Frågor och svar om nyord

Ett nyord är helt enkelt ett ord eller uttryck som är nytt i språket. Men det räknas som nyord framför allt när det spridits brett i allmänspråket. Två vanliga metoder för att bilda nyord är att skapa sammansättningar av befintliga ord, som klädbibliotek, eller att låna in ett ord från ett annat språk, som emoji. 

Det är omöjligt att avgöra hur många nya ord som bildas under ett år, men det rör sig om många tusentals ord och uttryck. Den lista vi ger ut är alltså  inte ”de nya ord som lagts till i svenskan” som man kanske kan tro utan bara ett pyttelitet urval av alla nyord. 

Nyord kan bildas och sedan spridas av vem som helst. Vi som språkvårdare hittar inte på ord utan plockar alltså upp befintliga ord som redan fått spridning. 

Läs mer

Om ett nyord används av tillräckligt många och under viss tid, kan det så småningom komma med i ordböcker som SAOL och Svensk ordbok. Språkvårdare och ordboksredaktioner godkänner alltså inte nyord eller andra ord, det kan bara språkbrukarna själva göra genom att använda dem. 

Orden i våra nyordslistor kan ofta vara mer tillfälliga än dem i ordböcker. Men en ganska stor andel överlever och kommer när de är mer etablerade in i ordböcker.

Läs mer

Språkrådet registrerar nya ord och uttryck i svenskan, liksom nya användningar och betydelser av befintliga ord. Syftet är att kunna svara på frågor om nya ord och följa svenskans utveckling på olika sätt. 

Idag samlar vi framför allt nyord till vår årliga nyordslista. Eftersom den brukar få ett väldigt stort medialt genomslag, blir den ett bra sätt att väcka diskussioner om språk och ordbildning bland allmänheten. Samtidigt är listan en påminnelse om allas ansvar att bilda nyord: vi behöver hela tiden nya ord för att kunna säga det vi vill. 

En nyordslista blir också en bra sammanfattning av året som gått, både språkligt och innehållsligt: hur bildar vi nya ord just nu, och vad säger de om samhället och människorna i just denna tid? 

Läs mer

Insamlingen av nyord sker främst genom tidningar, tv och radio, men även genom riktade sökningar i stora textdatabaser och via våra nätverksgrupper. Vi får också tips från allmänheten. 

Av kanske 300 insamlade ord sållar vi under hösten ut ca 60–80 mer intressanta listkandidater. Därefter diskuterar och betygsätter ett tiotal språkvetare orden, vilket brukar resultera i en slutlista med ca 30 ord. Det arbetet görs sedan 2013 i samarbete med Språktidningen. 

Listorna publiceras sedan på vår egen webbplats, vanligen den 27 december, liksom i tidskriften Språktidningen. Se alla tidigare listor på sidan Nyordslistor.

Läs mer

Vår nyordslista innehåller bara ett pyttelitet urval av ord som skapats eller blivit vanligare det senaste året. Vi vill att orden ska säga något om både året som gått och om språkliga trender. 

Att vi väljer ett ord betyder inte att vi tycker att ordet är bra, bara att det används.

Det viktigaste för oss är att det i listan finns en variation i ordtyper (verb, förkortningar), genrer (inklusive vardagsspråk och fackspråk) och sakområden (politik, miljö, kultur, it, hälsa, sport etc.). Det innebär att urvalet blir subjektivt. Å andra sidan är det objektivt i det att det är baserat på definierade urvalskriterier, där frekvensutveckling för orden är det mest centrala, och på omröstning av en jury. 

Orden får gärna ha myntats under året som gått, men de kan också ha bildats för flera år sedan men etablerats eller ökat i användning under de senaste åren. Orden bör i regel inte vara tillfälliga, men om ett ord är väldigt typiskt för ett år kan det platsa ändå. 

Läs mer