Amanda Lind och andra politiker med träd-efternamn

September 2026, valmånad! I vår inofficiella bloggserie om partiledarnas efternamn (se Andersson, Åkesson och Mohamsson) har turen nu kommit till Miljöpartiets språkrör Amanda Lind – och andra riksdagsledamöter vars efternamn sammanfaller med beteckningar på träd.

Träd i efternamn

Träd kan finnas i våra efternamn på flera sätt. Det vanligaste är att de utgör förleden i tvåledade efternamn, som Lindberg, Björklund och Ekström, och de finns också ofta i vad vi kallar avledda namn, som Lindén och Lindell. Träd i slutet av ett namn är ovanligt, även om det förekommer, t.ex. i Söderlind. Men det vi ska titta på i dag är simplexnamn, alltså enledade namn som Lind, Björk och Gran, som sammanfaller med beteckningar på träd. I detta inkluderar jag även dekorativa stavningar som Lindh, Björck och Grahn. Om man räknar Lind och Lindh respektive Björk och Björck som samma namn, finns 18 olika träd-efternamn med minst 850 bärare i Sverige. (Namnet Syrén, med runt 900 bärare, ingår dock inte – ack, syrenen klassas som en buske.) Vi ska titta närmare på var i Sverige dessa namn är mer och mindre vanliga – finns det något samband med var motsvarande träd växer? Och självklart ska vi också ta reda på om namnen har varit representerade i riksdagen – det här är ju ändå en valspecial.

Lind och Lindh

Amanda Linds efternamn Lind är en bra start, dels eftersom det är det vanligaste träd-efternamn vi har (stavningen Lind har drygt 16 300 bärare, stavningen Lindh drygt 5 500), dels eftersom det har en stark ställning som politikernamn. Amanda Lind har varit miljöpartistiskt språkrör sedan 2024 och suttit i riksdagen sedan 2022, och var dessutom idrotts- samt kultur- och demokratiminister 2019—2021. Och så har vi förstås Anna Lindh (1957—2003), som förutom socialdemokratisk riksdags­ledamot 1998—2003 också var miljöminister 1994—1998 och utrikesminister 1998—2003. I vår nuvarande riksdag sitter sedan 2018 dessutom socialdemokraten Eva Lindh.

Hur ser det då ut med den geografiska utbredningen av Lind/Lindh? Nästan alla namn har flest bärare i storstäderna, helt enkelt för att det bor flest människor där, och det blir ju lite ospännande att konstatera att en lång rad namn har flest bärare i Stockholm. Därför undersöker jag i stället namnens frekvenser, dvs. antalet namnbärare i förhållande till folkmängden. Den namnstatistik jag har tillgång till baserar sig på Sveriges 21 län, så därför anges frekvenserna länsvis. (För den som vill friska upp var t.ex. Kronobergs eller Västernorrlands län ligger, finns en länskarta här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..)

Lind stavat utan h har högst frekvenser i mellersta Sverige, i Gävleborgs, Dalarnas och Uppsala län, medan frekvenserna är lägst i södra Sverige. För Lindh med h finns de högsta frekvenserna i stället i Västmanlands, Västerbottens och Gotlands län, och de lägsta i Norrbottens och Västernorrlands län. Med undantag för den höga frekvensen i Västerbottens län har alltså Lindh med h en sydligare utbredning, medan Lind utan h en nordligare – som vi ser kan stavningsvarianter av samma namn ibland ha olika geografisk utbredning. Utbredningen för trädet lind följer i stort sett ”limes norrlandicus”, den biologiska norrlandsgränsen, dvs. en tänkt linje lite snett över Sverige, ungefär mellan södra Värmland och Gästrikland. Den höga frekvensen för efternamnet Lindh i Västerbottens län avviker alltså mycket från lindens utbredning.

Björk, Ek och Palm

Det näst vanligaste träd-efternamnet i Sverige är Björk/Björck, där stavningen Björk har nästan 13 400 bärare och stavningen Björck runt 1 250. Även här finns både nuvarande och tidigare riksdagsledamöter, varav den mest kände kanske är moderaten Anders Björck. Björck var riksdagsledamot i över 30 år, från 1969 till 2002, och dessutom försvarsminister 1991—1994 och förste vice talman 1994—2002. I skrivande stund finns hela tre riksdagspolitiker med Björk/Björck som efternamn: två socialdemokrater, Patrik Björck och Peder Björk, samt Centerpartiets Malin Björk (ej att förväxla med Vänsterpartiets Malin Björk, som tidigare suttit i Europaparlamentet och som kandiderar till riksdagen i årets val).

Även efternamnet Björk har högst frekvenser i mellansverige, i Dalarnas, Örebro och Gävleborgs län, och lägst frekvenser i sydöstsverige samt i Mälardalen. Den ovanligare stavningen Björck har högst frekvens i Kronobergs län (Anders Björck är född i Nässjö i angränsande Jönköpings län). Björkar av olika slag växer över hela landet: vårtbjörk och glasbjörk finns sällan i fjälltrakterna, men där finns å andra sidan fjällbjörken och dvärgbjörken.

Även efternamnet Ek kan stoltsera med en tidigare minister: centerpartisten Lena Ek var miljöminister 2011—2014 och riksdagsledamot 1998—2004 samt 2014—2015. Ytterligare en centerpartistisk Ek finner vi i Magnus Ek, som satt i riksdagen 2018—2022. Efternamnet Ek är det tredje vanligaste träd-efternamnet i Sverige; knappt 9 500 personer stavar Ek, ytterligare 550 Eek och knappt 50 Ehk. Trädet ek finns framför allt söder om den biologiska norrlandsgränsen. Efternamnet har generellt sina högsta frekvenser inom ungefär samma område, men med ett slående undantag: allra högst frekvens har namnet Ek faktiskt i Norrbottens län.

Näst i tur kommer ett namn där motsvarande träd inte finns i Sverige överhuvud taget, nämligen Palm. Efternamnet har däremot runt 8 200 svenska bärare, och har i riksdagen representerats av socialdemokraten Veronica Palm under åren 2002—2015. Och vi kan ju också dra oss till minnes att en av dem som 1889 grundade Sveriges socialdemokratiska arbetareparti var August Palm (1849—1922). Namnet Palm har högst frekvens i Jönköpings län och lägst i Norrbottens.

Alm, Grahn och Hägg

Efternamnet Alm bärs av drygt 6 000 personer i landet, och två av dessa är miljöpartisten Janine Alm Ericson, som suttit i riksdagen sedan 2014, och moderaten Ann-Sofie Alm, som gjort det sedan 2018. Efternamnet har högst frekvenser dels i Blekinge län, dels runt Mälaren. Lägst frekvenser hittar vi i Jämtlands och Västernorrlands län. Med vissa undantag stämmer faktiskt namnets utbredning ganska bra med trädets, som växer framför allt söder om den biologiska norrlandsgränsen.

För efternamnet Gran/Grahn är den dekorativa stavningen Grahn, med sina drygt 4 300 bärare, vanligare än Gran, med knappt 1 100. I riksdagen satt mellan 1979 och 1988 Olle Grahn för Folkpartiet – alltså det parti som 1990 bytte namn till Folkpartiet Liberalerna och 2015 till enbart Liberalerna. (Olle Grahn var dessutom ersättare redan under 1977, och om vi nu ska snacka ersättare kan man också nämna moderaten Helena Grahn, som är ersättare i nuvarande riksdag.) Namnet Gran stavat utan h har högst frekvens i Norrbottens län, medan Grahn med h ligger högt i både Norrbottens och Västerbottens län. Trädet gran växer i hela landet förutom i de allra nordligaste fjällområdena.

Efternamnet Hägg har runt 3 350 bärare, och i riksdagshistoriken hittar vi socialdemokraten Carina Hägg under perioden 1995—2014. Namnet Hägg har en spännande utbredning: frekvensen på Gotland är faktiskt nästan tre gånger så hög som i något annat län. Men så var det ju det här med att frekvens inte anger antalet bärare, utan antalet bärare i förhållande till länets befolkning – och Gotlands län har med god marginal den minsta befolkningen av Sveriges län. Skulle man titta enbart på hur många personer som heter Hägg, finns det många fler i storstadslänen. Men det frekvensen berättar är att om man frågar 1 000 personer vad de heter, så är det på Gotland man har störst chans att träffa på någon som heter Hägg. Bortsett från det skyhöga värdet på Gotland är frekvenserna ganska jämna, och högst i ett band över södra delen av Norrland och östra delen av Svea- och Götaland. Som träd förekommer häggen i hela landet.

Asp, Pihl och Lönn

Nästa träd-efternamn i ordningen är Asp, med runt 3 100 bärare – men chockerande nog har inte en enda av dessa suttit i riksdagen! (Vad ska en stackars forskare göra? Falsifiera data för att få en obruten svit?? Nej, nej, nej. Ett nollresultat är också ett resultat. Om än ett lite tråkigare sådant.) Namnet Asp har högst frekvenser i mellersta Sverige, i Dalarnas och Gävleborgs län, medan trädet finns i hela landet.

Likt Grahn/Gran är Pihl/Pil ett namn där den dekorativa stavningen är vanligast: Pihl bärs av nästan 2 500 svenskar, Pil av under 20. I riksdagen finns sedan 2022 socialdemokraten Ewa Pihl Krabbe. Efternamnet har överlägset högst frekvens i Östergötlands län. Annars är frekvenserna höga framför allt i sydsverige, vilket stämmer bra överens med pilträdet, som trivs bäst söder om den biologiska norrlandsgränsen.

Efternamnet Lönn bärs av runt 2 250 personer i Sverige. I riksdagen finns ingen fast ledamot med namnet Lönn, men vi tröstar oss med att sverigedemokraten Daniel Lönn har varit tjänstgörande ersättare under 2023 och 2025. Likt Pihl har Lönn högst frekvens i Östergötlands län. De lägsta frekvenserna finns på Gotland samt i Norr- och Västerbottens län. Lönnen växer framför allt i Svea- och Götaland, men även längs Norrlandskusten.

Ahl och Ask

Ahl/Al följer vårt välkända mönster där varianten med dekorativ stavning dominerar: Ahl har nästan 2 000 bärare; Al knappt 200. Bland tidigare riksdagsledamöter hittar vi socialdemokraten Siw Willgren-Ahl (i riksdagen 1995—2010), sverigedemokraten Jeff Ahl (2014—2018) samt centerpartisten Abir Al-Sahlani .... nej, stopp stopp, det där var ju inte al som i trädet al, utan al som i den arabiska bestämda artikeln. Åter till trädet: det växer i Svea- och Götaland samt längs Norrlandskusten. Även efternamnet är ovanligare i Norrlandslänen, och den högsta frekvensen hittar vi, återigen, i Östergötlands län.

Efternamnet Ask bärs av knappt 1 950 personer, varav en är moderaten Beatrice Ask, riksdags­ledamot 1994—2019 och därtill skolminister 1991—1994 samt justitieminister 2006—2014. Namnet är vanligast i sydsverige, med de högsta frekvenserna i Skåne och Kronobergs län, men har relativt höga frekvenser även i Norr- och Västerbottens län. På Gotland samt i Jämtlands och Västernorrlands län bor det däremot max 4 personer med efternamnet Ask. (Vänta nu, tänker ni förstås, är Ask så ovanligt i Jämtlands län? Beatrice Ask är ju från Sveg, som ligger i just Jämtlands län? Jo, så är det, men jag gissar att hennes pappa, Sven Ask, helt enkelt kom någon annanstans ifrån.) Som många andra träd finns asken framför allt söder om den biologiska norrlandsgränsen.

Lager och Ehn

För att få tag på en riksdagsledamot med efternamnet Lager får vi gå en bit bakåt i tiden, men där hittar vi kommunisten Fritjof Lager (1905—1973), som satt i andra kammaren 1946—1952 och i första kammaren 1962—1965. Namnet har knappt 1 700 bärare och är vanligast i Uppsala län och söderut. Lagerträdet växer inte vilt i Sverige, men i Botaniska trädgården i Uppsala, faktiskt bara några minuters promenad från Isof, finns tre krukväxande lagerträd från Carl von Linnés tid, som hör till världens äldsta krukodlade växter. Tidigare användes blad från dessa träd till lagerkransarna som de filosofie doktorerna får vid promotionen, men med ett ökande antal doktorer att bekransa importerar man numera lagerkransarnas blad från Italien – dock med undantag för heders­doktorerna, vars lagerkransar fortfarande binds med blad från Linnés lagrar.

Tänk er att benämningen på enbusken ska användas som efternamn, och gissa hur det oftast stavas? Precis, Ehn, helt parallellt med Grahn, Pihl och Ahl. Efternamnet Ehn har runt 1 350 bärare; efternamnet En blott 7. Och i riksdagen satt mellan 2006 och 2014 miljöpartisten Tina Ehn. Namnet Ehn har sin högsta frekvens i Gävleborgs län, och är annars vanligt i landets södra hälft, med undantag för Skåne, Blekinge och Hallands län där frekvenserna är lägre. Enen, däremot, växer över hela landet.

Ceder, Hassel, Book och Rönn

Ju ovanligare efternamn, desto mindre sannolikt blir det förstås att hitta en riksdagspolitiker. Varken Ceder, med drygt 1 200 bärare, Hassel med drygt 1 000 eller Bok/Book, med 130 respektive 720, har ännu representerats i Sveriges riksdag. (Dock kandiderade Filip Ceder till riksdagen för Moderaterna vid 2006 års val, och Johan Hassel var Socialdemokraternas internationella sekreterare mellan 2018 och 2022.) Dagens sista riksdagsledamot blir därför liberalen Cecilia Rönn, som innehar en riksdagsplats sedan 2022. Efternamnet Rönn har knappt 1 000 bärare och högst frekvenser i Kronobergs län samt i mellansverige. Rönnen växer över hela landet. Cederträdet växer som bekant inte i Sverige, men det gör hassel och bok, dock framför allt söder om den biologiska norrlandsgränsen. Motsvarande efternamn har generellt ganska låga frekvenser, men med toppar i Södermanlands län (Ceder), Värmlands län (Hassel) respektive Blekinge län (Book).

Vilka trädbeteckningar används som efternamn?

Vilka typer av träd är det då vi använder som efternamn? Med undantag för Lager, där vårt äldsta belägg är från 1703, är alla ovannämnda namn belagda sedan 1600-talet. Det är alltså en gammal namntyp vi har att göra med. Många av namnen sammanfaller med vanliga och älskade träd, och många av landets trädslag, plus ett några utländska, finns representerade. Men det finns faktiskt ett både vanligt och älskat träd som saknas. Vet ni vad jag tänker på? Ja, just det, tallen! Varför heter vi inte Tall eller Fur i någon större utsträckning? Tall är belagt som efternamn 1704, dvs. det har nästan lika lång historia som Lager. Men till skillnad från Lagers knappt 1 700 bärare har Tall idag bara 280. Efternamnet Fuhr/Fur finns inte i Isofs namnsamlingar, men däremot i folkräkningen från 1880. I dagsläget heter 15 personer Fur och 41 Fuhr. Både Tall och Fuhr/Fur har alltså använts länge som efternamn. Men varför är de så ovanliga, när tallen är ett av våra vanligaste träd? Och därtill ett påfallande högrest och stiligt träd, tillika Härjedalens landskapsträd? Obegripligt.

Att Lind är det vanligaste av träd-efternamnen är däremot föga förvånande – linden räknas till de ädla trädslagen, har en poetisk klang, och förekommer också som förled i några av våra vanligaste tvåledade efternamn, som Lindberg, Lindström och Lindgren. I Leibring & Mattfolks (2024 s. 166) undersökning av träd i efternamn oavsett namntyp, är lind det vanligast förekommande trädet, tätt följt av ek, som vi minns var det tredje vanligaste träd-efternamnet som simplexnamn. Leibring & Mattfolk (a.a. s. 172) påpekar att såväl de inhemska träden lind och ek som de exotiska ceder, lager och palm har använts som heraldiska element i adelsnamn, och vi vet sedan tidigare att adelsnamnen har varit förebilder för namnbildandet hos den övriga befolkningen. Intet nytt under solen där.

Som vi har sett finns det ett mönster i när de dekorativa stavningarna dominerar: Ahl, Pihl, Ehn, Grahn och Book är vanligare än Al, Pil, En, Gran och Bok, och samtliga dessa är enstaviga namn med lång vokal. Namnet Ek går dock sin egen väg: stavningarna Eek och Ehk förekommer, men Ek är med god marginal den vanligaste.

Finns det ett samband mellan trädets och namnets utbredning?

Hur är det då, finns det ett samband mellan trädens och efternamnens utbredning? Svaret får bli ett tråkigt ”delvis”. 6 av våra 18 träd, björk, gran, hägg, asp, en och rönn, växer över i stort sett hela landet, och då finns självklart namnens centralområden inom trädens utbredningsområde. Ytterligare tre träd, palm, lager och ceder, växer inte i Sverige alls, så där är det lika självklart att namnet används utanför trädens utbredning.

Av de nio återstående träden växer sju framför allt söder om den biologiska norrlandsgränsen. Efternamnen Alm, Pihl och Book har sina högsta frekvenser inom detta område. Även för Asp och Ek stämmer områdena någorlunda överens, dock med undantagen att Asp även är ganska vanligt i Norr- och Västerbottens län, samt att Ek har sitt toppvärde i Norrbottens län. För Lind/Lindh finns inget vidare samband mellan trädets och namnets utbredning. Namnet Hassel är vanligast i Värmlands län, dvs. strax norr om limes norrlandicus. De båda träden lönn och al växer inom ungefär samma område, i Svea- och Götaland samt längs Norrlandskusten, och det stämmer också rätt så bra med var motsvarande namn har högst frekvenser.

Generellt har de flesta träd-efternamn sina högsta frekvenser i södra och/eller mellersta Sverige, med två undantag: Grahn/Gran, som har högst frekvenser i Väster- och Norrbottens län, samt Ek, som visserligen har höga frekvenser i landets södra tredjedel, men allra högst i Norrbottens län. Detta visar att biologisk och onomastisk utbredning inte alltid behöver sammanfalla – granar är det gott om i norra Sverige, men definitivt inte ekar.

Utbredningen av gruppen enledade efternamn

När det gäller namnens utbredning får man ha i åtanke att vi har tittat på enledade efternamn, och att sådana, som grupp betraktade, inte är lika vanliga överallt. Enledade namn har generellt höga frekvenser i mellansverige, så det är alltså inte konstigt att även de enledade träd-efternamnen ofta är vanliga där. Man kan notera att hela tre träd-efternamn, Pihl, Lönn och Ahl, har sina högsta frekvenser i Östergötlands län, som också har ganska gott om andra enledade efternamn. Lägst frekvenser har gruppen enledade namn dels i Västernorrlands och Västerbottens län, dels i Blekinge län. Med tanke på detta är det faktiskt lite anmärkningsvärt att både Book och Alm är högfrekventa i Blekinge län, där enledade namn annars ligger i skuggan av det flitiga blekingska bruket av ‑son-namn. Väster­bottens och Västernorrlands län har inte många enledade träd-efternamn, men det betyder inte att det saknas träd i namnskicket – just där har man påfallande många tvåledade efternamn, dvs. man heter typiskt Lindgren, Lindberg och Lindström i stället för enbart Lind.

Som vi har sett vimlar Sveriges riksdag av träd av olika slag. Av de 18 vanligaste träd-efternamnen är det bara fyra namn, Asp, Ceder, Hassel och Book/Bok, som ännu inte har varit representerade i riksdagen. Är då träd-efternamnen överrepresenterade bland riksdagspolitiker? Nej, självklart inte. Det handlar om två saker: dels vår förkärlek för efternamn med naturanknytning, dels att man lätt blir blind för att välbekanta namn sammanfaller med vanliga ord. Även om man egentligen vet att förnamnet Björn sammanfaller med djuret björn, är det inget man tänker på när man är van vid det. Den som inte har hört namnet tidigare kan däremot förundras över betydelsen (”Ours? Il s’appelle ours?”). Det är ofta inte förrän man tänker till som man inser att många namn sammanfaller med vanliga ord – i svenska efternamn inte minst med trädbeteckningar.

Kanske kryssar du en politiker med träd-efternamn i år?

/ Märit Frändén