Vad har abborren på fäbodarna att göra?
I samband med fäboddrift tänker man kanske främst på kor och getter, möjligen ett får ibland men sällan en abborre. Ändå finns flera Abborrbodarna plus andra liknande namn. Varför finns detta konstiga namn på så många fäbodställen!?
Ursäkta, är det här vägen till Abborrbodarna? Foto: Wikimedia Commons (Public Domain).
I Dalarna ligger både Abborrfäbodarna (Sundborns socken) och två Abborrbodarna (både i Rättviks och Stora Tuna socknar). I Jämtland finns ytterligare två Abborrbodarna (Lits och Åsarne socknar) samt Abborrvallen (Kalls socken).
Tyvärr, får man väl säga, har vi inget spännande arkivmaterial som avslöjar hittills okänd fiskrelaterad verksamhet vid landets fäbodställen. Däremot kan namnen förklaras med hjälp av
1) en mycket vanlig namnbildningsprincip för fäbodställen,
2) vårt möjligen allra vanligaste naturnamn, och
3) vår outtröttliga förmåga att förenkla och effektivisera språket.
Den korta förklaringen: dessa fäbodställen ligger ofta i närheten av en vattensamling i vars namn ordet abborre mer naturligt ingår. Abborrbodarna både i Rättvik och Åsarne ligger intill varsin Abborrtjärn. Abborrbodarna i Stora Tuna är placerat vid Abborrsjön, och Abborrvallen i Kall ligger vid en fiskrik vik av Mellersttjärnen, där vi kan utgå från att man fiskat abborre. Möjligen kan läsare hjälpa oss med Abborrfäbodarna i Sundborn, där man inte idag kan se något annat abborr-relaterat namn i närheten (se kartan nedan). Här kan man misstänka att anledningen till namnet är något annat!
Abborrfäbodarnas läge (MinKarta, Lantmäteriet 2024). Klicka för att interagera med kartan.
Att bilda fäbodnamn
Ett av de vanligaste sätten att bilda ett fäbodnamn är med en så kallad primärt fäbodbetecknande efterled*, alltså en som redan från början syftar på ett fäbodställe, till exempel ‑bodarna eller ‑vallen. I förleden finns då ofta ord eller namn som syftar på ägar- eller brukarförhållanden, till exempel ett personnamn som Anders eller ett bynamn som Sanne. Detta är ju typiskt bra information att förmedla i ett sådant ortnamn. Men en annan syftning står också ut som typiskt i fäbodnamnen, och det är läget. I förlederna hittar man alltså en hel del naturnamn, som Busjön i fäbodnamnet Busjövallen eller Öravattnet i Öravattsbodarna. Och så Aborrtjärn då.
*Detta till skillnad från den typ av namn där fäbodstället helt tagit över ett naturnamn som redan fanns på platsen, till exempel Valskaftet i Ovikens socken i Jämtland, där namnet från början syftar på en utstickande bit av det intilliggande fjället.
Det vanligaste (?) naturnamnet
Det är såklart svårt att göra statistik på ett ständigt föränderligt material, där vi dessutom inte har en chans att känna till alla de inofficiella namn som används runtom i landet. Trots detta brukar vi ändå säga, baserat på de officiella namn som finns och de ortnamnssamlingar vi tar hand om, att Abborrtjärn(en) måste vara det vanligaste naturnamnet! En sökning i ortnamnsregistret visar fler än 1600 träffar över större delen av Sverige.
Ortnamnsregistret har träffar på namnet Abborrtjärn i hela det mörkare området.
Att den östra sidan av landet från Uppland och söderut inte täcks in beror ju inte på abborrens frånvaro, utan snarare på att man i de här områdena har favoriserat andra huvudleder istället för ‑tjärn, framför allt ‑sjö, med inslag av några ‑vik och ‑bäck, men i Skåne, Blekinge, Småland och Östergötland även ‑göl eller ‑gyl. Men att naturnamn som innehåller abborre är mycket vanliga är oomtvistligt, och naturligtvis då inte heller konstigt att de ingår i en del fäbodnamn.
Att förenkla och effektivisera
I dessa fäbodnamn har man alltså ett sammansatt vattennamn som Abborrsjön, Abborrtjärn(en) eller kanske Abborrviken, som i sin tur sätts ihop med fäbodelementet ‑bodarna eller ‑vallen. Här finns då en tendens att utesluta den mellersta delen, helt enkelt. Samma princip kan appliceras i namn på andra ställen där man inte förväntar sig abborrar, till exempel Abborrberget, som också finns på många ställen i Sverige.
I texten har varianter av ordet vanlig redan använts fem gånger. Man tänker sig ofta att namnforskning är roligt när man hittar extraordinära, unika namn, och att det är de som man borde vara intresserad av. Men låt oss slå ett slag för de vanliga namnen, namn som bildar mönster och som återkommer i många olika ändar av landet! I det enkla bor det vackra, som Ernst brukar säga.
Aktuell frågelista:
Berätta om fäbodarnas namn!
Namn utgör också ett kulturarv. I den här undersökningen är vi intresserade av ortnamn inom fäbodbruket – inte bara på själva fäbodstället utan även till exempel namn på betesvägar, vattenhål och viloställen.
%2034432-131.jpg)
Nybodarna i Oviken, Jämtland år 1936. Foto: Folke Hedblom (Isof, ULMA 34432).
