Folktro och föreställningsvärldar

Om begreppet folktro

Övernaturliga händelser och magiska ritualer hör hemma i det vi samlar under begreppet folktro. I våra folkminnessamlingar finns ett stort antal berättelser om övernaturliga väsen, andar och andra skepnader. I samlingarna finns också tusentals uppteckningar om vardagsmagi. Ritualerna rör ämnen som tur och otur, lycka och avund. Det kan handla om tydor, varsel, spådomar och önskningar. I dagligt tal kallas dessa föreställningar ofta för skrock eller vidskepelse. Arkivsamlingarna omfattar även många uppteckningar om folkmedicin, klokskap och svartkonst.

Vad menas egentligen med folktro? Det är inte okomplicerat att svara på, eftersom det finns olika förklaringar som kan skilja sig åt mellan kulturer men även mellan forskare. Enkelt uttryckt är det folkliga föreställningar som inte helt överensstämmer med den lära och de förklaringsmodeller som erbjuds av de officiella religionerna eller av naturvetenskapen.

De berättelser, seder och bruk som folktron består av har förts vidare från generation till generation – vanligen genom muntligt berättande – inom familj och släkt, men även inom umgängeskretsar och i arbetsmiljöer. Idag formas och förmedlas vår tids folktro även av böcker, tv, filmer, internet, sociala medier med flera.

Många av dåtidens väsen var förknippade med naturen. Beroendet av naturen för det dagliga levebrödet var stort, och den kunde upplevas som både nyckfull och mystisk, styrd av makter som det gällde att förhålla sig till. Folktrons väsen har också haft en uppfostrande och normerande roll, både för barn och vuxna. Det kunde handla om att varna för farliga platser eller att värna moral och hårt arbete. Folktron kunde ge människor mening och sammanhang i livet, med råd om hur de skulle förhålla sig till sin omgivning. Folktrons berättelser kunde också gestalta inbillade faror och bekräfta stereotypa föreställningar om olika grupper i samhället.

Folktron hör hemma i den föreställningsvärld som råder, och förändras därför med tid och rum. Många väsen som det talades om i det förindustriella bondesamhället är numera bortglömda, andra är kända och vissa lever fortfarande kvar i vår tids folktro. Hur mycket folk har trott på det som har berättats om folktrons väsen och övernaturliga händelser har naturligtvis varierat. Det har funnits personer som varit fullt övertygade, men också de som varit mer skeptiska eller helt avvisande. Tilläggas kan att det i alla tider funnits ett underhållningsvärde i berättelser om det övernaturliga.

Även praktiker kring vardagsmagiska ritualer har varierat över tid. Flera föreställningar från förr om vad som gav tur eller otur är sedan länge glömda, andra lever kvar och nya har tillkommit. Också idag finns det personer som undviker att lägga nycklar på bordet, att gå under en stege eller att gå på A-brunnar. De flesta kanske inte riktigt tror på det, men vill ta det säkra före det osäkra. Flera inslag i den folkliga läkekonsten har försvunnit, samtidigt som andra delar fortfarande praktiseras. Många ritualer och magiska formler för att förebygga eller bota sjukdomar räknas till det förgångna, medan traditionella kunskaper om läkeväxter levt vidare på olika sätt.