Estlandssvenskarna i Aiboland

Den svenska utvandringen till Estland inleddes under tidig medeltid och pågick i flera hundra år. I samband med världskrigen flydde många estlandssvenskar till Sverige.

Utvandring på medeltiden

De första svenskarna utvandrade från Sverige och Finland till Estland någon gång under 1100- och 1200-talen. Under åren 1558—1721, då Estland var en del av det svenska väldet, kom ännu fler svenskar till området. Svenskarna bosatte sig framför allt i nordvästra delen av landet och på öarna Nargö, Dagö, Runö, Odensholm, Ormsö och Rågöarna utgjorde de en stor del av befolkningen. På estlandssvenska kallas dessa svenskbygder för Aiboland.

I de gamla svenskbygderna i Estland har det svenska språket använts och bevarats ända sedan medeltiden. Den svenska dialekt som talas i området kallas för estlandssvenska och den används i viss utsträckning fortfarande i dag.

Tvångsförflyttning till Gammalsvenskby

Ön Dagö hade sedan medeltiden en stor svensk befolkning. År 1781 ledde en konflikt med en svensk godsägare på ön till att ungefär 1 000 av de estlandssvenska Dagöborna tvångsförflyttades till södra delen av nuvarande Ukraina. Resan från Dagö till området i södra Ukraina tog nio månader och längs vägen dog mer än hälften av köld och sjukdomar. Under den första tiden dog ännu fler och året därpå fanns bara ett par hundra invånare i den by som kallades Gammalsvenskby. Svenskbyborna behöll mycket av sina seder och traditioner.

Flykten till Sverige

I samband med andra världskriget flydde en majoritet av alla estlandssvenskar i Estland till Sverige. Sovjetunionen invaderade Estland år 1939 och två år senare ockuperades landet av Tyskland.

De första estlandssvenskarna kom till Sverige från ön Rågö år 1940. I samband med det bildades den så kallade Rågökommittén som under hela kriget hjälpte estlandssvenskar att fly till Sverige över Östersjön. De flesta estlandssvenskar kom till Sverige under sommaren 1944.

Elvine Malvik flydde från Ormsö till Sverige sommaren 1943, strax före sin 18-årsdag. Hon berättar:

Efter en stunds väntan dyker båten upp. O Gud! Vad liten den var. Helt öppen. Är det verkligen möjligt att ta sig över Östersjön med denna farkost? Jag kunde ju inte vända. (---)

Några män stod i båten och stakade fram den från något gömställe. Det hade nu kommit fler personer till stranden som skulle följa med. Vi vadade ut till båten. Jag vadade med skorna på för de var ju ändå då blöta. När alla kommit var vi 19 personer. (---) Utrymmet i båten var utnyttjat maximalt. Det gick inte att flytta sig. Alla fick sitta stilla där de satt. Vädret var nu disigt efter regnet, sikten dålig och risken mindre att bli upptäckta av den tyska patrullbåten. Senare på kvällen klarnade det och vi kunde se Dagö försvinna långt i fjärran.

Läs hela Elvines berättelse på kartan Länk till annan webbplats.