Namnbloggen
En blogg om namnen runtomkring oss.
Filtrerat på: Binamn (smeknamn och öknamn). Nollställ filtrering
-
Birger Brosa — lite mera svensk sedan 1360
Den som slår upp en artikel om Birger Brosa, som var jarl i Sverige från omkring 1170 till sin död 1202, får där ta del av den korrekta men lite nedslående upplysningen att hans spännande binamn Brosa endast är känt från isländska källor. Här skall vi titta på ett brev från 1360, som kanske pekar i en annan riktning.
-
Soldatnamn i Värmland
I februari disputerade Roland Andersson vid Uppsala universitet med avhandlingen Ekberg , Ljung och Rattfält – soldatnamn i Värmland 1684–1900. Katharina Leibring tar här en närmare titt på texten.
-
Svordomar, lera och en kräkdoktor – upplysningar ur ortnamnsarkivet
Ortnamnsregistret på Isof består av ca 3,7 miljoner arkivkort, insamlade sedan början av 1900-talet. I samlingarna finns namn på torp, gårdar, skogar, sjöar och gator, med mycket mera. I början av 1900-talet togs initiativ till att börja samla in dessa namn från dem som visste vilka de var, hur de uttalades och i många fall, deras historia: alltså, de boende på orterna. I vissa fall har insamlaren även fått ta till sig information om platsen eller namnet, eller om informatören, som står ut lite extra.
-
Den svenska Snuslyckan
Kan man rädda livet på någon med hjälp av snus? Var hittar man snuslycka? Och vad kunde de mindre bemedlade blanda i tobaken för att den skulle räcka längre? Arkivet levererar svar på diverse frågor.
-
Alp-Rosen , Vampyren och Klarry – binamn hos kvinnor registrerade hos Besiktningsbyrån vid sekelskiftet 1900
Kvinnor som ansågs vara lösaktiga kunde skrivas in i rullorna vid Besiktningsbyrån i Stockholm mellan 1847 och 1918. I registren framgår det att flera kvinnor brukade olika inofficiella personnamn vid sidan av sina officiella namn, så kallade binamn. Vissa namn var självvalda medan andra var tilldelade.
-
Skrabbhågna och andra höjder
”De lägste kallas af Jämtarne Ruar, hvarpå följa Vålar, så Hågnar och sist Stötar, som äro de högste, samt merendels hafva något högt och brandt skär” kan man läsa i Kungliga Svenska vetenskapsakademiens handlingar från 1763. Det finns onekligen en hel del olika begrepp för höjder på dagens karta, och hågna är ett element som ingår i flera ortnamn.
-
Sommarnyheter i Ortnamnsregistret
Arbetet med att utveckla vårt digitala ortnamnsregister fortsätter, och här berättar vi lite om vad som är på gång just nu.
-
Hårfagre, Blåtand och Tveskägg – om kungars kroppsliga binamn
För snart 150 år sedan firade Norge 1000-årsjubileum, räknat efter året 872 då Harald Hårfagre påståtts ha enat landet och bestigit tronen. Namnet Hårfagre syftar på kungens utseende, och kroppsliga binamn som syftar på håret, ansiktet eller huvudet är inte ovanliga i de medeltida källorna.
-
Om Plebs och andra smeknamn på idrottslag
I Uppsala har den lokala rugbyklubben – som i dagarna fyller femtio år – ett något ovanligt smeknamn. Hur kommer det sig att denna benämning på en socialgrupp i det antika Rom har letat sig hit?
-
Kunta , Kukuvalder och Arsbal – om medeltidens nedsättande binamn
Peter Kukuval och Erik Arsbal fick dras med sina binamn även i officiella sammanhang. Men guldsmeden Knut accepterade inte att bli kallad Knut Kunta.
-
Snoddas
Gösta Nordgren var en duktig bandyspelare, som tog två SM-guld med Bollnäs GIF på 1950-talet. Men han är mer känd som artisten och sångaren Snoddas .
Om bloggen
Isofs namnarkiv bloggar om allt som har med namn att göra.