1. Fil/dokument

    Trenderna som präglar 2024 års nyord

    Myndigheten Isof Svenska Pressmeddelande

    dekadens under sommarperioden som en livsstil. Och med ordet rawdogga blir det plötsligt en grej att göra ingenting, säger Linnea Hanell. Engelskan är alltjämt den vanligaste källan till lånord. Men i 2024

  2. Fil/dokument

    Fördjupning – titta, lyssna och läs

    Dialekter Utbildningsmaterial

    med tillhörande transkriptioner. I boken finns också en kommentardel innehållande bohuslänskans utveckling genom tiderna, uttal, ordböjning, ordbildning, ordförråd, lånord samt meningsbyggnad

  3. Fil/dokument

    Öckerö–Öxnevalla

    Namn

    sundet öster om Frösön’). Samerna har haft flera namn på staden. Det mest använda och numera officiella sydsamiska namnet Staare innehåller ett nordiskt lånord med betydelsen ’stad’. Östertälje stadsdel

  4. Fil/dokument

    Sádijávrre–Sövestad

    Namn

    Sommere 1570-talet. – Namnet på denna unga villa- och sommarstugebebyggelse avsåg äldst ett ägomarks- och strandområde. Det innehåller troligen det lågtyska lånordet sömere ( somer ) ’kärl; spannmålsmått

  5. Fil/dokument

    Padjelanta–Pärlälven

    Namn

    mark’. Pello tätort, Övertorneå sn, Norrbotten. – Orten delas av riksgränsen i en svensk och en finsk del. Namnet, äldst belagt 1539, återgår kanske på nordsam. biellu ’skälla, klocka’ (nordiskt lånord

  6. Fil/dokument

    Nacka–Nöttja

    Namn

    spärrstängsel’ (nordiskt lånord). En samisk flyttled passerar fjället, där det funnits ett rengärde. Det anförda äldsta belägget 1742 är en norsk form av namnet. Norrahammar f.d. brukssamhälle, delav Jönköpings

  7. Fil/dokument

    Madesjö–Mösseberg

    Namn

    enstaka mark -namn. Den äldsta betydelsen av ordet mark är sannolikt ’rand, gräns’ (besläktat med latinets margo ’rand’, jfr lånordet marginal ). Möjligen kan denna ursprungliga innebörd ingå i vissa

  8. Fil/dokument

    Lackalänga–Lövö

    Namn

    Lackalänga–Lövö Förkortningar och ordförklaringar Lackalänga sn, Torna hd, Skåne. (in) Lakkælengæ 1326. – Sockennamnet är givet efter kyrkbyn. Det innehåller i förleden troligen ett äldre ånamn fda. * Lakk , bildat till fda. lakka ’gå långsamt’ med

  9. Fil/dokument

    Kaalasjärvi–Köpingsvik

    Namn

    av Kainus , som är en variantform av ett finskt namnelement Kainu ’öppning, gap’ (nordiskt lånord) med anknytning till fiskevägar. Kainus och dess samiska motsvarighet Gáinnas syftar här på Kalixbygden

  10. Fil/dokument

    Jakobsberg–Jösse

    Namn

    möjligheten att namnet sammanhänger med det sydvästfinska ånamnet Eura , ursprungligen ett urgermanskt lånord med betydelsen ’(vatten)ådra’. Jävsjön sjö, Kalls sn, Jämtland. Giäfwan 1645, Jeffsiön 1685. – Halva