Tur och otur, lycka och olycka

”Det betyder otur att lägga nycklarna på bordet”. Vardagsskrock hör intimt samman med föreställningar om tur och otur, lycka och olycka. Föreställningarna är uråldriga men också vanliga i vår egen tid.

Allmogesamhället genomsyrades av tanken om att det fanns en förutbestämd och begränsad mängd lycka. Hade någon mer lycka än vanligt, betydde det att någon annan drabbades av olycka. Som en konsekvens av tankegångarna växte föreställningar om trollkunniga fram, som troddes kunna stjäla lycka. Samtidigt uppstod ritualer med syfte att bibehålla eller utöka sin fiskelycka, jaktlycka, smörlycka och så vidare.

Den trettonde är olycksdag och infaller den på en fredag är det ännu värre.Berättat av kvinna född 1912, Gästrikland (Isof, ULMA 29065)

Att hitta en fyrklöver betyder lycka/rikedom.
Berättat av kvinna född 1973, Tierp (Isof, DAGF 2312)

När man hittar en nyckelpiga så kommer man vinna eller få pengar.
Berättat av kvinna född 1992, Emmaboda (Isof, DAGF 2312)

Föreställningar om den begränsade lyckan lever i viss mån vidare. Om en idrottsman inför en tävling tror sig kunna utöka sin lycka förutsätts det ske på motståndarnas bekostnad. Vardagsskrock hittar man ofta inom områden som uppfattas som osäkra. Många exempel på skrock rör till exempel kärlek och vänskap, två områden som engagerar men också är svåra att kontrollera.

Föreställningarna om tur och otur förändras. Generation efter generation lägger till, drar ifrån och anpassar de magiska föreställningarna till sina liv och värderingar. I Isofs samlingar finns ett stort arkivmaterial som belyser föreställningarna, från 1800-talets allmogesamhälle fram till idag.

Röster från arkivet

Det var dagar som kallades tyko-brahedagar. Det skulle vara sådana dagar som det var otur med. Men vilka dessa dagar är, mins jag inte. Den 13 i månaden skulle vara olycksdag. Så var det torsdag som inte skulle vara bra. Fredag skulle en inte fara lång väg eller flytta. En fick otur.

Berättat av Otto Larsson i Silbodal, Värmland (Isof, IFGH 3874) Länk till annan webbplats.

Ligger ett par halmstrån, stickor eller pinnar i kors på vägen, så betyder det olycka för den, som stiger över eller trampar på korset. Går man omkring det, så har det ingen betydelse alls. (...)

Den som vid en måltid råkar få många brödsmulor på bordduken, har att vänta sig många bekymmer under den närmaste framtiden. (...)

Att döda eller skada en groda medför otur (...)

Stiger man upp med galen fot först, så går det olyckligt för en hela den dagen. Det är så att var och en har vant sig, att vid uppstigningen ur sängen på morgnarna alltid föra samma ben först över sängstocken. (...)

Mötte man ett fruntimmer, som hade förkläde på sig, så var det bäst att vända om med detsamma. För det blev ändå bara otur den gången. (...)

Springer en katt över vagen framför en betyder det också otur. Den brytes dock, om man spottar tre gånger, då man ser katten. (...)

Berättat år 1927 av Theres Kalén (född 1877) i Arnäs socken, Ångermanland (Isof, IFGH 1139) Länk till annan webbplats.

Om någon går o fiskar el. jagar ska man aldrig önska denna lycka till, ty det bringar bara olycka. Ska i stället sparka efter dom el. kasta något ex en liten sten el. pinne e.dl.

Berättat år 1927 av Vendela Olsson (född 1877) i Steneby socken, Dalsland (Isof, IFGH 1062) Länk till annan webbplats.

Om man fick se en stor svart spindel, skulle man spotta tre gånger på denna, sedan taga den med sig och släppa den inne i stugan, den medförde lycka och välgång. (...)

Om man mötte en katt i dörrn, betydde otur.

Berättat av Jan Danielsson (född 1842) i Silbodals socken Värmland (Isof, IFGH 772) Länk till annan webbplats.

Mer om tur och otur, lycka och olycka på isof.se/folkminnen:

Filtrera resultatet

Det här formuläret postas automatiskt

  • Folktro om sömnad

    Blogg

    I den här bloggtexten går Tommy Kuusela igenom uppteckningar från Uppsalaarkivet som rör folkliga föreställningar om sömnad, sytråd och nålar — ett ämne som tidigare inte utforskats närmare.

  • Vykort från skottåret (

    Skottår och skottdag

    Kunskapsbank

    I år är det inget skottår och månaden februari har därför sina vanliga 28 dagar. Nästa gång det blir skottår är år 2024.

  • Tycho Brahe tavla Skoklosters slott

    Tykobrahedag

    Kunskapsbank

    Känns det som att allt går snett i dag? Inte undra på – 11 januari är ju den värsta tykobrahedagen av dem alla!

Utforska tur och otur, lycka och olycka i Isofs arkiv

I de äldre folkminnessamlingarna finns tiotusentals berättelser om tur och otur. Du kan själv utforska materialet i Folke – sök via karta eller använd fritextfältet. På Folkewebben hittar du en temasida om vardagsmagi med tips på sökord, frågelistor och fördjupande litteratur.

Fördjupning och lästips

Fredrik Skott (2021): Vardagsskrock: från abrakadabra till önskebrunn. Malmö: Polaris fakta.