Jokkmokk
Tätorten Jokkmokk har vuxit fram vid en krök av Lilla Luleälven. På platsen fanns det tidigare ett samiskt vinterviste.
Åkröken
Till grund för det svenska ortnamnet ligger ett lulesamiskt Jåhkåmåhkke, som är känt sedan 1500-talet. Detta namn är även det officiella lulesamiska ortnamnet för Jokkmokk. Namnet är sammansatt av jåhkå 'större bäck, å' och måhkke 'krok, krök'. Namnets betydelse är sålunda 'åkröken'.
Namnet torde dock ursprungligen innehålla det lulesamiska muorkke 'landremsa mellan två sjöar; landet på ömse sidor av en fors', med syftning på området vid älvkröken.
Vintermarknadsplats
Jämte Jåhkåmåhkke har Lulesamerna även ett parallellnamn på tätorten. Detta namn är Dálvvadis 'vintermarknadsplats', vars ursprungliga betydelse är 'vinterboplats'. Dálvvadis är en bildning till det lulesamiska dálvve 'vinter'.
I den södra delen av tätorten ligger Talvatissjön. Det lulesamiska namnet för sjön är Dálvvadisjávrásj, vilket på svenska blir 'Lilla Dálvvadissjön' eller om man så vill 'Lilla Vintermarknadsplatssjön'.
Centralort för lulesamerna
Jokkmokk är centralort för lulesamerna i Sverige och överhuvudtaget en viktig ort för samer. Där finns flera samiska institutioner, Samernas utbildningscentrum, Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum – och ett av Sametingets kontor. Jokkmokk är känt för den stora allmänheten genom Jokkmokks marknad som hålls i februari.