- Startsida
- Namn
- Ortnamn
- Lär dig mer om ortnamn i Sverige
- Ortnamn på finska, meänkieli och samiska
- Ortnamn på samiska
Ortnamn på samiska
I stora delar av Sverige finns ortnamn vars ursprung inte är svenskt. Det gäller namn som urfolket samerna och de andra inhemska minoriteterna finnar och tornedalingar har skapat för sin närmiljö.
Karta över Arvidsjaur med de umesamiska och svenska namnen utsatta. Källa: © Lantmäteriet 2019 (medgivande I 2009/0714).
Många av de samiska namnen har försvenskats, men i fjällområden och nordligaste Sverige är minoriteternas namn i levande bruk. Institutets ortnamnsregister innehåller både genuina namn på minoritetsspråk och namn som har förändrats för att passa in i svenskt språkbruk.
Enligt en FN-resolution från 1972 om minoriteternas namn ska ortnamnen skrivas efter respektive minoritetsspråks skrivregler. Numera skrivs de samiska ortnamnen i enlighet med varje samiskt språk och respektive skrivsätt, exempelvis på kartor. Ortnamnen har blivit synligare genom att allt fler platser har fått flerspråkiga vägskyltar tack vare hänsynsparagrafen God ortnamnssed i kulturmiljölagen.
Vanliga ortnamnselement
Precis som i svenskan finns det ord som återkommer i de samiska ortnamnen. Nedan finns exempel på vanliga samiska ortnamnselement.
Betydelse | Nord-samiska | Lulesamiska Pitesamiska | Ume-samiska | Syd-samiska | Exempel |
|---|---|---|---|---|---|
större bäck, å | johka | jåhkå | juhka | johke | Jåhkåmåhkke (Jokkmokk) |
fjäll, berg | várri | várre | várrie | vaerie | Jiellevárre (Gällivare) |
vik | luokta | luokta | luoktta | loekte | Nihkkáluokta (Nikkaluokta) |
sjö | jávri | jávrre | jávrrie | jaevrie | Árviesjávrrie (Arvidsjaur) |
Inlånade namn från samiskan
Svenskan har lånat in många ortnamn från de samiska språken. En del namn, framför allt i fjällområdena och i nordligaste Sverige, har lånats in i oförändrad form. Men många av de inlånade ortnamnen har på något sätt försvenskats. Anpassningen till svenskan från de samiska språken kan se ut på olika sätt:
- Hela eller delar av namnet anpassas efter svenskan i uttal och stavning.
Exempel: Ruten som är en anpassning av sydsamiskans Ruvhte och Årrosjåkk som är en anpassning av nordsamiskans Orusjohka. - Namnet tolkas helt eller delvis om efter ord som redan finns i svenskan.
Exempel: Arvidsjaur som är en försvenskning av umesamiskans Árviesjávrrie och Gullön som är försvenskning av umesamiskans Guölliekluoktta. - Namnet får ett förklarande tillägg på svenska.
Exempel: Stor-Varjisträsket från lulesamiskans Stuor Varggá och Sodokberget från umesamiskans Suovduoke. - Delar av namnet översätts till svenska.
Exempel: Jäkkvik från pitesamiskans Jäggeluokta och Åmsele från umesamiskans Ábmuosuvvane. - Hela namnet översätts till svenska.
Exempel: Harsprånget från lulesamiskans Njoammelsasskam och Högträsk från lulesamiskans Allakjávrre.
Porjus/Bårjås
Foto: Nils-Olof Sortelius.
Porjus är en svensk form av det lulesamiska namnet Bårjås med betydelsen ’segel’. Tätorten och kraftverkets namn är övertaget från en gård, vars namn kom från berget Bårjåsvárre, vars svenska namn är Porjusberget. Flera förklaringar till bergets namn har givits: Att berget skulle se ut som ett segel, att berget stod i vägen som ett segel, att man från och med Bårjåsvárre kunde segla på vattenvägarna åt nordväst.
Några ortnamn med samiskt ursprung
Abisko (turistort och nationalpark i Lappland): försvenskning av nordsamiskans Ábeskovvu, vars efterled återgår på svenskans och norskans skog, och förleden utgörs av áhpi 'hav, stort vatten'. Möjligen kan namnet tolkas som 'skogen vid havet/det stora vattnet', eller kanske syftar namnet på skogens sträckning sydväst ända till norska kusten.
Arjeplog (tätort i Lappland): svensk återgivning av pitesamiskans Árjepluovve från (h)árjje 'ås' böjt i genitiv singular och pluovve 'blötmyr'.
Gällivare (stad i Lappland): svensk återgivning av lulesamiskans Jiellevárre från jielle 'spalt, mellanrum' och várre 'fjäll, berg'.
Några inlånade ortnamn i de samiska språken
Det umesamiska Vyöddale som är en till umesamiskan anpassad form av det svenska namnet Vindeln.
Det sydsamiska Eajra som är en till sydsamiskan anpassad form av det från början norska namnet Idre.
Det sydsamiska Hïernesaande som är en till sydsamiskan anpassad form av det svenska namnet Härnösand.
Läs mer om samiska ortnamn
Länkar
- Ortnamnsregistret: Samiska ortnamn i Sverige
Länk till annan webbplats. - Sametinget.se:
Litteratur
- Falck, Albert & Korhonen, Olavi, 2008: Gällivares samiska och finska ortnamn. Gällivare.
- Korhonen, Olavi, 2005: Samiska ortnamn i världsarvet Laponia. I: Arvet. Laponia –
Lapplands världsarv. Hudiksvall. S. 144–189. - Mattisson, Ann-Christin, 1993: Samiska namn på fjällkartorna. Gävle. (LMV-rapport 1993:19.)
- Swedell, Ulla, 2001: Finska och samiska ortnamn i Sverige. Uppsala. (Opuscula Uralica 4.)
- Swedell, Ulla, 2007: Samiskt, finskt och svenskt kulturmöte i ortnamnsperspektiv. I: Namn och mångkultur – flerspråkiga miljöer och kulturella influenser. Föredrag vid Ortnamnssällskapets i Uppsala 70-årssymposium 21–22 oktober 2006. Red: Katharina Leibring, Staffan Nyström & Mats Wahlberg. Uppsala. S. 95–102.
- Swedell, Ulla, 2008: Ortnamnens vittnesbörd om språkmöten i norra Norrland. I: Revitalisera mera! En artikelsamling om den språkliga mångfalden i Norden tillägnad Leena Huss. Red: Ulla Börestam, Satu Gröndahl & Boglárka Straszer. Uppsala.
- Swedell, Ulla 2009: Gällivares bebyggelsenamn ur minoritetsperspektiv. I: Namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer. Symposiebidrag redigerade av Lars-Erik Edlund och Susanne Haugen. Umeå. (NORNA-rapporter 83. Nordsvenska 16. Kulturens frontlinjer 56.) S. 27–36.