Vad är ett nyord?

Ett nyord är helt enkelt ett nytt ord i språket. Svenskan får nya ord hela tiden – en del glöms bort snabbt, andra kommer för att stanna.

Ett levande språk

Alla levande språk utvecklas – nya ord och uttryck bildas hela tiden medan andra glöms bort och försvinner eller ändrar betydelse. De nya orden i ett språk blir ett slags spegel av samhället – de är ofta kopplade till stora världshändelser och nya samhällsfenomen. På senare år har vi fått många nyord som har med teknik att göra, till exempel mobilzombie, e-sport. En del ord bildar vi direkt av ord som redan finns i svenskan, som rattsurfa och ögonkramp, andra importerar vi från andra språk, som selfie och emoji.

Det är omöjligt att avgöra hur många nya ord som bildas under ett år, inte minst för att det inte alltid är självklart vad som ska räknas som ett nyord, men det rör sig om många tusentals ord och uttryck. Den lista vi ger ut är alltså inte ”de nya ord som lagts till i svenskan” som man kanske kan tro utan bara ett pyttelitet urval av alla nyord.

Nyord kan bildas och sedan spridas av vem som helst, även om det förstås är lite vanligare att skrivande och vällästa personer som journalister och författare lanserar nya ord, medvetet eller omedvetet. Vi som språkvårdare hittar inte på ord utan plockar alltså upp befintliga ord som redan fått spridning.

Inget nytt med nyord

Nyord har alltid funnits. Även väldigt gamla ord som till exempel sova har ju börjat som ett nyord – någon gång för flera tusen år sedan kom man på att det behövdes ett ord som beskrev just sovandet och på den vägen är det.

De äldsta orden i ett språk kallas för arvord, eftersom de har ärvts från fornsvensk tid (och kan ha äldre rötter än så). Exempel på arvord i svenskan är äta, fader, moder, fot, huvud och det redan nämnda sova. I takt med att samhället förändrats, har det också uppstått behov av nya ord för att beskriva tillvaron.

Nya ord bildas oftast enligt ett visst mönster. De vanligaste metoderna för att bilda nyord är att skapa en ny sammansättning av befintliga ord (till exempel klädbibliotek) eller att låna in ett ord från ett annat språk (som cringe). Andra ordbildningstyper är förkortningar (till exempel fomo), kortord (som app) och ord som har fått en ny ändelse, en så kallad avledning (som legga av leg).

Ytligt sett är nyord alla nya ord och uttryck som dyker upp, ord man till exempel kan fånga in med datorsökningar i stora textdatabaser. Men ord räknas hos oss som nyord framför allt när de spridits brett i allmänspråket. Det räcker alltså inte att de är vanliga bara inom ett fackspråk eller hos en viss grupp människor (se sidan Nyordslistan bygger på urvalskriterier).

Lån från olika håll

I dag kommer många av våra nya ord från engelskan, men så har det inte alltid varit. Hade vi publicerat nyordslistor på 1000-talet hade säkert den kristna världens latin dominerat (familj, skriva, präst), under medeltiden och stormaktstiden var det tyskan som bidrog med flest ord (betala, ganska, stad) och på 1700-talet var det franskan som gällde (byrå, frisyr, populär). Först efter andra världskriget tog engelskan över som den huvudsakliga nyordskällan.

Idag lånar engelska och andra språk också en del ord från svenskan. Exempel från senare år är ord som flygskam, friluftsliv, lagom (i betydelsen ’leva ett balanserat liv’) och plogga (jogga och plocka skräp).