Terminologitips för språkarbetare

Som språkarbetare på myndighet, företag eller organisation kommer du i kontakt med termer och begrepp som är centrala för verksamheten. Här finns tips på hur du kan hantera termer i ditt språkarbete.

Termer är nödvändiga för kommunikationen inom ett ämnesområde och oftast fullt begripliga för dem som är kunniga inom ämnesområdet. Samtidigt kan termer vara svåra att förstå om man inte känner till fackspråket eller har tillräckliga ämneskunskaper. Dessutom finns det vissa uttryck som både används som termer inom ett fackspråk och som allmänord, men med lite olika betydelser, och då kan användningen av uttrycket bli tvetydigt.

Det går att uttrycka sig begripligt med termer i texter som är riktade till en bred och varierad grupp av mottagare. Här följer några tips på hur du kan hantera termer i ditt språkarbete.

1. Använd etablerade och aktuella termer

När du behöver använda termer i din text är det viktigt att säkerställa att de är etablerade bland ämnesexperter och att de är aktuella. Att skapa ”förenklade uttryck” kan skapa begriplighetsproblem, särskilt för de som känner till termerna. För att hjälpa dem som inte är bekanta med termerna är det viktigt att du ger en förklaring, antingen i anknytning till att termen används eller i en termlista. En viktig poäng med att ange centrala termer är att de troligen kommer att förekomma i andra sammanhang.

Om det förekommer en synonym i språkbruket kan den anges i en parentes efter, t.ex. "straffbarhetsålder (som tidigare kallades straffmyndighetsålder)". Det ökar chanserna för att flera ska kunna känna igen sig i texten.

Termer som lånats in från andra språk

Många termer är inlånade från andra språk. De termer från andra språk som är etablerade i svenskt fackspråk inom ämnesområdet bör räknas som en del av det svenska ordförrådet, och användas i svenska texter. Detta gäller även om det tydligt märks på deras form att de är nyligen inlånade (Läs mer om hantering av lånord i Språkrådet rekommenderar Länk till annan webbplats., sidan 93).

Inlånade termer som etablerats i svenskt språkbruk brukar anpassas så att stavning och grammatik följer det svenska språksystemet, exempelvis mejl och stalkning. Det finns dock fall där den engelska formen blivit så etablerad att den lever kvar, exempelvis designer.

Exempel 1: Ska jag använda cytostatika eller cellgifter i en text till cancerpatienter som ska genomgå en medicinsk behandling?

Skriv så här

Vi rekommenderar något av följande:

  • Använd både cytostatika och cellgifter så att det framgår att de står för samma sak, till exempel så här: ”cytostatika (eller cellgifter)”
  • Använd cytostatika tillsammans med en förklaring, till exempel så här: ”cytostatika, ett cellhämmande läkemedel”.

Motivering

Det avgörande är att cytostatika numera används i större utsträckning än förr, både i vanlig tidningstext och av aktörer som har allmänheten som främsta målgrupp. Det blir också allt vanligare att patienter förstår och använder facktermer; kunskapsnivån har i samhället generellt blivit högre. Patienter har en större möjlighet i dag att sätta sig in i sitt sjukdomstillstånd, delvis beroende på att det numera är lättare att få tillgång till information via nätet. Det kan också bero på att allt fler av oss genomgår avancerade behandlingar, och därmed kommer i kontakt med det språkbruk som hälso- och sjukvårdspersonal använder sinsemellan.

Cellgifter är till synes mer begripligt men kan ge obehagliga associationer och är dessutom missvisande eftersom läkemedlet är inte ett gift utan hämmar tillväxten av icke önskvärda celler, vilket en medicinskt ämneskunnig kan reagera på.

Exempel 2: Kan jag använda den inlånade termen screening eller bör jag använda ett svenskt uttryck i stället?

Skriv så här

Vi rekommenderar att du använder screening tillsammans med en förklaring, till exempel så här: ”screening, som är en undersökning av en grupp personer för att upptäcka en sjukdom på ett tidigt stadium”.

Motivering

Det avgörande är att screening idag är den etablerade svenska facktermen för den här typen av undersökning, trots att den inte ser svensk ut. Därför är det screening som ska användas i svenska texter. Termen screening har blivit så etablerad i svenskan att den finns upptagen i ordböcker, till exempel Svensk ordbok utarbetad av Svenska Akademien (publicerad 2021) där screening förklaras så här:

”undersökning av en grupp personer (eller enskild person) för att sålla fram dem som har en viss egenskap t.ex. en sjukdom”

Enligt språklagen ska svenskan vara ett samhällsbärande språk och kunna användas inom alla ämnesområden. Utifrån den skrivningen kan man hävda att screening inte är en lämplig term utan borde ersättas av ett ord som funnits längre i svenskan, till exempel sållning, ett ord som också skulle kunna tänkas vara mer begripligt för en varierad målgrupp. Sållning används dock inte inom hälso- och sjukvården för den här typen av undersökning, och alltså inte är en synonym till screening. Att ersätta screening med sållning skulle därför kunna leda till att det uppstår förvirring och osäkerhet om vad som avses. Precision och språkbruk inom ämnesområdet väger i det här fallet tyngre än strävan efter att använda uttryck som har en mer svensk form.

2. Se begreppet bakom termen

När du är osäker på hur en term ska hanteras behöver du ta reda på begreppet bakom termen. I den situationen är det viktigt att skilja mellan det språkliga uttrycket (termen) och det man menar när man använder termen (begreppet). Det är lätt att tro att en term ger tillräcklig information om vad begreppet innebär, men så är sällan fallet. I den bästa av världar är alla termer genomsynliga och används enhetligt, och de följs av en tydlig beskrivning. Så fungerar det förstås inte alltid verkligheten. När du i ditt språkarbete stöter på en term som används oprecist eller som du har frågor om, kan du göra följande:

  • Undersök om termen redan finns beskriven i termsamlingar, fackordböcker eller andra fackspecifika källor.
  • Fråga experter inom ämnesområdet, exempelvis: Vad menar ni när ni använder termen x ? Vad skiljer termen x från termen y?

Om terminologiarbete vid översättning

Om du arbetar med översättning är det särskilt viktigt att se begreppet bakom termen, exempelvis när du ska finna en svensk term som motsvarighet till den term som används i källtexten (den text du översätter från). Om du skulle översätta ord för ord finns risken att den översatta termen blir otydlig eller felaktig.

  • Ta reda på vad termen står för på det andra språket (källspråket).
  • Undersök om det finns en svensk term som står för samma sak, och säkerställ att den termen verkligen används av experter inom ämnesområdet.
  • Ta hjälp av facköversättare och sakkunniga om det behövs.
  • Om begreppet är kulturspecifikt, dvs. om företeelsen inte finns i den svenska begreppsvärlden, bör du hellre ge en beskrivning av begreppet än att hitta på en svensk term.

Exempel 3: ”medeltjock is” och ”spikning”

Exemplet ”medeltjock is”

På många språk används färgen grå som beskrivande adjektiv när man ska benämna is av en viss tjocklek, 10-15 cm tjock. Det heter grey ice på engelska, glace grise på franska och graa is på danska, Graueis på tyska, harmaa jää på finska. Då skulle man kunna tänka sig att det heter grå is på svenska. Men det gör det inte. Den meteorologiska termen är medeltjock is, och det får man veta om man till exempel söker på grey ice i EU:s mångspråkiga termbank Iate.

Exemplet ”spikning”

När ett universitet meddelar att en forskare ska disputera i ett ämne kallas det ibland för spikning. Det kommer av att man åtminstone förr i tiden bokstavligt talat spikade upp avhandlingen på en vägg. Att översätta det till engelska med nailing är förstås tokigt. Vem skulle förstå det? Här kan det vara vettigare att göra som Universitets- och högskolerådet har gjort i sin svensk-engelska ordbok över högre utbildning och ge en beskrivning på engelska i stället: notification of the date of the defence of a doctoral thesis.

3. Ta hjälp i terminologiarbetet

Samarbeta med sakkunniga kollegor inom ämnesområdet och med facköversättare om det är relevant. Du kan också söka efter information om termerna i etablerade ordböcker inom området, framför allt i Rikstermbanken. En viktig del av terminologiarbete handlar om att återanvända det som andra redan har utarbetat. Du behöver alltså inte uppfinna hjulet på nytt eller på egen hand.

Du kan behöva ta hjälp av en terminolog, alltså en expert på fackspråkligt terminologiarbete, som är särskilt inriktad på att leda terminologiprojekt.

Läs mer på sidan Kroka arm med andra om hur du kan samarbeta i ett terminologiarbete.

Tips: Terminologikonsulter och termbanker

Terminologikonsulter

Om du behöver stöd i översättningsrelaterade terminologifrågor finns Sveriges facköversättarförening (SFÖ) Länk till annan webbplats.. På föreningens webbplats kan du söka efter facköversättare.

Föreningen Examinerade språkkonsulter i svenska Länk till annan webbplats. har en lista på sin webbplats där du kan söka efter språkkonsulter som har fackspråk och terminologi som sin specialitet.

Föreningen Terminologifrämjandet Länk till annan webbplats. ska enligt stadgarna ”verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i det svenska samhället”. På föreningens webbplats finns information om vad en terminologikonsult kan hjälpa till med och hur du beställer terminologitjänster.

Termbanker

Här på Isof hittar du Rikstermbanken som är Sveriges nationella termbank med termer från en stor mängd ämnesområden samlade. Nedan finns några exempel på termbanker som du kan använda i ditt eget terminologiarbete:

Så löser du vanliga termrelaterade problem i texter

Om du ofta skriver texter inom ett ämnesområde kan du ställas inför frågor om hur du ska hantera en viss term. Här ger vi exempel på vanligt förekommande termrelaterade problem, och förslag på hur man kan hantera dem.

Flera termer förekommer parallellt

Skriv den term som din organisation rekommenderar i första hand. Om du tror att det behövs kan du ange synonymen inom parentes, så att fler kan känna igen sig, t.ex. "obesitas (även kallad kraftig övervikt)".

En svensk term har ännu inte etablerats

Det är vanligt att engelska termer börjar användas i svenskan innan en svensk term har etablerats. För att så många som möjligt ska känna igen sig, skriv den svenska termen först och ange den mer kända engelska termen inom parentes, t.ex. "kylskåpsgröt (eng: overnight oats)".

När termens precision inte är nödvändig

Det kan vara så att den precision som termen ger inte tillför något för den målgrupp som texten är avsedd för. Den kan dessutom vara störande för läsningen. I den situationen kan du göra något av följande sätt:

  1. Beskriv företeelsen med en förklarande omskrivning, och använd gärna definitionen som underlag. Exempel: I stället för att skriva "symtomet är patognomont" kan du skriva "symtomet är typiskt för sjukdomen X".
  2. Använd ett övergripande uttryck. exempelvis förkortning i stället för akronym, när det inte är relevant att förklara vilken typ av förkortning som avses.

Tips till dig som textgranskar

Om du i ditt arbete ofta språkgranskar texter som behandlar ett visst ämnesområde bör en granskning av terminologin ingå där du ser över de termer som används. Här finns några råd om vad du kan göra:

  • Be beställaren om en termlista med förklaringar.
  • Ha en dialog med beställaren om det finns termer som används oklart.
  • Se till att de ord och uttryck i texten som är termer förklaras på ett sätt som är lämpligt för målgruppen.
  • Se över att termena används entydigt, det vill säga samma term för samma sak och skippa synonymer. Då minskar risken för missförstånd.

Relaterat innehåll

Kontakt

Publicerad 21 februari 2025
Senast uppdaterad 21 februari 2025
Lämna synpunkt