U

Ucklum–Uvered

Ucklum sn, tätort, Inlands Nordre hd, Bohuslän. Auklanda kirkia 1388. – Socknen har fått sitt namn efter kyrkbyn (numera tätort). Det kan vara identiskt med det från sydvästra Norge kända Aukland, som har antagits innehålla ett ord med betydelsen ’ökat eller tillfogat land, nyodling’. Det är här i så fall fråga om en mycket tidig nyodling till byn Grössby.

Uddebo tätort, Tranemo sn, Kinds hd, Västergötland. Oddebo 1546, Oddaboda 1547. – Tätorten är framvuxen dels vid gården Uddebo norr om ån Assman, dels vid en 1904 inrättad post- och järnvägsstation på Uddebos mark söder om denna å. I förleden ingår mansnamnet fsv. Odde (Udde). Efterleden innehåller pluralis av → bod.

Uddeholm tätort, Norra Råda sn, Älvdals hd, Värmland. – Tätorten har sitt namn efter ett järnbruk uppfört 1668 invid en äldre gård (Vdhön 1535, Wdhe 1543, Vfwe 1610). Gårdnamnet innehåller namnet på den förbiflytande ån → Uvan. Formerna med dh återspeglar möjligen en ursprunglig sammansättning med en efterled → ed. Till gårdens namn lades efterleden → holm efter mönster av äldre herrgårdsnamn.

Uddevalla kn, stad,Bohuslän. (jn) opido [’staden’] Oddewalle 1495. – Biskop Jens Nilssøn uppger 1594 att staden »haffuer sit nafn aff den aadde, som kallis Oddeuald». Förleden är bohuslänskans odde ’udde’, troligen åsyftande Kasenabben. Efterleden är antingen det inhemska ordet vall ’slät, gräsbevuxen mark’ eller det inlånade vall ’förskansning, skydd mot vatten’. Den nuvarande skrivningen Uddevalla är en försvenskning av den norska namnformen Oddevall.

Uddheden tätort, Gräsmarks sn, Fryksdals hd, Värmland. – Tätorten har vuxit fram kring Gräsmarks kyrka. Den har sitt namn efter den söder om kyrkan belägna gården Uddheden (Oddeheden 1590) på en hed (’grus- eller sandslätt, karg (slätt)mark’) vid sjön Udden.

Uddjaure sjö,Arjeplogs sn, Lappland. Udijaur 1671. – Namnet är en försvenskning av ett äldre samiskt namn, vars efterled är jávrre (umesam. jávrrie) ’sjö’. Förledens betydelse är inte känd. Sjöns nuvarande pitesamiska namn Ujják (umesam. Uvjjáge) är bildat till samma namnförled.

Ugerup gods,Köpinge sn, Gärds hd, Skåne. (de) Wkathorp 1375, (de) Wgarp 1387, (aff) Vgorp 1443. – Namnet, vars efterled är → torp ’nybygge’, har tolkats som innehållande ett äldre namn, fda. *Wika ’den krokiga’ (jfr svenskans vecka med danskans motsvarande uge), på den förbiflytande Vramsån, som har ett krokigt lopp. Denna tolkning är dock svår att förena med de två äldsta namnbeläggen. Kanske ingår i stället ordet ok eller en bildning därtill med terrängbetecknande syftning.

Uggarderojr gravröse,Rone sn, Gotland . – Namnet är sammansatt av gårdnamnet Uggårde (Uggarde 1653) och det mot riksspråkets rör svarande gotländska rojr ’röse’. Gårdnamnet Uggårde ska sannolikt förstås som ett äldre *Utgarde. Betydelsen har varit ’gården längre ut från bygden eller mot havet’.

Ugglum sn,Gudhems hd, Västergötland. Uglem 1320 (avser kyrkbyn). – Socknen har fått sitt namn från kyrkbyn. Det innehåller fågelbeteckningen uggla och → hem ’boplats; gård’.

Ukna sn,Norra Tjusts hd, Småland. (in) Vknom 1365. – Namnet innehåller i förleden ett till ordet ok (i fornsvenskan och dialekterna även uk) bildat *ukn. Det har ursprungligen syftat på den höjdrygg där den gamla kyrkan låg.

Ullahau dynområde,Fårö sn, Gotland. – Namnets efterled är det gotländska dialektordet hau ’sandkulle’. Förleden har tolkats som innehållande ull och betydelsen skulle således vara ’ulldynen’, syftande på sandens mjukhet och ljusa färg.

Ullared sn, tätort,Faurås hd, Halland. ecclesie Vllaryth 1330-talet. – Tätorten är framvuxen ur kyrkbyn, vars namn socknen har övertagit. Förleden innehåller av allt att döma genitiv Ulla av mansnamnet fda. Ulli. Efterleden är → ryd ’röjning’.

Ullasjö sn,Kinds hd, Västergötland. Vllasio kyrkiw 1406. Namnet, lånat från kyrkbyn, har äldst avsett en intilliggande sjö. Förleden är oklar.

Ullatti tätort,Gällivare sn, Lappland . Ulati 1738 avskr. – Namnet är en meänkielisk form av sam. Ullát, som möjligen innehåller en reducerad form av lulesam. ulládahka, en avledning till ullá ’tidvatten, högt vattenstånd’. Namnet kan knytas till den förbiflytande Ängesån och tolkas som ’trakten som karakteriseras av tidvis högt vattenstånd’.

Ulldevisduottar lågfjällsplatå, Jokkmokks sn, Lappland. Ultivis 1671. – Namnet, tidigare skrivet Ultevistuottar, har en förled av okänd betydelse, efterleden är duottar ’vidsträckt trädlöst lågfjäll’.

Ullene sn,Vilske hd Västergötland. Ollenee 1330-talet. – Socknen har fått sitt namn från kyrkbyn. Det innehåller → vin ’betesmark; äng’. Förleden är flertydig. En möjlighet är att den innehåller ett ord som med grundbetydelsen ’glans’ föreligger i det hedniska gudanamnet Ull men i ortnamnet har innebörden ’glänta i skog’; det är inte heller uteslutet att gudanamnet ingår.

Ullerud, Nedre, Övre snr,Kils hd, Värmland → Nedre Ullerud och → Övre Ullerud.

Ullervad sn, tätort,Vadsbo hd, Västergötland. Vllerwj 1308 (avser kyrkbyn). – Socknen har fått sitt namn från kyrkbyn. Det innehåller troligen i förleden det fornsvenska mansnamnet Ulle och i efterleden fsv. *ærve ’arvegods’. Under 1500-talet uppträder former med slutljudande -va; sådana har långt senare lett till skriftformen på -vad. Tätorten har vuxit fram vid sockenkyrkan.

Ulleråkers härad hd,Uppland. (Jn) prouinciis … Vllarakir 1298 avskr., (j) Vllarakar hundare 1370. – Häradet har namn efter en samlingsplats, fsv. Ullaraker, betygad som tingsplats under medeltiden. Med hjälp av ett gammalt gatunamn kan den namnlåtande samlingsplatsen visas ha legat i närheten av Helga Trefaldighets kyrka i Uppsala. I häradsnamnet ingår genitiv Ullar av gudanamnet Ull och → åker. Häradsnamnet ska sammanhållas med → Ultuna i Bondkyrka socken i Ulleråkers härad. De båda namnen kan var för sig vittna om kult ägnad guden Ull, men Ultuna kan också återgå på en form *Ullar[akershundaris]tuna. Därmed skulle läge i Ulleråkers hundare anges (jfr → hundare). Ultuna är dock inte det enda tuna-namnet i Ulleråkers härad; där finns också Altuna i Börje socken och Nåstuna i Vänge socken.

Ullstorp sn,Ingelstads hd, Skåne. (i) Vlstorph 1435. – Sockennamnet, lånat från kyrkbyn, innehåller mans-namnet Ulf och → torp ’nybygge’.

Ullvettern sjö,Bjurtjärns sn, Karlskoga hd, Lungsunds sn, Färnebo hd, Varnums sn, Ölme hd, Värmland. Vlewätthern 1612 (avser ett terrängområde), Vlwetter Siöen 1697. – Sjönamnets förled hänger samman med verbet välla, i fornsvenskan med betydelsen ’bubbla, strömma’. Efterleden innehåller, liksom → Vättern, ett fornsvenskt ord *vætur ’vatten’. Med sjön sammanhänger sjöarna → Alkvettern, → Frövettern och → Öjevettern.

Ullvi gd,Irsta sn, Siende hd, Västmanland. (in) Vllaui 1371. – Namnets förled innehåller gudanamnet Ull och dess efterled → vi ’helig plats, kultplats’. Namnet Ullvi bars tidigare också av den unga tätorten → Irsta strax norr om gården.

Ullånger sntätort,Ångermanland. Vldanger 1344. – Ullånger har tidigare troligen avsett prästgården (Uhlångers kyrckiojord 1689). Ursprungligen har namnet betecknat Ullångersfjärden eller snarast dess innersta del, där kyrkan och prästgården är belägna. Efterleden är fsv. *anger ’(havs)vik’ → ånger och syftar sannolikt på den vik som under äldre järnålder sträckte sig in mot kyrkbygden. Förleden kan hänga samman med verbet välla, i fornsvenskan med betydelsen ’bubbla, strömma’.

Ulricehamn kn, stad , Västergötland. Ulricæhamn 1742. – På initiativ av stadens borgmästare utbyttes »till vinnande af bättre förmoner» stadens äldre namn Bogesund år 1741 mot Ulricehamn. Med förleden, en latinsk genitivform av kvinnonamnet Ulrika, ville man, inte utan beräkning, hedra drottning Ulrika Eleonora. Staden fick 1741 och 1743 ökade privilegier. Efterleden är hamn. Staden ligger vid sjön Åsunden. Det tidigare namnet (Baghæsun 1320) innehåller dialektordet båg (fsv. * bagher) ’besvärlig’ eller ett därtill bildat ortnamn. Efterleden -sund åsyftar en passage, vars vatten bör ha varit besvärligt på något sätt, vid Ätrans utlopp i Åsunden.

Ulrika sn, tätort, Valkebo hd, Östergötland. – Socknen bildades 1736 av områden från flera äldre socknar. Namnet gavs för att hedra Ulrika Eleonora. Tätorten har vuxit fram i anslutning till sockenkyrkan.

Ulriksberg by, Säfsnäs sn, Dalarna. – Denna gamla bruksbebyggelse har vuxit fram kring en nu försvunnen masugn, som tillkom på 1730-talet. Namnets förled är given efter drottning Ulrika Eleonora. Efterleden berg är snarast schablonmässigt given efter mönster av herrgårdsnamn men är också sakligt motiverad, då orten är belägen i ett höglänt och bergigt område.

Ulriksdal slott, Solna stad, Uppland. Vllrichsdahl 1686. – Namnet är givet efter Karl XI:s son Ulrik, född 1684 och död året därpå. Egendomen ägdes vid denna tid av änkedrottning Hedvig Eleonora, Karl XI:s moder, som kan antas ligga bakom namngivningen. Tidigare hette slottet Jacobsdal efter ägaren och byggherren Jacob de la Gardie.

Ulriksfors tätort, Ströms sn, Jämtland. – Namnet avsåg ursprungligen en sulfitfabrik anlagd på platsen 1907. Det är givet efter en patron Ulrik Holm i Jonsgård.

Ultuna Sveriges lantbruksuniversitet, f.d. gods, Uppsala stad, Uppland. (in) villa Wlertune 1221. – Namnet innehåller genitiv av gudanamnet Ull och → tuna. Gudanamnet ingår också i häradsnamnet Ulleråkers härad. Relationen mellan de båda namnen är omdiskuterad. Se vidare → Ulleråkers härad.

Ulva kvarn hantverksby, f.d. kvarn, Uppsala stad, Uppland. molendino [’kvarnen’] (in) Vlfawadh 1344. – Namnet är sammansatt av genitiv pluralis av djurbeteckningen ulv ’varg’ och vad. Kvarnen är byggd vid ett gammalt vadställe. Djurbeteckningar är inte ovanliga i namn på -vad. I detta fall bör förleden ha syftat på vargar som lurade på byte vid vadet.

Ulvkälla tätort, Svegs sn, Härjedalen. (i) Alrarkælldu 1273, Åkiella 1564, Ulfkälla 1696. – Tätorten har övertagit namnet från en by. Dess ursprungliga form synes ha varit *Alrarkælla där förleden innehåller genitiv av fvn. ǫlr ’alträd’. Det ska ha syftat på en stor källa invid älven. Namnet har under senare delen av medeltiden sammandragits till Åkälla. Förleden har därefter uppfattats som ordet å ’vattendrag’ och kunnat bytas ut mot älv, som kan ha uppfattats som mer passande då byn låg vid Ljusnan. Den nuvarande formen är sannolikt en förvrängning, där förleden uppfattats som mansnamnet Ulf.

Ulvsunda stadsdel, gods, Stockholms stad. ulsunti 1000-talet (med runor, dvs. Ulsundi), (in) Vlphsunde 1347. – Den gamla by som var slottets föregångare hade namn efter det sund som tidigare förband nuvarande Lillsjön med Ulvsundaviken, en del av Mälaren. Förleden innehåller sannolikt fsv. ulver ’varg’.

Ulvåker tätort, Frösve, Locketorps snr, Vadsbo hd, Västergötland. – Tätorten är framvuxen kring en poststation, inrättad 1913 på mark till gården Ulvängen i Locketorp och namngiven efter gården men namnändrad redan 1914 till Ulvåker för att undvika förväxling med → Älvängen, ett annat västgötskt stationsnamn. Namnet Ulvåker var säkerligen nyskapat.

Ulvåsa gods, Ekebyborna sn, Bobergs hd, Östergötland. Vlwasum 1315. – Det plurala (se inl. 3.3.1) ortnamnet innehåller djurbeteckningen ulv och ås.

Ulvön, Norra, Södra öar, Nätra sn, Ångermanland. Oolffön 1535, Vllffön 1542. – Förleden i namnet är djurbeteckningen ulv.

Ume lappmark del av Lappland. – Namnet är ursprungligen en historisk-administrativ benämning på samebygden som handels- och beskattningsområde. Det är givet efter huvudorten → Umeå, i Västerbotten.

Umeå kn,stadsn, Västerbotten. (de) Vmu 1344. – Orten har sitt namn efter den gamla huvudorten, som är namngiven efter → Umeälven. Dess samiska namn Ubmeje, avser också primärt älven. För stavningen -eå → Bureå. Socknen delades 1646 i landsförsamling och stadsförsamling.

Umeälven älv, Lappland, Västerbotten. – Namnet, med parallellformen Uman, är troligen en bildning till norrländska dialekters uma ’gny, tjuta, skrika’. Det kan då tolkas som ’den tjutande älven’, sannolikt på grund av flera stora forsar. Namnets förhållande till älvens umesamiska namn Ubmejejeanoe där jeanoe betyder ’(stor) älv’, är dock inte klart.

Unbyn tätort, Överluleå sn, Norrbotten. Vnaby 1505, Wnebyn 1539. – Tätorten har utvecklats ur en by. I förleden ingår genitiv Una av det fornsvenska mansnamnet Une. Efterleden innehåller → by.

Unden sjö, Vadsbo hd, Västergötland. Unnen 1655. – Sjönamnet återgår på ett fornsvenskt *Unde och betyder ’sjön, vattnet’. Det ingår i sockennamnet → Undenäs.

Undenäs sn, tätort , Vadsbo hd, Västergötland. (jn) parrochia Vndedhe 1386. – Ortnamnet innehåller sjönamnet → Unden, fsv. *Unde, och → ed ’passage mellan eller utmed vatten’. Det kan äldst ha avsett en passage längs Edsån och därefter den omgivande bygden för att sedermera bli sockennamn. Tätorten har vuxit fram vid sockenkyrkan. Namnet, vars äldre genuina uttal är »Unne», har i skrift ombildats, först till Undene genom anknytning till sjönamnet Unden, sedan till Undenes, uppkommet i förbindelser som Undenes sokn, och slutligen Undenäs.

Undersvik sn, Hälsingland. Vndarnsvik 1314. – Namnet har från början syftat på en vik av Ljusnan, mest sannolikt Kyrkbyviken. Dock är det oklart om socknen övertagit namnet direkt från viken eller genom förmedling av Undersvik som äldre namn på det nuvarande Kyrkbyn. Förleden innehåller ett samgermanskt tidsangivande ord, i nordiska dialekter undarn, undorn, som betecknar en tidpunkt, klockan 9 (eller senare) på förmiddagen, klockan 12 på dagen eller klockan 3 på eftermiddagen, skiftande mellan olika trakter och tidsskeden (jfr → Undersåker). Namnet berättar att solen vid en viss tidpunkt antingen har stått över viken eller har belyst den.

Undersåker sn, tätort , Jämtland. (De) Vndansakir 1344, Vndesaker 1349.– Sockennamnet återgår möjligen på ett gammalt bynamn, motsvarande ungefär nuvarande Prästbordet. Förleden innehåller ett samgermanskt tidsangivande ord, i nordiska dialekter undarn, undorn. I senare tid i Jämtland har detta avsett tiden omkring kl. 9 på morgonen. Efterleden innehåller → åker. Den sakliga bakgrunden kan ha varit att den ursprungliga namnbärande åkern varit solbelyst vid »undorn»; jfr det vanliga namnet Middagsberget, som syftar på att solen står över berget omkring kl. 12, samt → Undersvik. Ortens samiska namn Såahka innehåller ordet såahka ’socka, strumpa’. Namnet är dock sannolikt en omvandling av det svenska namnets senare del såker.

-unga -unge → -inge.

Unna Allagas fjäll vid riksgränsen, Kiruna stad, Lappland. – I namnet ingår nordsam. allagas ’upphöjning, höjd; det höga’; unna ’liten’ avser jämförelse med det intilliggande fjället Stuor Allagas (stuor ’stor’). Fjället är känt genom Unna Allakasstugorna vid Kungsleden. Detta namn innehåller en äldre stavningsform av fjällnamnet.

Unnaryd tätort, Södra Unnaryds sn, Västbo hd, Småland → Södra Unnaryd.

Unnaryd, Norra, Södra snr, Mo resp Västbo hd, Småland → Norra Unnaryd och → Södra Unnaryd.

Unna Sájvva sjö, Gällivare sn, Lappland. – Namnet tidigare skrivet Unna Saiva, har uppstått under inverkan av Stuor Saiva, namnet på en intilliggande sjö. Detta namn är en äldre stavningsform av lulesam. Stuor Sájvva, som innehåller stuor ’stor’ och ortnamnselementet sájvva, vars betydelse varierar inom det samiska språkområdet. På lulesamiskt område betecknar det heliga sjöar, dit offerplatser har förlagts. I trakten finns flera lokaliteter med namn som anknyter till heliga platser, och vid Unna Sájvva har en stor offerplats påträffats. Sjöns äldre samiska namn Unna Sájvasj är sammansatt av unna ’liten’ och diminutivformen sájvasj ’liten helig sjö’. Sjönamnen har försvenskats som Lillsaivis och Storsaivis, varvid saivis återgår på den lulesamiska diminutivformen.

Unnen sjö i Södra Unnaryds sn, Västbo hd, Odensjö sn, Sunnerbo hd, Småland → Södra Unnaryd.

Ununge sn, Närdinghundra hd, Uppland. (de) Hunungahæred 1287. – Namnet innehåller i förleden en inbyggarbeteckning hunungar (→ -inge), bildad till ett terrängbetecknande fsv. *hun ’klumpliknande berg eller höjd’. Sakligt syftar ordet på de många markerade kullar som kännetecknar bygden kring kyrkan. Formen utan H- beror på s.k. h-bortfall i dialekten. Efterleden är → härad i betydelsen ’bygd’ och namnet betyder således ’hunungarnas bygd’.

Upphärad sn, tätort , Flundre hd, Västergötland. Wphærets sogen 1486. – Upphärad är ett som sockennamn använt, förkristet bygdenamn med betydelsen ’bygden längre upp’ eller ’bygden högt uppe’ (→ härad). Av socknarna i Flundre härad ligger Upphärad längst bort från Göta älv. Upphärads järnvägsstation öppnades för trafik 1879. Tätorten har vuxit fram vid stationen, ett stycke sydöst om sockenkyrkan.

Uppland landskap. (j) thrim uplandæ folklandum [’(i) Upplands tre folkland’] 1298 avskr. – Namnet, som ursprungligen har plural from, betyder ’landen längre upp från kusten’ (inkluderande Mälarkusten). Land (→ land) har sannolikt en ospecifik betydelse ’bygd’ och namnet betyder således ’bygderna längre upp från kusten’. Det har också föreslagits att det skulle syfta på de mindre »land» som tidigare funnits, t.ex. Arland (→ Ärlinghundra härad) och Oland (→ Olands härad) eller också på de tre folklanden, vilkas namn var Attundaland, Fjädrundaland (jfr → Fjärdhundra) och Tiundaland (→ hundare). Det moderna landskapsnamnet Uppland leder sitt ursprung till år 1296, då de tre folklanden och även kustbygden i öster (→ Roslagen) fick en gemensam lag, Upplandslagen. Till den medeltida lagsagan hörde även → Gästrikland. Jfr → Sverige.

Upplanda tätort, Tegelsmora sn, Olands hd, Uppland. in Vplandum 1309. – Ortnamnet, övertaget från byn Upplanda, betyder ’de längre upp (från Vendelsjön/Vendelbygden) belägna landen’. Efterleden innehåller → land.

Upplands-Bro kn, Uppland. – Kommunen fick sitt namn vid tillkomsten 1952. Namnet är övertaget från församlingen → Bro och häradet → Bro härad. Landskapsnamnet är tillagt i särskiljande syfte.

Upplands Väsby kn, , tätort, , Uppland. – Kommunen, bildad 1952, har fått namn efter det samhälle (numera tätort) som växte upp kring post- och järnvägsstationen Väsby vid den år 1866 öppnade banan mellan Stockholm och Uppsala. Redan 1919 fogades landskapsnamnet till poststationsnamnet i särskiljande syfte (Upplandsväsby), men först 1939 ändrades järnvägsstationens namn. Namnet Väsby, som är övertaget från godset Stora Väsby (Vestby 1291), är sammansatt av väderstrecksbeteckningen väst och → by ’gård; by’, således ’gården/byn västerut’.

Upprämmen sjö, Malungs sn, Dalarna → Rämmen.

Uppsa kulle gravhög, Runtuna sn, Rönö hd, Södermanland. – Den mäktiga Uppsa kulle, Södermanlands största gravhög, ligger vid bebyggelsen Oppusa (i Oppusom 1425, Vpphussa 1454), och högens namn innehåller i förleden en lokal form av det plurala (se inl. 3.3.1) bebyggelsenamnet, som innehåller adverbet upp ’[längre] upp [belägen]’och hus (jfr beträffande det senare → husaby).

Uppsala kn, stad, Uppland. ub salum 900-talets slut (med runor, dvs. Upsalum). – Namnet avsåg äldst nuvarande Gamla Uppsala men överfördes till staden i samband med ärkesätets överflyttning dit på 1270-talet. Staden hette tidigare Östra Aros (fsv. aros ’åmynning’), i motsats till Västra Aros ( → Västerås). Namnet Uppsala är givet i relation till namnet på den försvunna byn Sala i nuvarande stadsdelen Salabacke i Uppsala och kan då översättas med ’det längre upp (inåt land) belägna Sala’. Förleden Upp- syftar i svenska ortnamn oftast just på ett läge längre uppströms ett vattendrag eller längre in (»upp») från kusten, således normalt inte på ett högre läge i terrängen. Efterleden innehåller pluralis (se inl. 3.3.1) av → sal. Runt om i norra Europa finns en lång rad platser med namnet Oppsal, Uppsala o.d., sannolikt resultatet av en omfattande (ibland också sakligt motiverad) uppkallelse efter det ryktbara Uppsala i Uppland. I Sverige tycks flertalet sådana namn vara tillkomna under medeltid eller senare, men enstaka kan ha skapats redan under järnåldern.

Uppsala län län. – Länet, inrättat 1634 och omfattande delar av Uppland, har sitt namn efter → Uppsala.

Uppsala-Näs sn, Ulleråkers hd, Uppland. Ecclesie Nes 1291. – Socknen har namn efter sin kyrkby, nuvarande Övernäs, som ligger på ett näs i Mälarfjärden Ekoln. Uppsala- lades till 1886 för att skilja namnet från → Enköpings-Näs- och Stockholms-Näs (→ Kungsängen).

Uppvidinge kn, Småland. – Kommunen har fått sitt namn efter → Uppvidinge härad.

Uppvidinge härad hd, Småland. (in) provincia Opwidinga hæradh dicta [’kallad’] 1299 avskr. – Uppvidinge härad är ett av de fem häradena i det gamla landet → Värend. Namnet betyder ’deras härad som bor (längre) uppåt i skogsbygden’. Se närmare → Norrvidinge härad.

Uppåkra sn, Bara hd, Skåne. (Jn) uilla Vpacre maiore [’stora’] 1100-talets mellersta del (avser kyrkbyn). – Socknen har fått sitt namn efter kyrkbyn, sedan medeltiden kallad Stora Uppåkra i motsats till den omedelbart söder därom belägna byn Lilla Uppåkra (de båda byarna har väl ursprungligen utgjort en enda by). Namnet betyder ’de högt upp belägna åkrarna’. Kanske kan namnet sättas i relation till Gullåkra, namn på en angränsande, lägre belägen by i Brågarps socken. Den på senare tid framförda tolkningen av Uppåkra som ’Himmelsåkra’ saknar paralleller i nordiskt ortnamnsskick och är oantaglig.

Urshult sn, tätort, Kinnevalds hd, Småland. (j) Vrshwlth sogn 1470-talet. – Socknen har fått sitt namn efter kyrkbyn. Det har i förleden föreslagits innehålla ett personbinamn eller en motsvarighet till fvn. úrr ’uroxe’. Sistnämnda förslag faller på att djuret ifråga inte funnits i Sverige sedan ca 6 000 f.Kr. Efterleden är → hult. Socknen hette tidigare Hwæm (1282), bildat till ett med fvn. hvammr ’trång dal’ besläktat ord. Tätorten har vuxit upp kring poststationen och järnvägslinjen, som öppnades för allmän trafik 1900.

Ursviken tätort, Skellefteå sn, Västerbotten. Wrsuiken 1539. – Tätorten har utvecklats ur två byar, Inre och Yttre Ursviken, tidigare en enda by, kallad Ursviken. Förleden innehåller möjligen mansnamnet Ulv eller ett kollektivt brukat ulv ’varg’. Efterleden syftar på en vik av Ursviksfjärden.

Uråsa sn, Konga hd, Småland. (j) Wrasom 1403. – Kyrkbyn har givit socknen dess namn, vars förled är dunkel. En motsvarighet till fvn. úrr ’uroxe’ har föreslagits ingå, men uroxar har inte funnits i Sverige sedan ca 6 000 f.Kr. Efterleden är pluralis av ås (se inl. 3.3.1).

Utalskog gd, Alskogs sn, Gotland → Alskog.

Utansjö tätort, Högsjö sn, Ångermanland. Wtthanssijö 1535. – Tätorten har vuxit upp kring olika industrianläggningar och namngivits efter byn Utansjö. Namnet innehåller prepositionen utan ’utanför’ och åsyftar byns läge vid södra stranden av Mörtsjön, vid sjöns utlopp längst ut mot havet.

Utby sn, Vadsbo hd, Västergötland. Wby sokn 1397. – Socknen har fått sitt namn från kyrkbyn. Dess med → by ’gård; by’ sammansatta namn betyder ’gården eller byn som ligger längre ut (än en annan bebyggelse)’.

Utklipporna öar, Torhamns sn, Östra hd, Blekinge. Vdtklippen 1650-talet. – Namnet, enligt äldre belägg i singular form, liksom även i lokalt språkbruk (Klippe), åsyftar läge längst ut mot havet. Det är säkerligen givet av sjöfarande, eftersom ordet klippa inte tycks användas i genuina blekingska ortnamn. Den på den södra ön belägna fågelstationen och fyrplatsen kallas Utklippan. Jfr den närbelägna ön → Utlängan.

Utkumla bebyggelse, Dingtuna sn, Tuhundra hd, Västmanland → kumla.

Utlängan ö, fyrplats , Torhamns sn, Östra hd, Blekinge. (at) ut lankiu ca 1000 (med runor, dvs. at Utlængiu), Vtlængi ca 1300. – Namnet tar fasta på att ön är långsträckt och att den är belägen längre ut mot havet än den närbelägna ön Inlängan. Jfr de ännu längre ut belägna → Utklipporna.

Utvängstorp sn, Vartofta hd, Västergötland. Otwæghensthorp 1393 (avser kyrkbyn). – Socknen har fått sitt namn från kyrkbyn. Det innehåller det fornsvenska mans(bi)namnet Uthvægin ’den otvagne, smutsige’ och → torp ’nybygge’.

Utåker byar i Råby sn, Rönö hd, , Ytterselö sn, Selebo hd, Södermanland → åker.

Utö sn, Sotholms hd, Södermanland. Uthø 1300-talet. – Namnet avser ursprungligen socknens huvudö och syftar på dess läge längst ut mot havet.

Utöhus medeltida slott, Kungs-Husby sn, Trögds hd, Uppland. (i) Wtø 1369. – Godset kallades under medeltiden Utö, ett namn som äldst avsåg den forna ö vilken nu utgör södra delen av Arnö. Efterleden hus, här i betydelsen ’befäst hus’, uppträder först i sena källor. Det gamla slottet har felaktigt uppfattats som ett kloster, vilket givit upphov till det folkliga namnet Klostret. Ännu på generalstabskartan från 1927 uppträder namnformen Utö kloster.

Uvan biflöde till Klarälven, Malungs sn, Dalarna samt Gustav Adolfs, Norra Råda snr , Älvdals hd, Värmland. Van 1659, Ufwan 1668. – Åns namn har tolkats som samhörigt med fvn. úfr ’uppbragt’ med syftning på dess strida vattenflöde och häftiga vårflod.

Uvered sn, Kållands hd, Västergötland. Ofrud 1298 (avser kyrkbyn). – Sockennamnet, som är givet efter kyrkbyn, är oklart.