Nyordslistan bygger på urvalskriterier

Våra nyordslistor ska bestå av en blandning av ord från olika samhällsområden och ordtyper. Men de ska också följa en lång rad urvalskriter för att platsa.

Vår nyordslista innehåller bara ett pyttelitet urval av de tusentals ord som skapats eller blivit vanligare det senaste året. Vi vill att orden ska säga något om året som gått, att de avspeglar samhällsutvecklingen och aktuella nyhetshändelser. Och att de samtidigt ska säga något om språkliga trender – orden får gärna ha en intressant ordbildning och säga något om hur vi bildar eller lånar in ord. Internationellt kan nyordslistor ha andra syften, till exempel att återge de mest sökta eller använda orden det året, även om orden är gamla.

Variation i ordtyper viktigast

Det viktigaste för oss är att det i listan finns en variation i ordtyper (teleskopord, förkortningar), genrer (inklusive slang och fackspråk), sakområden (politik, miljö, kultur, it, hälsa, sport etc.) och olika språk för lånord, liksom i ordklasser.

Det innebär av nödvändighet att urvalet blir subjektivt. Å andra sidan eftersträvar vi objektivitet i det att urvalet är baserat på definierade urvalskriterier, där minimifrekvens och frekvensutveckling för orden är det mest centrala, och på omröstning av en jury. Ett ord bör i regel ha ett ganska stort antal unika träffar i medietexter. Och ordet ska ha ökat i användning under året. I omröstningen väljs sedan ord ut som fått ett visst minimibetyg av juryn.

Orden får gärna ha myntats under året som gått, men de kan också ha bildats för flera år sedan men etablerats eller ökat i användning under de senaste åren. I vissa fall kan de vara ännu äldre men nyligen fått ny betydelse eller gått från fackspråk till brett allmänspråk (se Vad är nyord och hur bildas de?). Orden bör om möjligt alltså ha nått en viss etablering och gärna ha en viss överlevnadspotential, alltså inte vara tydligt tillfälliga. Men om ett ord är väldigt typiskt för ett år kan det platsa ändå; det gällde till exempel många pandemiord, som coronaanpassa på listan 2020. De tidsavspeglande, tillfälliga orden kan rentav vara en kulturskatt att lyfta fram och bevara just för att de aldrig kommer att finnas tillgängliga i vanliga ordböcker.

Detta med ords etableringsgrad kan vara svårt att bedöma, liksom spridningen av dem hos befolkningen. Orden kan kännas bekanta och gamla för vissa, som kanske använt dem länge i sin krets, medan de upplevs som oetablerade och helt okända för andra.

Varför så mycket engelska ord?

Att vi väljer ett ord betyder inte att vi tycker att ordet behövs, inte heller att fenomenet bakom ordet är bra eller något vi vill lyfta fram (till exempel njutningsäktenskap 2022, ett omdiskuterat och laddat fenomen); det är orden och deras frekvensutveckling i bruket som är det viktiga. Samma frekvensgrund gäller vanliga ordböcker när de listar ord som kan anses laddade eller där fenomenen bakom orden är negativa i någon mening. Trots detta undviker vi som myndighet känsliga eller politiserade ord som riskerar att kränka personer eller grupper eller främja ifrågasatta politiska uppfattningar.

En vanlig fråga, slutligen, är varför det ofta är så många engelska ord i nyordslistan. Även det beror på hur språkbruket i Sverige ser ut: det är naturligt att vi i svenskan tar in främmande ord för nya fenomen först; senare försvinner de ofta eller får en mer svensk benämning. Den stora andelen lånord har också att göra med en ökad globalisering av ordflödet där ord som techlash och incel sprids i nyordslistor över hela världen.

Trots det försöker vi hålla nere antalet engelska ord något, och vi försöker premiera översättningslån, som krympflation av engelska shrinkflation, liksom försvenskade stavningar och böjningar av lånorden. Så långt bruket. I vår rådgivning, det vill säga om vi får frågor om hur ett visst begrepp bör benämnas, kanske vi föreslår ett mer svenskt ord istället.

Urvalskriterier

Till just nyordslistan är vi mest intresserade av ord som följer vissa urvalsprinciper:

• Orden är i regel en benämning för ett nytt fenomen (till exempel coronahälsning 2020, poke 2016) och avspeglar samhällsutvecklingen och året som gått (infodemi 2020, flygskam 2018, fejkade nyheter 2017).
• Orden har en viss spridning i språkbruket och har etablerats eller ökat i användning under de senaste två åren (lårskav 2018, cringe 2017); många ord hämtas från medietext, eftersom det är medietexterna som visar att ord verkligen blivit etablerade.
• Orden får gärna ha en viss överlevnadspotential men måste inte ha det; är ett ord väldigt typiskt för ett år kan det platsa även om det är tillfälligt (coronaanpassa 2020).
• Orden får gärna ha en intressant ordbildning, till exempel vara ett verb bildat av ett namn, ett lånord eller en förkortning (yoloa 2014, zorra 2007), och ska helst inte bara vara en ny sammansättning med redan etablerade, vanliga ord.
• Orden är inte bara rent beskrivande utan säger ofta något mer än ordleden som ingår (en elsparkcykel är till exempel bara en sparkcykel som drivs med el medan viralgranska inte bara är att granska något på nätet utan också säger något om fejkade nyheter och hur viktigt det är i dag med källkritik).
• Orden används någorlunda brett och inte bara av en viss grupp eller person.
• Orden tillhör i regel allmänspråklig sakprosa, men enstaka undantag förekommer (till exempel vissa ungdoms- eller slanguttryck; de ska ändå ha viss frekvens i medietexter).
• Orden är ord eller uttryck och inte i sig ett namn eller en namnliknande benämning (vilket vi tidigare bedömt till exempel GDPR och Black lives matter vara).
• Orden ska inte vara känsliga eller politiserade så att de riskerar att kränka vissa personer eller folkgrupper eller främja ifrågasatta politiska uppfattningar.
• Orden ska bidra till en variation i listan när det gäller ordbildningstyper (teleskopord, förkortningar, eponymer), genrer (inklusive ungdomsspråk och slang och fackspråk), sakområden (politik, miljö, kultur, it, hälsa, sport) och olika språk för lånord, liksom i ordklasser (verb, adjektiv osv., inte bara substantiv) och konstruktioner (fraser kan också förekomma i listan).