gubben under kon, samt började själv äta upp gröten, sägande, ”Jag heter Pär Göte, sitter under nöte, äter gröten den söte, gör de inte godt, så gör de väl inte ont”.

Upptecknat av Oskar Olsson i Stenkyrka, Bohuslän år 1929 (Isof, IFGH 1708) Länk till annan webbplats.

Vad fiskaren sade: Jag fick napp, men fisken kunde inte hålla masken.Upptecknat av Agneta Lilja, Sverige allmänt (Isof, ULMA 38437)

Vad gumman sade då hon blev uppmanad att köpa almanacka: Jag köpte en i fjol, och hon är nog som all ny.

Upptecknat av Gerd Enequist i Norrbotten (Isof, ULMA 1835:8, sida 22)

Gåtor

Gåtor är en underhållningsgenre som bygger både på språkbehärskning och logik. En viktig princip är användningen av homonymer, det vill säga ord som kan ha två betydelser. En annan är att språket kan förstås både bokstavligt och metaforiskt.

Gåtan är alltså en lek med ord och betydelser som kräver tolkning, och som kan ta flera olika former. Den kan vara vagt formulerad eller innehålla vilseledande ledtrådar för att utmana lyssnaren att tänka kritiskt och bortom uppenbara slutsatser. Ofta utgörs gåtan av en fråga som inbjuder lyssnaren att tolka vad som just sagts.

I de folkliga gåtorna finns många likhets- och skillnadsgåtor där homonymer och indelningar är grunden. Det finns också en form som består av uppräkningar av olika attribut, där det gäller att från delarna sluta sig till helheten. Ytterligare en grupp av gåtor handlar om att skapa spänning mellan det tabubelagda och det harmlösa.

Gåtor grupperas på flera olika sätt, ibland efter gåtans svar och ibland efter formen. När det gäller den senare är det vanligt att dela in gåtor i huvudgrupperna sakgåtor, berättelse- och benämningsgåtor samt lärogåtor.

Sakgåtor handlar om en viss person, sak eller företeelse. Det är gåtor om människan, människokroppen och människolivet, gåtor om arbeten och sysselsättningar, yrkesutövare, redskap och föremål, gåtor om livsförnödenheter, byggnader och deras inredning, samt om djur, växter, naturen och naturföreteelser.

Berättelse- och benämningsgåtor, som med förtäckta eller förvrängda ord skildrar en tilldragelse eller en situation, kallas också för situationsgåtor. De ingår ofta i en saga eller annan större ramberättelse. I denna grupp finns exempelvis brudlösningsgåtor, där ett antal gåtor måste lösas för att ett bröllop ska kunna bli av. Här ingår också halslösningsgåtor, även kallade livdömdas gåtor, där en fånge får chansen att bli fri genom att formulera en gåta som ingen i rätten kan lista ut svaret på.

Lärogåtor, slutligen, syftar till att väcka eftertanke, inskärpa ett minne eller lösa ett problem. Lärogåtor har ofta bibliska och religiösa motiv. Till gruppen hör räknegåtor som finns i många varianter.

Utöver dessa olika kategorier av gåtor finns även andra indelningar och benämningar: namngåtor, skämtgåtor, rimgåtor, lånegåtor, valgåtor, släktskapsgåtor, kärleksgåtor, dubbelgåtor, kombinationsgåtor med flera. Ibland går de olika kategorierna i varandra.

Exempel ur arkiven