Om samisk migration

Om samiska förflyttningar till, från och inom Sápmi.

Svartvitt fotografi föreställande fyra män bland rader med renar vid starten av raiden. Flera renar drar slädar, så kallade akjor, genom ett vinterlandskap.

Bild från Lainiovuomasamernas vårflytt i Vassdalen april 1945. Foto: Israel Ruong (Isof, ULMA 18609 sida 34).

Renskötsel och flyttleder

Under 1500-talet började många samer hålla sig med hjordar av halvtama renar, som under 1600-talet blev den viktigaste näringen för samerna. Tamrenskötseln utvecklades till regelbundna flyttningar i öst-västlig riktning, mellan skogslandet på vintern och högfjäll om sommaren. Familjerna följde med renhjorden mellan olika betesmarker och bodde i tältkåtor.

Bággojohtin – tvångsförflyttningarna

Under 1920- och 1930-talen genomförde den svenska staten tvångsförflyttningar av nordsamer söderut. En rad olika gränskonflikter och avtal föregick tvångsförflyttningarna. Processen har fått ett eget ord, bággojohtin, på nordsamiska.

Samisk emigration till Amerika

I samband med den stora emigrationen från Europa till Amerika migrerade även samer som vid olika tidpunkter och på grund av varierande skäl lämnade olika delar av Sápmi.

Berättelser på kartan

På I rörelse-kartan hittar du berättelser som handlar om samisk migration till, från och inom Sápmi.

Samiskt material i Isofs arkiv

I Isofs arkiv finns dokumentation av samiska språk och samisk kultur. Det handlar bland annat om inspelningar, uppteckningar, frågelistsvar, ordsamlingar, namnsamlingar, fältdagböcker, kartor, notböcker, fotografier och illustrationer som tillsammans ger en rik bild av samisk kultur.

Delar av det äldre materialet finns tillgängligt via den digitala arkivtjänsten Folke. På Folkewebben hittar du en temasida om samiskt material med tips på sökord, frågelistor och fördjupande litteratur.

Källor och lästips

Litteratur

Thomas A. DuBois (2019): “Recalling—Reconstituting—Migration: Sámi Americans and the Immigrant Experience”. I: Transnational Finnish Mobilities: Proceedings of FinnForum XI. Red. Johanna Leinonen och Auvo Kostiainen. Turku: Finnish Migration Institute.

Ellen Marie Jensen (2019): Diasporic Indigeneity and Storytelling Across Media: A Case Study of Narratives of Early Twentieth Century Sámi Immigrant Women. Tromsö Universitet.

Elin Anna Labba (2020): Herrarna satte oss hit. Om tvångsförflyttningarna i Sverige. Norstedts.

Patrik Lantto (2000): Tiden börjar på nytt: en analys av samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900-1950 Länk till annan webbplats.. Umeå: Institutionen för nordiska språk.

Patrik Lantto (2006): Rotlösa nomader? De första försöken att tvångsförflytta samer i Sverige. I: Oknytt, nr 3-4.

Johannes Marainen (1996): Tvångsförflyttningar av samer. I: Norrbotten. Norrbottens hembygdsförbund & Norrbottens museum, Årsbok.

Nikolaus Stenberg (2000): Tvångsförflyttningar i Sámi. I: Norrbotten. Norrbottens hembygdsförbund & Norrbottens museum, Årsbok.

Ingwar Åhrén (1979): Tvångsförflyttning eller dislokation. Nordsamernas förflyttning till södra Lappland. I: Norrbotten. Norrbottens hembygdsförbund & Norrbottens museum, Årsbok.

Lars J. Walkeapää (2012): Lainiovuoma-samernas gamla renflyttningar till Norge : om sommarbosättningar i Troms fylke på 1900-talet. CBM:s skriftserie nr. 52. Centrum för Biologisk Mångfald.

Lars J. Walkeapää (2009): Könkämävuoma-samernas renflyttningar till Norge: om sommarbosättningar i Troms fylke på 1900-talet. Tromsø: Tromsø museum, Universitetsmuseet.

Länkar

Artiklar från webbplatsen Samer.se Länk till annan webbplats.:

Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum: Forced Relocations among Sámi people Länk till annan webbplats. (film publicerad på Youtube september 2021)

SVT Dokumentär: Tvångsförflyttningar – Bággojohtin. En mörk del av svensk och samisk historia Länk till annan webbplats. (2019)

Relaterat innehåll

Kontakt

Publicerad 16 december 2021
Senast uppdaterad 17 april 2026
Lämna synpunkt